Forskning och resultat från Medborgarpanelen

2024

Lindgren, Rönnerstrand, Sayeed et al. 2024: Möjligt att få fler väljare med hundvisslor

Fenomenet ”hundvissling”, att med underförstådda budskap locka vissa typer av väljare utan att riskera att stöta bort andra, har för första gången undersökts brett bland svenska väljare med hjälp av SOM-institutets Medborgarpanel. Studien från forskare vid Göteborgs universitet visar att hundvisslor kan vara en effektiv strategi för politiker att få ökat väljarstöd.

I studien använde forskarna i ett första steg ett kallat ordersättningstest. I testet fick 1 780 deltagare i Medborgarpanelen läsa meningar som innehöll uttryck med ett potentiellt dolt budskap och byta ut dessa ord på ett sätt så det centrala budskapet i meningen fanns kvar. Genom testet kunde forskarna identifiera fyra uttryck som kunde tolkas på två sätt: en vanlig, icke-provokativ betydelse (till exempel förortsgäng), och en annan mer negativ underton (till exempel invandrargäng).

Därefter genomförde forskarna en enkätundersökning med 3 200 helt andra deltagare i Medborgarpanelen. I undersökningen fick deltagarna läsa politiska uttalanden från en fiktiv politisk kandidat med antingen hundvisslan eller den ”dolda” alternativa betydelsen som forskarna identifierat i ordersättningstestet. Resultaten visade att hundvissling kan öka stödet från väljare genom att tilltala de grupper som förstår det dolda budskapet – utan att skrämma bort de som inte uppfattar det.

Artikeln Coded Appeals and Political Gains: Exploring the Impact of Racial Dogwhistles on Political Support publicerades oktober 2024 i Journalism & Mass Communication Quarterly. Läs artikeln i sin helhet.

Ursprungligt pressmeddelande från Göteborgs universitet.

Schuller, de Rijk, Corin och Bertilsson, 2024: Sämre stöd vid psykisk ohälsa när arbetsplatsen är emot

Chefer påverkas inte bara av sin egen syn på psykisk ohälsa när medarbetare som mår psykiskt dåligt behöver stöd. Attityder hos chefskollegor och på arbetsplatsen i övrigt kan ha lika stor betydelse. Det visar ny forskning baserad på enkätdata från Medborgarpanelen.

Studien har använt Medborgarpanelen för att undersökta relationerna mellan chefers möjligheter att stötta medarbetare och de omgivande attityderna i organisationen: hos anställda, hos chefskollegor och på arbetsplatsen som helhet. I enkäten bjöds cirka 4 000 personer in som angett att de var chefer i privat sektor.

I studien fick cheferna se korta filmer där skådespelare agerade medarbetare och berättade om sina svårigheter att klara av jobbet. Cheferna skulle sedan välja bland olika förslag på åtgärder. Arbetsplatsåtgärderna var uppdelade i tre grupper: förändringar i arbetsmiljö eller arbetsuppgifter, stöd eller hjälp från expertresurser respektive dagligt planeringsstöd från chef eller stödperson bland arbetskamraterna.

Resultaten visade ett signifikant samband mellan chefers egna attityder till psykisk ohälsa och åtgärder. Med högre grad av negativ attityd hos chefen följde en lägre grad av åtgärder i alla grupperna. Resultaten visade också att negativa attityder i organisationen i stort och bland chefskollegor följdes av en lägre grad av åtgärder inriktade på arbets- eller miljöanpassning.

Artikeln Mental Health Stigma in the Workplace and its Association with Possible Actions of Managers to Prevent Sickness Absence of Employees with Mental Health Problems in the Swedish Private Sector: a Video Vignette Study publicerades juli 2024 i Journal of Occupational Rehabilitation. Läs artikeln i sin helhet.

Ursprungligt pressmeddelande från Göteborgs universitet.

Bäck, Carroll, Renström och Ryan, 2024: Partisignaler och affektiv polarisering bland svenska väljare

I den här studien har statsvetare vid bland annat Lunds universitet undersökt hur meddelanden och information från politiker påverkar affektiv polarisering hos svenska väljare. Affektiv polarisering beskrivs av författarna som en splittring mellan individer med olika politiska tillhörigheter. Författarnas hypotes är att partiers kommunikation aktiverar politiska tillhörigheter och ökar affektiv polarisering, bland annat genom att man tillskriver anhängare till andra politiska partier än ens eget favoritparti fler negativa egenskaper och uttrycker ökat ogillande om desamma. 

För att studera frågan genomförde forskarna en enkät i Medborgarpanelen våren 2022. 4 000 paneldeltagare bjöds in att delta, varav 2 028 deltog. Deltagarna fick ta del av (påhittade) inlägg på Twitter (numera X) som innehöll information om en aktuell samhällsfråga. Deltagarna slumpades att få läsa meddelanden antingen från sitt mest omtyckta parti (sin ingrupp) eller sitt minst omtyckta parti (sin utgrupp). En kontrollgrupp fick samma meddelanden men från en anonym källa. Affektiv polarisering mättes genom att deltagarna fick betygsätta partianhängare enligt vissa personlighetsdrag.

Resultaten visade att meddelandena ökade den affektiva polariseringen bland alla grupper (ingrupp, utgrupp och kontrollgrupp). Resultaten visade också att deltagarna tolkade meddelanden från partiet man tyckte mest om mer positivt än meddelanden från partiet man tyckte minst om. Deltagarna som uppvisade högst affektiv polarisering var anhängare till Vänsterpartiet, följt av anhängare till Miljöpartiet respektive Sverigedemokraterna.

Sammantaget visar resultaten på den effekt partisignaler kan ha på den affektiva polariseringen i samhället. Politikers kommunikation med väljare, även om de undviker ett polariserat språkbruk, kan öka affektiv polarisering i samhället då väljare tolkar information så att den stämmer överens med redan etablerade uppfattningar.

Artikeln Elite communication and affective polarization among voters publicerades augusti 2023 (open access) i tidsskriften Electoral Studies.

Tidelius, 2024: Paranormal tro i Sverige

Vuxna svenskars paranormala trosföreställningar, praktiker och upplevelser

I sitt avhandlingsarbete har Cristoffer Tidelius, religionsforskare vid Uppsala universitet, undersökt svenskarnas tro, praktiker och upplevelser relaterade till paranormala fenomen. Syftet med studien var att fastställa förekomsten av sådana trosföreställningar, praktiker och upplevelser bland vuxna svenskar och eventuella skillnader mellan olika demografiska grupper.

Avhandlingen bygger bland annat på resultat från en enkätundersökning som distribuerades till 1 900 slumpmässigt utvalda deltagare i SOM-institutets Medborgarpanel, varav cirka 1 100 deltog. Enkäten innehöll påståenden om olika paranormala trosföreställningar, praktiker och upplevelser som deltagarna fick ta ställning till.

Resultaten visar att majoriteten av vuxna svenskar distanserar sig från olika paranormala trosuppfattningar, praktiker och erfarenheter. Endast en minoritet av respondenterna bekräftade sin tro på paranormala fenomen och upplevelser av dem. Det rådde stora variationer kring uppfattningar om förekomst av olika paranormala trosföreställningar. Det som flest uppgav sig tro på var alternativ medicin, vilket bekräftades av ungefär en femtedel av de svarande. Därefter följde uråldriga civilisationer (till exempel Atlantis) och hemsökta platser/personer. De fenomen som visade sig vara minst betrodda var kryptider (till exempel Loch Ness-odjuret), astrologi och UFO-fenomen.

Kvinnor visade en högre benägenhet än män att tro på, utöva eller uppleva paranormala fenomen. Kvinnor var dessutom mer benägna att komma i kontakt med avbildningar eller diskussioner relaterade till paranormala fenomen. Resultaten visade även att de som tror på, utövar eller upplever paranormala fenomen har lägre tilltro till officiella versioner av kontroversiella händelser.

Avhandlingen Paranormal Sweden? Paranormal beliefs and practices in contemporary Sweden publicerades i februari 2024. Länk till avhandlingen.

Bendz och Oskarson, 2024: Convince with facts: Information effects on attitudes to the sickness insurance in Sweden

I denna studie undersöker två forskare från statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet hur policyspecifik information påverkar attityder till den allmänna sjukförsäkringen i Sverige och förtroendet för Försäkringskassan, som ansvarar för sjukförsäkringen. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i forskningen om informationseffekter på attityder och politiska utvärderingar. Tidigare forskning har ägnat begränsad uppmärksamhet åt hur medborgares kunskap om specifika välfärdspolicies påverkar deras attityder, politiska stöd och utvärderingar – en kunskapslucka som denna studie syftar till att fylla.

För att undersöka om och under vilka förutsättningar policyspecifik information har effekt, genomfördes ett enkätexperiment i SOM-institutets Medborgarpanel. Totalt bjöds 6 171 paneldeltagare in, varav 3 467 deltog. Urvalet stratifierades på kön, ålder och utbildning i syfte att i så hög utsträckning som möjligt spegla den svenska befolkningen. Deltagarna slumpades in i fyra grupper: en kontrollgrupp och tre experimentgrupper. Alla grupper fick inledningsvis en kort informativ text om sjukförsäkringen och dess funktion. Kontrollgruppen mottog ingen ytterligare information, medan de tre experimentgrupperna fick olika typer av policyspecifik information baserad på officiella dokument från Försäkringskassan. En grupp fick information om ersättningsnivåer, en annan om godkännandegrader, och den tredje om missbrukskontroller.

Forskarna fann att bedömningar av sjukförsäkringen samt förtroendet för Försäkringskassan i vissa fall kan påverkas av policyspecifik information, även om effekterna inte var genomgående konsekventa. Den grupp som fick information om godkännandegrad – att en majoritet av ansökningar om sjukskrivning godkänns – visade högre nöjdhet med försäkringen och större förtroende för Försäkringskassan jämfört med kontrollgruppen. Informationen om ersättningsnivåer och missbrukskontroller hade däremot ingen signifikant påverkan på deltagarnas attityder. Sammantaget indikerar resultatet att policyspecifik information är av betydelse för bedömningar av sjukförsäkringen och Försäkringskassan.

Artikeln Convince with facts: Information effects on attitudes to the sickness insurance in Sweden publicerades mars 2024 (open access) i tidskriften Scandinavian Political Studies.

Håkansson, 2024: Explaining Citizen Hostility against Women Political Leaders: A Survey Experiment in the United States and Sweden

I denna studie undersöker Sandra Håkansson, forskare vid Uppsala universitet, medborgares fientlighet gentemot kvinnliga politiker. Tidigare forskning har visat att kvinnliga politiker i högre utsträckning utsätts för fientlighet än sina manliga kollegor, men dessa studier har främst fokuserat på politikernas egna upplevelser. Denna studie syftar i stället till att identifiera potentiella förklaringsfaktorer till varför medborgare riktar sin fientlighet specifikt mot kvinnliga politiker.

Håkansson formulerar två hypoteser baserade på teorier om könsnormer inom representation och ledarskap samt sexistiska attityder. Den första hypotesen är att medborgare har högre tolerans för fientlighet riktad mot kvinnliga politiker jämfört med mot manliga. Den andra hypotesen är att medborgare är mer benägna att rikta sina klagomål och sitt missnöje mot kvinnliga politiker snarare än manliga.

För att testa dessa hypoteser genomförde Håkansson ett enkätexperiment i både USA och Sverige. I Sverige samlade Håkansson in data med hjälp av SOM-institutets Medborgarpanel, där enkäten skickades ut till ett stratifierat urval på 6 300 deltagare, representativt för den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder och utbildning. Urvalet randomiserades in i grupper, där deltagarna fick ta del av en av två versioner av en kortare text, där könet på den högst ansvariga politikern varierade. Deltagarna ombads sätta sig in i ett hypotetiskt scenario där en beslutad policy negativt påverkade deras familj. Därefter fick de ta del av ett fientligt e-postmeddelande som skickats till den ansvariga politikern av en medborgare som blivit påverkad på samma sätt. Respondenterna ombads därefter bedöma i vilken utsträckning de fann meddelandet acceptabelt och förståeligt, samt om de själva skulle föredra att kontakta den kvinnliga eller manliga politikern för att framföra klagomål.

Resultaten gav inte empiriskt stöd för den första hypotesen om att medborgare skulle ha högre tolerans för fientlighet riktad mot kvinnliga politiker. Det gick därmed inte att bekräfta att kvinnors högre utsatthet för fientlighet beror på en sådan tolerans. Däremot stämde resultaten överens med den andra hypotesen: medborgare föredrar att rikta sina klagomål mot kvinnliga politiker snarare än manliga. Det högre antalet klagomål riktade mot kvinnor än män innebär en ökad risk för fientlighet, vilket kan vara en förklaringsfaktor till kvinnliga politikers högre utsatthet för fientlig kontakt från medborgare.

 Artikeln Explaining Citizen Hostility against Women Political Leaders: A Survey Experiment in the United States and Sweden publicerades mars 2024 (open access) i tidskriften Politics & Gender.

Kölln och Wlezien, 2024: Measuring public preferences for government spending under constraints: a conjoint-analytic approach

I denna studie undersöker forskare från Göteborgs universitet och University of Texas at Austin allmänhetens preferenser för statliga utgifter när de ställs inför budgetbegränsningar. Tidigare forskning om allmänhetens preferenser för statliga utgifter har främst analyserat dessa utan att beakta budgetbegränsningar och oftast inom isolerade områden, utan att sätta utgifterna i relation till varandra. Detta har begränsat insikten i hur människor värderar och prioriterar olika utgiftsområden. Denna studie syftar till att ge mer djupgående förståelse för hur människor värderar olika utgiftsområden och vilka avvägningar de är villiga att göra när budgeten är begränsad.

För att undersöka detta genomförde forskarna i juni 2016 en undersökning i SOM-institutets Medborgarpanel. 5 000 paneldeltagare inbjöds att delta, varav 3 122 svarade. Urvalet stratifierades utifrån kön, ålder och utbildning i syfte att i så hög utsträckning som möjligt spegla den svenska befolkningens sammansättning. Deltagarna ombads att prioritera mellan olika budgetalternativ som rörde utgiftsområdena sjukvård, utbildning, försvar och arbetsmarknad. Budgetalternativen utgick från regeringens budgetförslag 2016 och inkluderade både ökningar och minskningar i utgifter på de fyra utgiftsområdena, samt de tillhörande skattekonsekvenserna och budgetrestriktionerna. Genom att analysera hur deltagarna gjorde sina prioriteringar kunde forskarna få en mer nyanserad förståelse för hur medborgare prioriterar mellan olika utgiftsområden när de står inför budgetrestriktioner och måste göra avvägningar.

Resultaten visar att medborgarna har tydliga preferenser för hur mycket utgifterna bör förändras inom olika områden, och att budgetbegränsningar har en påtaglig inverkan på dessa preferenser. Medborgarna prioriterar i hög grad ökade utgifter inom sjukvården och, i viss mån, även försvaret och utbildningen, samtidigt som de starkt motsätter sig nedskärningar inom dessa områden. När det gäller arbetsmarknadspolitiken föredrar medborgarna generellt sett att utgifterna förblir oförändrade. Studien bidrar till en djupare förståelse för hur allmänheten väger olika utgiftsområden mot varandra och hur budgetbegränsningar påverkar deras preferenser.

Artikeln Measuring public preferences for government spending under constraints: a conjoint-analytic approach publicerades 2024 (open access) i tidskriften Journal of Elections, Public Opinion and Parties.

2023

Markwat, 2023: Not as expected: the role of performance expectations in voter responses to election pledge fulfilment

I den här studien har Niels Markwat från Göteborgs universitet undersökt hur väljares förväntningar på vallöftesuppfyllnad påverkar förtroende för regeringar. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i den statsvetenskapliga forskningen om vallöften och väljarbeteende. Enligt denna spelar förväntningar på om partierna klarar av att infria sina vallöften stor roll när medborgare utvärderar deras insatser i regeringsställning.

Markwat har två hypoteser. Den första är att förtroendet för en regering som uppfyller sina vallöften kommer öka mer bland väljare med låga förväntningar på att vallöften uppfylls, än bland väljare med höga förväntningar på att vallöften uppfylls (outperformance hypothesis). Den andra är att förtroendet för en regering som bryter sina vallöften kommer minska mer bland väljare med höga förväntningar på att vallöften infrias än bland väljare med låga förväntningar på att vallöften infrias (underperformance hypothesis).

För att undersöka hypoteserna genomförde Markwat i december 2017 en studie i SOM-institutets Medborgarpanel. Till denna bjöds 4 082 paneldeltagare stratifierade på kön, ålder och utbildning in med syfte att i så hög utsträckning som möjligt spegla den svenska befolkningens sammansättning.

Urvalet slumpades in i fem grupper som fick olika typer av information om vallöften. Två av grupperna fick information som var tänkt att öka deras förväntan på att vallöften infrias, medan två grupper fick information som i stället var tänkt att minska deras förväntan. En kontrollgrupp fick ingen sådan information. Lite senare fick grupperna ny information om att regeringen antingen uppfyllt eller brutit de flesta av de vallöften man gav i valrörelsen 2014.

Tvärtemot hypoteserna visade resultaten för det första att ökningen i förtroende för en regering som uppfyller sina vallöften var mer än dubbelt så hög för gruppen med höga förväntningar på uppfyllda vallöften än gruppen med låga förväntningar. För det andra fann Markwat att minskningen i förtroende för en regering som bryter sina vallöften var dubbelt så hög bland de med låga förväntningar på vallöftesuppfyllnad jämfört med de med höga förväntningar.

Resultaten indikerar att väljare uppvisar högre förtroende för regeringar som uppfyller sina vallöften som förväntat snarare än överträffar förväntningarna. Enligt samma dynamik straffar väljare i högre utsträckning regeringar som hade lägre – snarare än högre – förväntningar på sig att uppfylla sina vallöften.

Artikeln Not as expected: the role of performance expectations in voter responses to election pledge fulfilment publicerades i februari 2023 i tidskriften European Political Science (EPS).

Hatz och Hultman, 2023: Opinionen kring internationella insatser för att skydda civila

Är svenskar för internationella insatser för att skydda civila – och gäller det alla civila?

I den här artikeln har freds- och konfliktforskare vid Uppsala universitet undersökt den allmänna opinionen för skydd av civila i konfliktområden. Med kriget i Syrien som utgångspunkt studerar forskarna stödet för militära och icke-militära åtgärder för att skydda civila, samt huruvida stödet för åtgärder beror på identitet och tillhörighet hos de civila i behov av skydd.

För att undersöka detta genomförde forskarna i december 2020 en undersökning i SOM-institutets Medborgarpanel. Till denna bjöds 3700 paneldeltagare in varav 2149 deltog. Urvalet stratifierades på kön, ålder och utbildning med syfte att i så hög utsträckning som möjligt spegla den svenska befolkningens sammansättning. Deltagarna fick läsa en kort text om de humanitära konsekvenserna av Syrienkriget, varefter urvalet slumpades in i sex grupper som fick olika typer av information om de civilas identitet och tillhörighet, exempelvis att det bland de civila fanns svenska medborgare, kvinnor och barn, IS-anslutna eller en kombination av dessa tillhörigheter. En kontrollgrupp fick ingen information om de civilas identitet och tillhörighet.

Resultaten visade ett brett stöd för olika skyddsinsatser, särskilt för icke-militära alternativ. I motsats till förväntningarna ökade emellertid inte stödet för insatser om det framkom att det bland de civila fanns svenska medborgare samt kvinnor och barn. Däremot minskade stödet för insatser om det framkom att det bland de civila fanns IS-anhängare. Sammantaget tyder resultaten på att uppfattningar om vem som är civil och vem som är värd skyddsinsatser är subjektiva.

Artikeln Particularized Preferences for Civilian Protection? A Survey Experiment publicerades i september 2023 (open access) i tidskriften Foreign Policy Analysis.

Weissenbilder och Lundmark, 2023: Vinnar- och förlorareffekter på förtroendet för Valmyndigheten

I den här artikeln har forskare vid SOM-institutet analyserat i vilken utsträckning väljares förtroende för centrala samhällsinstitutioner påverkas av att de röstat på ett vinnande eller förlorande parti i riksdagsvalet, eller om de röstat på ett parti som tillhör en vinnande eller förlorande koalition.

Artikeln tar sin teoretiska utgångspunkt i vinnare- och förlorareeffekten. Enligt teorin accepterar inte väljare som ”förlorade” valet nödvändigtvis utfallet med bibehållet förtroende för demokratin och dess institutioner. Istället finns tydliga tendenser till att valets ”förlorare” tappar i förtroende och för demokratins sätt att fungera. I jämförelse syns motsatt effekt hos väljare som röstat på valets vinnarpartier. Vinnarväljare tenderar att vara nöjdare och hyser större förtroende för valsystemet och uppfattar i högre grad att valet har genomförts korrekt.

För att studera vinnare- och förlorareeffekten studerar författarna Sverige, ett land som i forskningen om institutionsförtroende länge utmärkt sig som ett ”höglitarland”, dock med ett avvikande exempel: Sverigedemokraterna. Partiets väljarkår präglas i hög grad av lägre förtroende för både myndigheter och det politiska systemet. Enligt teorin ska dock anhängare till Sverigedemokraterna få ökat institutionsförtroende efter valet 2022, sedan vilket de för första gången utgör samarbetsparti till en regeringskoalition.

Författarna fokuserar i studien på förtroende för Valmyndigheten och formulerar två hypoteser.  Den första hypotesen säger att väljare som röstar på ett parti som får regeringsmakt får högre förtroende för Valmyndigheten medan väljare som röstat på ett parti som blir utan regeringsmakt får lägre förtroende för Valmyndigheten. Den andra hypotesen säger att väljare som röstar på ett parti som för första gången får regeringsmakt (i det här fallet sverigedemokrater) får ökat förtroende för Valmyndigheten mer än väljare som röstat på ett annat parti med regeringsmakt.

För att besvara frågan använde författarna enkätdata från Medborgarpanelen insamlad vid fem olika tillfällen mellan juni 2018 och december 2022. Totalt 1 449 paneldeltagare besvarade frågan om förtroende vid Valmyndigheten och vilket parti de röstade på i senaste riksdagsvalet vid samtliga fem tillfällen. Resultaten visade att väljare som röstade på ett förlorarparti 2018 tappade mer i förtroende för Valmyndigheten än vad vinnarväljarna gjorde. Den mer negativa utvärderingen av Valmyndigheten 2018 var som starkast bland SD:s väljare. Vid valet 2022 uppmättes ingen förändring bland väljare som röstat på förlorarpartier medan vinnarpartiernas väljare denna gång ökade sitt förtroende för Valmyndigheten.  Det var SD:s väljare som stärkte sitt förtroende för Valmyndigheten mest efter valet 2022.

Artikeln In i värmen? - Vinnare- och förlorareffekter och förtroendet för Valmyndigheten publicerades september 2023 (open access) i Statsvetenskaplig tidskrift.

Länk till artikeln: https://journals.lub.lu.se/st/article/view/25458/22401

De Fine Licht, Agerberg och Esaiasson, 2023: Betydelsen av processen för uppfattningar om beslutslegitimitet

Efterprocessens betydelse för ett besluts legitimitet

I den här studien har forskare från statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet studerat vad beslutsfattare kan göra för att skapa legitimitet för beslut som kan upplevas som kontroversiella av stora delar av befolkningen. Forskning inom området med grund i socialpsykologi har kommit att riktas mot processerna med vilka beslut fattas, men i den här studien valde forskarna istället att rikta uppmärksamheten mot vad som händer efter det att ett formellt politiskt beslut har fattats. Vilka åtgärder kan beslutsfattare använda sig av i direkt anslutning till ett kontroversiellt beslut för att öka möjligheterna att nå medborgarnas acceptans? Ämnet som forskare valde att studera var beslut om skolnedläggningar.

Forskarna genomförde två olika enkätexperiment i SOM-institutets Medborgarpanel i juni respektive september 2019. I det första experimentet fick 2911 panelister läsa om ett scenario där en skola skulle läggas ned i kommunen de var bosatt. Hälften av deltagarna i det första experimentet ombads också föreställa sig att de hade en vän vars barn gick på den nedläggningshotade skolan. I det andra experimentet fick 3704 panelister istället föreställa sig att deras eget barn gick på skolan. Fyra olika typer av legitimitetsskapande åtgärder studerades: Hur beslutet kommunicerades, hur beslutet förklarades och motiverades, möjligheten för berörda att påverka beslutets genomförande, samt genomförandet av åtgärder för att kompensera drabbade grupper.

Resultaten från de båda enkätexperimenten visade att processen efter att ett beslut har fattats har stor betydelse för uppfattningar om ett besluts legitimitet.  Deltagarna var mer positiva till beslutet i efterhand om processen innan beslutet innehållit dialog med föräldrarna. Men, oavsett om beslutet hade föregåtts av dialog med de berörda eller inte uppfattades beslutet som mer legitimt om de berörda meddelades direkt av politikerna om beslutet snarare än via media, om en tydlig förklaring gavs om beslutets positiva effekter för undervisningen, samt om politikerna försäkrade föräldrarna att de skulle få vara med och bestämma om hur beslutet skulle genomföras.

Artikeln “It’s not over when it’s over” - Post-decision arrangements and empirical legitimacy publicerades i juli 2021 (open access) i tidskriften Journal of Public Administration Research and Theory.

Röös, de Groote och Stephan, 2023: Attityder till proteinkonsumtion bland svenska konsumenter

Attityder till kött, baljväxter och köttsubstitut bland svenska konsumenter

I den här studien har forskare vid Svenska lantbruksuniversitet och Linnéuniversitet studerat individers intention att konsumera kött, baljväxter och köttsubstitut. Bakgrunden till studien kommer från vetskapen om köttproduktionens miljömässigt negativa påverkan och att människans proteinintag i många fall kan ersättas av växtbaserade livsmedel, till exempel bönor, ärtor och linser. Syftet med studien var att inhämta kunskap om vilka faktorer som påverkar konsumenters matval och intentionen att äta mer baljväxter, för att generera mer kunskap om vad som kan påverka konsumenter att styra om sin konsumtion till miljömässigt mer hållbara proteinkällor.

För att undersöka detta genomfördes en studie i september 2020 i SOM-institutets Medborgarpanel. 4500 deltagare från panelen inböjds att delta, och stratifierades på kön, ålder och utbildning med syfte att i så hög utsträckning som möjligt spegla den svenska befolkningens sammansättning. Cirka 2500 deltagare besvarade enkäten. I enkäten tillfrågades respondenterna om sin nuvarande konsumtion av kött, baljväxter och baljväxtbaserade köttssubstitut (till exempel sojafärs eller sojakorv), hur mycket man avsåg konsumera i framtiden samt vilka typer av egenskaper man förknippade med och framhöll som viktiga med de olika proteinkällorna.

Resultaten visade att både män och kvinnor tyckte att baljväxter och baljväxtbaserade köttsubstitut var mindre välsmakande, svårare att tillaga och mindre tillgängliga än kött. Både kvinnor och män ansåg också att köttsubstitut och speciellt baljväxter är mer miljövänliga än kött. Kvinnor framhöll också i högre utsträckning än män att det är viktigt att de olika proteinkällorna är svenskproducerade. Kvinnor, unga, högutbildade och de som ansåg att kött har en hög miljöpåverkan uppgav att de mar mer benägna minska sin köttkonsumtion. Av de som äter köttsubstitut regelbundet uppgav nästan hälften att de har för avsikt att öka sin konsumtion ytterligare, medan få av dem som aldrig eller sällan äter köttsubstitut uppgav att de planerar att göra det i framtiden.

Artikeln Meat tastes good, legumes are healthy and meat substitutes are still strange - The practice of protein consumption among Swedish consumers publicerades i juli 2022 (open access) i tidskriften Appetite.

Hultqvist, Hensing, Stansfeld och Bertilsson, 2023: Managers’ sick leave recommendations for employees with common mental disorders: a cross-sectional video vignette study

I denna studie har forskare vid Göteborgs Universitet och Queen Mary University of London undersökt chefers åtgärder och rekommendationer gentemot medarbetare med nedsatt arbetsförmåga på grund av vanlig psykisk sjukdom, huvudsakligen ångest och depression. Studien syftade till att fylla en kunskapslucka inom tidigare forskning, där chefers perspektiv, särskilt i den initiala fasen av mötet med anställda med psykisk ohälsa, varit mindre utforskat. Syftet var att förstå chefers rekommendationer kring sjukskrivning samt att identifiera faktorer som påverkar dessa beslut.

Forskarna utgick från tre hypoteser. Den första att chefer med negativa attityder gentemot anställda med vanlig psykisk sjukdom inte kommer att rekommendera sjukskrivning. Den andra att chefer med erfarenhet av vanlig psykisk sjukdom i högre utsträckning kommer att rekommendera sjukskrivning än chefer som inte besitter denna erfarenhet. Den tredje att chefer med tidigare erfarenhet av att rekommendera sjukskrivning till anställda i högre utsträckning kommer att rekommendera sjukskrivning i det aktuella fallet.

För att testa dessa hypoteser genomfördes ett enkätexperiment SOM-institutets Medborgarpanel. Totalt bjöds 5 556 personer med chefsbefattning in att delta, varav 3 358 besvarade enkäten. Deltagarna fick se en cirka två minuter lång videovinjett där huvudpersonen, antingen en man eller en kvinna i åldern 35–40 år, diskuterade sina arbetsrelaterade problem med sin chef. Respondenterna ombads sedan att föreställa sig att personen i videon var deras anställde och att svara på frågor om sina rekommendationer gällande sjukskrivning samt om sin tidigare erfarenhet av medarbetare med psykisk ohälsa.

Resultaten visade att chefer med tidigare erfarenhet av att rekommendera sjukskrivning oftare föreslog sjukskrivning i det aktuella fallet. Till skillnad från forskarnas förväntningar fann studien inget tydligt samband mellan negativa attityder gentemot psykisk ohälsa och benägenheten att rekommendera sjukskrivning. Dessutom visade sig personlig erfarenhet av psykisk ohälsa hos chefen inte vara en avgörande faktor för deras rekommendationer i denna studie.

Artikeln Managers’ sick leave recommendations for employees with common mental disorders: a cross-sectional video vignette study publicerades februari 2023 (open access) i tidskriften BMC Psychology.

Lindqvist Bagge, Lekander, Olofsson Bagge och Carlander, 2023: Mental health, stress, and well-being measured before (2019) and during (2020) COVID-19: a Swedish socioeconomic population-based study

I denna artikel undersöker forskare från Göteborgs och Stockholms universitet hur den generella mentala hälsan i den svenska befolkningen påverkades av coronapandemin. Studien syftade till att fastställa om det fanns skillnader i mental hälsa mellan tiden före (2019) och under (2020) pandemin, samt att analysera hur socioekonomisk status och demografiska faktorer interagerade med dessa potentiella förändringar.

För undersöka detta samlades data in från SOM-institutets Medborgarpanel vid två olika tillfällen, en gång före pandemins utbrott, i januari 2019, och en gång under pågående pandemi, i oktober och november 2020. Undersökningarna distribuerades till ett urval på 4 000 paneldeltagare vardera, varav 2 791 deltog i den första undersökningen och 2 926 i den andra. Urvalen stratifierades utifrån kön, ålder och utbildning i syfte att i så hög utsträckning som möjligt spegla den svenska befolkningens sammansättning. I undersökningen fick respondenterna svara på frågor gällande ångest, stress, depression, hälsorelaterad livskvalitet och självupplevd hälsa.

Resultaten visade att coronapandemin hade en liten men signifikant negativ inverkan på den mentala hälsan och välbefinnandet hos den undersökta populationen. Samtidigt rapporterades lägre nivåer av stress under pandemin jämfört med före pandemin. Forskarna fann också att högre socioekonomisk status verkade ha en viss skyddande effekt mot pandemins negativa effekter på den mentala hälsan. Studien understryker vikten av att identifiera faktorer som kan mildra effekterna av en pandemi och samhälleliga nedstängningar.

Artikeln Mental health, stress, and well-being measured before (2019) and during (2020) COVID-19: a Swedish socioeconomic population-based study publicerades september 2023 (open access) i tidskriften Psychology & Health.

Theorin, Johansson, Strömbäck, Johansson och Oscarsson, 2023: Valfusk i Sverige? Allmänhetens syn på oegentligheter vid svenska val

I denna artikel undersöker forskare vid Göteborgs universitet allmänhetens syn på oegentligheter i samband med svenska val. Tidigare forskning har visat tecken på att det förekommer en viss misstro mot den svenska valprocessen, det finns dock inte någon mer omfattande forskning om arten av denna misstro eller hur utbredd tron på valfusk är bland svenskarna. Syftet med denna studie var därmed att undersöka svenskarnas tro på konspiratoriska påståenden i samband med valet 2022. Detta genom att kartlägga hur utbredd denna tro är, hur den eventuellt förändrades under valrörelsens gång, samt vilka faktorer som bidrar till tron på valfusk.

För att undersöka detta använde forskarna data från Kampanjpanelen 2022. Kampanjpanelen bestod av ett sannolikhetsrekryterat urval, stratifierat utifrån kön, ålder och utbildning i syfte att representera den svenska befolkningens sammansättning. Undersökningen genomfördes i tre vågor: före valrörelsen, under valrörelsen och direkt efter valet. För att följa förändringar över tid på individnivå användes de 1 654 personer som deltog i samtliga tre panelvågor. Panellisterna fick ta ställning till ett antal konspiratoriska påståenden om oegentligheter i valprocessen. Dessutom ställdes frågor om partisympati, politisk ideologi, medieanvändning och konspiratorisk mentalitet, faktorer som tidigare forskning har identifierat som viktiga förklaringsgrunder till tron på valfusk.

Resultatet visar på att majoriteten inte tror på konspiratoriska påståenden om valfusk i Sverige, utan snarare att tilltron till det svenska valsystemet är både hög och relativt stabil. De allra flesta anser att det är ovanligt att det förekommer oegentligheter i samband med valprocessen.

Däremot identifierades en liten grupp med hög grad av konspiratorisk mentalitet, som tror att fusk är vanligt förekommande i den svenska valprocessen. Ytterligare faktorer som är förknippade med tron på valfusk inkluderar konsumtion av högeralternativ media och sympatier för Sverigedemokraterna.

Artikeln Valfusk i Sverige? Allmänhetens syn på oegentligheter vid svenska val publicerades september 2023 (open access) i Statsvetenskaplig tidskrift.

2022

Rasmussen, 2022: Medborgares attityder till risker och åtgärder vid en kärnkraftsolycka

I en rapport till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har forskare vid Örebro universitet sammanfattat forskningsläget kring medborgares attityder till risker och åtgärder vid en kärnkraftsolycka. Rapporten sammanfattar bland annat forskningsresultat från flera olika studier som baserats på enkätdata från Medborgarpanelen insamlad under 2019.

Läs rapporten från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i sin helhet här.

De artiklar i rapporten som bygger på enkätsvar från Medborgarpanelen kan du ta del av genom länkarna nedan (open access).

Rasmussen, J., Eriksson, M., & Martinsson, J. (2022). Citizens' Communication Needs and Attitudes to Risk in a Nuclear Accident Scenario: A Mixed Methods Study. International Journal of Environmental Research and Public Health, 19(13).

Rasmussen, J., & Ewald, J. (2022). The Relation Between Socioeconomic Status and Risk Attitudes: A Nuclear Accident Scenario in Sweden. Economics of Disasters and Climate Change, 6(3), 541-555.

Rasmussen, J., & Wikström, P. B. (2022). Returning Home after Decontamination? Applying the Protective Action Decision Model to a Nuclear Accident Scenario. International Journal of Environmental Research and Public Health, 19(12).

Rasmussen, J., Ewald, J., & Sterner, T. (2020). Gender and life-stage dependent reactions to the risk of radioactive contamination: A survey experiment in Sweden. PLOS ONE, 15(4).

Bolin, Dahlberg och Blombäck, 2022: Väljare uppfattar politiska förslag som sämre om de kommer från Sverigedemokraterna

Stigmatiseringseffekten av högerradikala partier

Väljares uppfattningar av politiska förslag påverkas av vem som står som avsändare, och jämfört med andra partier uppfattas förslag som sämre om de framförs av Sverigedemokraterna. Det visar en ny studie baserad på enkätdata från Medborgarpanelen 2011 och 2018.

I studien undersöks förekomsten av en stimatiseringseffekt av högerradikala partier. Trots den väljarmässigt positiva utvecklingen för dessa partier visar forskning att det anses mindre socialt accepterat att stödja sådana partier än andra partier. För att studera stigmatiseringseffekten i Sverige undersökte forskare från Mittuniversitetet om ett politiskt förslag bedömdes vara sämre om det kom från Sverigedemokraterna än jämförd med någon annan avsändare. Forskarna studerade också om stigmatiseringseffekten kvarstod även när Sverigedemokraterna blivit ett väljarmässigt relativt stort parti.

För att undersöka stigmatiseringseffekten samlade forskarna in enkätdata genom Medborgarpanelen 2011 respektive 2018, dvs under en period då Sverigedemokraterna gick från att vara ett väljarmässigt litet till ett stort parti. I den första studien fick 3 700 deltagare ta ställning till ett förslag om att införa slöjförbud i skolor. I den andra studien 2018 fick 2 500 deltagare ta ställning till förslag om att förbjuda tiggeri och att sänka skatten för pensionärer. I studierna slumpades vilket parti av Socialdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna (f.d. Folkpartiet) och Sverigedemokraterna som stod som avsändare på förslaget. Resultaten i båda studierna visade att förslagen såväl 2011 som 2018 var avsevärt mindre populära om Sverigedemokraterna stod som avsändare jämfört med om andra partier föreslog exakt samma förslag.

Artikeln The stigmatisation effect of the radical right on voters’ assessment of political proposals publicerades 2022 i den vetenskapliga tidskriften West European Politics. Läs artikeln i sin helhet.

Dinesen, Sønderskov, Sohlberg och Esaiasson, 2022: Kausalt samband mellan förtroende för politiker och tillit till andra människor

Det finns ett kausalt samband mellan förtroende för politiker och tillit för andra människor. Det slås fast i en ny forskningsartikel baserad på enkätdata från Medborgarpanelen insamlad över en tioårsperiod.

I studien har forskare vid Köpenhamns universitet, Århus universitet samt Göteborgs universitet undersökt sambandet mellan förtroende för politiker och tillit till andra människor. En sedan länge etablerad uppfattning är att det finns ett samband mellan förtroende för politiker och social tillit, där de båda ömsesidigt stärker varandra och tillsammans har en rad fördelaktiga effekter på samhällets styrning och samhällsstyrningens kvalitet. Forskarnas utgångspunkt i den här artikeln är att i stället utröna i vilken utsträckning sambandet är kausalt, det vill säga om förtroende för politiker och social tillit har en direkt påverkan på varandra och i sådana fall i vilken riktning.

För att utreda förekomsten av ett orsakssamband använde forskarna enkätsvar från totalt tjugo enkätomgångar från Medborgarpanelen. De tjugo enkätomgångarna har genomförts två-tre gånger årligen mellan 2010 och 2020, där frågorna om förtroende för politiker och social tillit ställts samtliga gånger. 9 200 deltagare i Medborgarpanelen svarade på frågorna i minst en av de tjugo analyserade enkätomgångarna, medan cirka 300 deltagare svarade på frågorna i alla tjugo analyserade enkätomgångar.

Resultaten visade på ett robust och statistiskt säkerställt orsakssamband mellan förtroende för politiker och social tillit. Med hjälp av flera olika statistiska analystekniker fann forskarna att förtroende för politiker har en stark kausal effekt på social tillit, där ett högre förtroende för politiker i sig själv förklarade en högre nivå av tillit till andra människor. Forskarna fann dock inget stöd för det omvända förhållandet. Social tillit hade inte i sig själv en effekt på förtroendet för politiker.

Artikeln Close (Causally Connected) Cousins? Evidence on the Causal Relationship between Political Trust and Social Trust publicerades 2022 i den vetenskapliga tidskriften Public Opinion Quarterly.

Läs mer om artikeln här.

Wolf m.fl., 2022: Informell omsorg och stöd bland äldre under covid-19-pandemin

Informell omsorg och stöd bland äldre under covid-19-pandemin

Äldre personer var inte enbart passiva mottagare av omsorg, stöd och hjälp under covid-19-pandemin i Sverige. I stället så hjälpte äldre personer andra äldre personer att hantera vardagen under de rådande omständigheterna. Det visar ny forskning baserad på enkätdata insamlad genom Medborgarpanelen.

I studien, som genomfördes i juni 2020, tillfrågades 10 044 deltagare äldre än 65 år i Medborgarpanelen i vilken utsträckning de gav informell omsorg och stöd till andra äldre personer som inte är deras familjemedlemmar. 22 procent av de svarande angav att de gav stöd eller omsorg till andra äldre som inte var deras familjemedlemmar. Det var mer troligt att respondenterna gav omsorg om de var äldre än 80 år, man, gifta eller i ett förhållande och bodde i en större stad. Praktisk/instrumentell hjälp i vardagen samt sociala aktiviteter uppgavs vara den vanligaste typen av omsorg eller stöd som äldre gav till andra äldre, medan färre angav olika typer av vårdorienterad omsorg. Inga statistiskt säkerställda skillnader fanns mellan att vara involverad i olika typer av omsorg och olika demografiska faktorer såsom inkomst, födelseland eller boendeområde.

Vid en analys av fritextsvar där deltagarna fick möjlighet att närmare beskriva vilken typ av stöd och omsorg de gav till andra äldre framkom att deltagarna ägnade sig åt en mängd olika omsorgsaktiviteter, trots de omfattande åldersspecifika restriktioner som förekom i Sverige vid tidpunkten för datainsamlingen med anledning av covid-19-pandemin. Omsorgen handlade bland annat om att göra hushållssysslor, handla åt andra äldre personer eller att mötas upp för att socialisera. 

Artikeln Older adults’ provision of informal care and support to their peers – A cornerstone of swedish society: Demographic characteristics and experiences of social isolation publicerades 2022 i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Caring Sciences. Läs artikeln i sin helhet.

Munthe, Malmqvist och Rönnerstrand, 2022: Förtroende för vården avgörande för hantering av antibiotikaresistens

Lågt förtroende för vården är en viktig faktor bakom svenskars användning av antibiotika utan recept och intention att införskaffa antibiotika utan recept i framtiden. Det visar ny forskning baserad på enkätdata från Medborgarpanelen.

Studien använde Medborgarpanelen för att fråga 4200 svenskar om de någon gång införskaffat antibiotika utan recept i Sverige och hur troligt det skulle vara att de skulle skaffa antibiotika utan recept om en nära anhörig skulle bli sjuk. Därutöver tillfrågades deltagarna om sitt förtroende för sjukvården och sitt hälsotillstånd.

Det första huvudresultatet i studien var att andelen svenskar som skaffat eller vill skaffa antibiotika utan recept är lågt, 2,3 procent. Samtidigt var det nästan dubbelt så många, knappt 5 procent av de tillfrågade, som uttryckte beredvillighet att skaffa antibiotika utan recept i framtiden om en nära anhörig skulle bli sjuk. Att läkare inte vill skriva ut antibiotika angavs som det viktigaste skälet till att man var beredd att införskaffa antibiotika utan recept. Av de som angav att de hade skaffat antibiotika utan recept angav 43 procent att de hade gjort det utomlands.

Det andra huvudresultatet visade på ett starkt negativt samband mellan förtroende för vården och användning av antibiotika utan recept. Förtroende för vården, eller brist på förtroende, var klart starkare än andra potentiella förklaringsfaktorer, till exempel oro för den egna hälsan och utbildningsnivå.

Artikeln Non-prescription acquisition of antibiotics: Prevalence, motives, pathways and explanatory factors in the Swedish population är nyligen publicerad i den högt rankade vetenskapliga tidskriften PLOS One. Läs artikeln i sin helhet.

Forskarna är knutna till Centrum för antibiotikaresistensforskning (CARe) vid Göteborgs universitet. Läs mer om CARe här.

Ursprunglig nyhet från Göteborgs universitet.

Naurin, Stolle och Markstedt, 2022: Kvinnor mindre politiskt engagerade under och efter graviditet

Under graviditet och småbarnsår minskar kvinnors politiska deltagande och politiska informationssökande i betydligt högre utsträckning än hos deras icke-gravida partners. Detta leder ofta till bestående könsskillnader i politiskt engagemang. Det visar ny forskning baserad på enkätdata från Medborgarpanelen.

Studien har använt Medborgarpanelen för att följa över 2 000 förstagångsföräldrars politiska engagemang från innan graviditetens början och fram till barnets fyraårsdag. Engagemanget definieras av hur ofta förstagångsföräldrarna sökt politisk information, försökt påverka politiskt, diskuterat politik eller delat politiska budskap online. Men det handlar också om hur intresserade de upplever att de är av politik och hur viktigt de anser att politik är i samhället.

Jämfört med innan de blev gravida tappar alla kvinnliga förstagångsföräldrar engagemang direkt från graviditetens början, och på de flesta områden håller detta lägre engagemang i sig fram till mätningarna upphör när barnet är i fyraårsåldern. Denna tydliga effekt av genomgången graviditet bekräftas vid jämförelser med en kontrollgrupp.

Artikeln The Effect of Pregnancy on Engagement with Politics. Toward a Model of the Political Consequences of the Earliest Stages of Parenthood är nyligen publicerad i American Political Science Review, världens främsta statsvetenskapliga tidskrift. Läs artikeln i sin helhet.

Studien är en del av forskningsprojektet Pregdem vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, som studerar hur graviditet och barn påverkar människor på samhällsnivå.

Ursprungligt pressmeddelande från SOM-institutet.

2021

Fredén och Sikström, 2021: Väljares egna ord förklarar val av parti i riksdagsval

Väljares egna ord förklarar valet av parti - en studie av röstning med kvantitativ textanalys

I den här studien har forskare vid Karlstads universitet och Lunds universitet på ett helt nytt sätt undersökt hur människor resonerar när de väljer parti. Genom analys av kvalitativ textdata med hjälp av språkmodeller och maskininlärning har forskarna studerat statistiska samband mellan associationer till partier, partiledarna och partival.

I augusti och september 2018, mitt under valrörelsen, bjöds 7000 deltagare i Medborgarpanelen in till en enkätdatainsamling för att studera hur väljares egna ord förklarar partival. Hälften av deltagarna tilldelades slumpmässigt att först beskriva fyra partier (Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna, och Miljöpartiet) och därefter dessa partiers partiledare/språkrör (Jan Björklund, Ulf Kristersson, Ebba Busch Thor, och Isabella Lövin) med tre nyckelord vardera. Övriga hälften beskrev ledarkvartetten först och partierna sist på samma sätt. Slutligen fick de svarande ange vilket parti de hade röstat på om det vore val idag, vilket alltså var vid en tidpunkt väldigt nära valdagen.

Resultaten visade att de politiska aktörer som beskrevs först – oavsett om det var en partiledare eller ett parti – förutsåg partival bättre än de beskrivningar som gavs sist. Väljares beskrivningar av partiledare lyckades alltså förutsäga partival i lika hög grad som beskrivningar av partier, vilket går emot en tidigare samlad bild inom (svensk) statsvetenskap om att ledaren betyder relativt lite för svenska väljare vid partival. Forskarna drar slutsatsen att väljares bild av ledare innefattar både sakfrågor och egenskaper och troligen har en underskattad betydelse i svenska val.

Studien bygger på enkätdata insamlade i Medborgarpanelen under valrörelsen 2018 och har nu publicerats i den högt rankade vetenskapliga tidskriften Frontiers in Psychology.

Thurfjell, Willander och Frisk, 2021: Religion och sekularisering hos svenskar med muslimsk respektive kristen familjebakgrund

Religion och sekularisering hos svenskar med muslimsk respektive kristen familjebakgrund

I den här studien har forskare vid Södertörns högskola och Uppsala universitet undersökt religion och sekularisering hos svenskar med muslimsk respektive kristen familjebakgrund, med särskilt fokus på vilket sätt svenskar med muslimsk familjebakgrund ser på religion.

Under 2018 bjöds 2800 deltagare i Medborgarpanelen in till en enkätdatainsamling för att studera detta. Deltagarna hade i en tidigare undersökning i Medborgarpanelen angett att de har muslimsk, kristen eller sekulär familjebakgrund.

Ett tema som undersöktes var vad deltagarna associerade till begreppen ”kristen”, ”sekulär” och ”muslim”. Resultaten visade att identiteterna sekulär och kristen i hög utsträckning ses som ett individuellt ställningstagande medan identiteten muslim i högre utsträckning förstås som en grupptillhörighet. Därutöver fann forskarna att deltagarna med en kristen familjebakgrund har en starkare koppling till sitt religiösa arv än de med muslimsk familjebakgrund.

Resultaten visade att islam är en religion som många tar avstånd från, även hos personer som själva har denna religion i sin egen familjebakgrund. Sekulariseringsgraden, i motsats till förväntningarna, visade sig alltså vara högre bland de med muslimsk familjebakgrund än bland de med kristen.

Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Numen. 

Bäck, Fredén och Renström, 2021: Effekter av partisignaler på attityder till ett kontroversiellt politiskt förslag

I den här studien har statsvetare och psykologer från Lunds universitet, Karlstads universitet respektive Göteborgs universitet studerat hur sympati för ett politiskt parti formar väljares åsikter till politiska förslag. Som exempel har de valt förslaget legalisera cannabis för privat bruk i Sverige.

Under 2017 genomfördes ett enkätexperiment med 3600 deltagare i Medborgarpanelen. Deltagarna fick i olika grupper se budskap som antingen förespråkade eller opponerade sig mot förslaget att legalisera cannabis för privat bruk, presenterade av antingen en representant från respondentens eget parti (det parti som hen vill rösta på) eller ett annat, ogillat parti.

Resultaten visade att motstånd mot förslaget ökade när en representant från det egna partiet opponerade sig mot förslaget, d.v.s. då det egna partiet presenterade en position i linje med deltagarens egen (som förväntades vara emot förslaget). Motstånd mot förslaget ökade också när det ogillade partiet förespråkade förslaget, alltså när det andra partiet presenterade en position som gick stick i stäv med deltagarens egen åsikt.

Under 2021 publicerades resultaten i den vetenskapliga tidskriften Journal of Elections, Public Opinion and Parties.

Läs sammanfattningen av studien här: Effekter av partisignaler på attityder till ett kontroversiellt politiskt förslag

Holmberg, Persson och Stripple, 2021: Svenskarna positiva till hårdare regler för plastanvändning

Svenskarna positiva till hårdare regler för plastanvändning.

Svenskarna är positiva till hårdare regler för plastanvändning för att komma åt miljö- och klimatproblem relaterade till plastförbrukning. Det visar resultaten från en undersökning genomförd i Medborgarpanelen av forskarna Karl Holmberg, Sara Persson och Johannes Stripple vid statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet.

I undersökningen, som genomfördes på ett riksrepresentativt urval i Medborgarpanelen under februari-mars 2021, fick deltagarna ställning till 18 förslag på hur användningen av plast kan regleras. Resultaten visar att samtliga förslag, oavsett hur långtgående de var, har stöd hos svenska folket. Undersökningen visar också på stora skillnader mellan olika grupper. Kvinnor är betydligt mer positiva till långtgående åtgärder än vad män är. Även vänster- och högerväljare skiljer sig åt – vänsterväljare ställer sig bakom en hårdare plastpolitik i högre grad än de till höger.

Resultaten från undersökningen i Medborgarpanelen har publicerats i rapporten ”The future of plastics? Swedish public opinion on plastics policies”, inom ramen för forskningsprogrammet Sustainable Plastics and Transition Pathways vid Lunds universitet (länk i rubriken ovan).

Ursprungligt pressmeddelande från Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet.

Sohlberg och Agerberg, 2021: Ingen koppling mellan närhet till terrorattacken i Stockholm och attityder till terrorism

I den här studien har forskare från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet undersökt om människor som befann sig i närheten av eller på Drottninggatan under attacken och som såg, hörde eller på andra sätt upplevde det som hände då, förändrade sina politiska attityder till terrorism mer än personer som befann sig på andra platser i Sverige.

Resultaten av undersökningen indikerar att människor som var i närheten av Drottninggatan kände sig mycket mer berörda av attacken men de ändrade inte åsikter i terrorrelaterade frågor mer än övriga svenskar. Detta pekar på att tidigare teoretiska förklaringar som kopplar samman upplevelsen av en traumatisk händelse med förändrade politiska åsikter har överdrivits. 

Studien bygger på data från Medborgarpanelen som samlats in före, i samband med samt efter attacken. Direkt efter attacken gjordes uppföljande surveys med personerna som svarat på före-mätningar med terrorrelaterade frågor. Forskarna ställde även frågor långt efter dådet för att undersöka om eventuella effekter skulle dyka upp med fördröjning.

Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Comparative Political Studies.

Ursprungligt pressmeddelande från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

Sandelind och Hjerm, 2021: Hur uppfattningar om invandrares anknytning till Sverige påverkar attityder till välfärdsstaten

Hur uppfattningar om invandrares anknytning till Sverige påverkar attityder till välfärdsstaten

I den här studien har forskare vid University of Manchester och Umeå universitet undersökt huruvida olika sätt att se på nationell identitet och nationell sammanhållning påverkar attityder till välfärdsstaten. 3000 deltagare i Medborgarpanelen bjöds in att delta i studien.

Resultaten visar bland annat att personer som uppfattar att invandrare är känslomässigt fästa vid Sverige också är mer villiga att ge välfärdsrättigheter – något som gäller både för invandrare födda inom och utom Europa. Effekten är dock över 50% starkare för invandrare födda utanför Europa, dvs om de är födda inom Europa är kravet på nationell anknytning lägre än om de är födda utanför Europa när det kommer till att frammana solidaritet.

Resultaten publicerades 2021 i tidskriften Scandinavian Political Studies. Studien bygger på enkätdata insamlad genom Medborgarpanelen under 2018.

Rasmussen, Ewald och Sterner, 2021: Stora skillnader i allmänhetens reaktioner på radioaktiv kontaminering och åtgärder

Stora skillnader i allmänhetens reaktioner på radioaktiv kontaminering och åtgärder

I den här artikeln har forskare vid Örebro universitet och Göteborgs universitet analyserat allmänhetens inställning till att bo kvar i sitt bostadsområde efter att en kärnkraftsolycka med radioaktivt nedfall inträffat i närheten. Syftet med studien var att skapa kunskap om vilken betydelse faktorer så som kön och ålder har för människors attityder till ett bostadsområde som har drabbats av förhöjda nivåer av joniserand strålning och efterföljande sanering.

2140 deltagare i Medborgarpanelen fick läsa en scenariobaserad text och besvara frågor kring huruvida de skulle vilja bo kvar i sitt bostadsområde vid en radiologisk olycka och att förhöjd strålning skulle uppmätas i närheten av bostadsområdet.

Resultaten visade att drygt hälften av respondenterna trodde att de skulle flytta från området, även i de fall saneringen var lyckosam och ledde till säkra strålningsnivåer. Vidare visade studien statistiskt säkerställda skillnader mellan könen och olika åldersgrupper. Kvinnor uttryckte både mer oro för joniserande strålning i hemmet och större benägenhet att flytta än män. Äldre tenderade att uttrycka både mindre oro och mindre benägenhet att flytta jämfört med yngre deltagare.

Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLoS One. Studien bygger på enkätdata insamlad genom Medborgarpanelen under 2018.

Larsson, Matti och Nässén, 2021: Allmänhetens stöd för styrmedel som syftar till att minska flygets klimatpåverkan

Allmänhetens stöd för styrmedel som syftar till att minska flygets klimatpåverkan

I den här artikeln har forskare vid Chalmers tekniska högskola och Luleå universitet analyserat allmänhetens acceptans för olika politiska styrmedel som syftar till att minska klimatpåverkan från flyget. 4500 deltagare i Medborgarpanelen fick indikera sitt stöd för sju olika och i debatten vanligt förekommande klimatåtgärder.

Resultaten visar att mindre tvångsåtgärder, så som subventioner och regleringar riktade mot flygindustrin snarare än mot individer direkt, har ett högre stöd bland allmänheten än åtgärder som syftar till att driva individer bort från flygresor, till exempel genom flygskatter - något som ligger i linje med tidigare forskning. Stödet för olika klimatåtgärderna har också en koppling till individers ideologiska orientering. Personer med politisk orientering till vänster är i genomsnitt betydligt mer positiva till politiska instrument än respondenter med en politisk inriktning mot centrum, som i sin tur är mer positiva än respondenter till höger.

Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Climate Policy. Studien bygger på data insamlade genom Medborgarpanelen under 2018.

Förtroendestudier - Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2021 och framåt

Med start år 2021 inleddes en samverkan mellan SOM-institutet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Genom urval boende i Västra Götaland studeras löpande förtroendet för Sahlgrenska utifrån en rad parametrar. Resultaten publiceras varje år i rapporter utgivna av SOM-institutet.

Läs mer på sidan Förtroendet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

2020

Bertilsson m.fl., 2020: Chefens perspektiv – en saknad pusselbit

I den här studien har forskare på Institutionen för medicin, avdelningen för medicin och folkhälsa vid Göteborgs universitet undersökt psykisk ohälsa på svenska arbetsplatser. Fokus för studien är chefers kunskap och strategier när det gäller medarbetare med depressions- och ångestsjukdom. Studien är idag den största i sitt slag både nationellt och internationellt och totalt deltog 3358 chefer ur Medborgarpanelen som uppgett att de arbetar inom privat eller offentlig sektor.

Studiens resultat visar att 64 % av de tillfrågade cheferna hade erfarenhet av en eller flera medarbetare med depressions- och/eller ångestsjukdom under de senaste två åren. Den vanligaste åtgärden är att erbjuda friskvård (87 %), 49 % erbjuder stressrådgivning och 42 % erbjuder utbildning om stress i arbetslivet, men endast 14 % erbjuder sina medarbetare riktad utbildning om depressions- och ångestsjukdom i arbetslivet.

En majoritet av cheferna såg inte medicinering som ett hinder för att arbeta. Nästan hälften av deltagarna ger uttryck för att det är svårt med medarbetare med depression och cirka 40 % upplever det som stressande. En tredjedel av cheferna skulle avstå från att anställa en person som de visste hade haft en depressions- eller ångestsjukdom.

Resultaten har bland annat publicerats i en rapport från Sahlgrenska akademin. Studien bygger på data insamlad genom medborgarpanelen under 2017.

Bendz och Oskarson, 2020: Policy-specifik information om olika välfärdsområden påverkar människors attityder till svensk välfärdspolitik

Policy-specifik information om olika välfärdsområden påverkar människors attityder till svensk välfärdspolitik

Statsvetarna Anna Bendz och Maria Oskarson vid Göteborgs universitet har i denna studie undersökt hur information som beskriver fakta om hur olika välfärdsområden är utformade påverkar människors attityder till svensk välfärdspolitik. Mer specifikt studeras attityder till privatisering av svensk välfärdsservice inom grundskolan, sjukvård, äldreomsorg samt boenden för individer med funktionsvariation. Resultaten visar att människors åsikter förändras när de får information om privatiseringens omfattning inom olika välfärdsområden, men att detta endast påverkar uppfattningar hos personer som står ideologiskt till vänster.

Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Elections, Public Opinion and Parties. Studien bygger på data insamlade genom Medborgarpanelen under 2017.

Andersson, Hawranek, Öfverholm m.fl., 2020: Nio av tio svenskar vill bli informerade om en ärftlig sjukdom

Nio av tio svenskar vill bli informerade om en ärftlig sjukdom

Svenskar har tydliga åsikter om kommunikation av genetiska risker för cancer. 9 av 10 vill veta, och 9 av 10 vill att släktingarna får veta om en ökad risk för cancer i familjen. En majoritet föredrar även att sjukvården informerar både dem själva och släktingarna, företrädesvis via brev eller telefon. Det visar forskarna Andreas Andersson och Carolina Hawranek med flera i en nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Hereditary Cancer in Clinical Practice.

Studien bygger på data insamlade genom Medborgarpanelen och är en av flera förstudier som ingår i forskningsprojektet DIRECT som mynnat ut i en nationell klinisk studie ledd av ett tvärvetenskapligt forskarlag vid Umeå universitet.
 

Att vara förälder idag - MFOF (2020)

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFOF) har i samverkan med SOM-institutet tagit fram en rapport om hur föräldrar upplever föräldraskapet och vilka utmaningar de ser. Rapportens resultat bygger på data insamlade i Medborgarpanelen där föräldrar med barn under 18 år deltog. Syftet med rapporten är att fungera som ett kunskapsstöd för beslutsfattare och yrkesverksamma samt ett underlag för myndigheten i uppdraget att stödja genomförandet av den nationella strategin för ett stärkt föräldraskapsstöd. Rapporten publicerades i maj 2020 på myndighetens webbplats.
 

Esaiasson, Ghersetti, Johansson och Sohlberg, 2020: Ökad tilltro till svenska myndigheter under coronakrisen

Ökad tilltro till svenska myndigheter under coronakrisen

Svenskarnas tilltro till myndigheter ökade kraftigt under de inledande månaderna av coronakrisen våren 2020. Det visar forskarna Peter Esaiasson, Jacob Sohlberg, Maria Ghersetti och Bengt Johansson vid statsvetenskapliga institutionen samt institutionen för jounalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.

Resultaten i studien bygger på data insamlade genom Medborgarpanelen och undersöker bland annat hur svenskarnas tillit till myndigheter, politiska partier samt andra människor påverkats av coronakrisen där samma personer tillfrågats under pandemins inledningsfas respektive intensivfas. Resultaten har också säkerställts genom att jämföra nivån av tilltro bland delar av samma befolkningsurval i Medborgarpanelen ett år tidigare 2018. 

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Political Research och diskuteras i korthet på DN:s debattsida den 24 september (länk i rubriken ovan).

2019

Brommesson och Bengtsson, 2019: Förtroende, ansvar och oro om krisen eller kriget kommer – en panelstudie av effekterna av en statlig informationskampanj

Förtroende, ansvar och oro om krisen eller kriget kommer
 

Statsvetarna Douglas Brommesson och Rickard Bengtsson vid Lunds universitet har i denna studie undersökt effekterna av nyutgåvan av broschyren Om krisen eller kriget kommer, som delades ut till samtliga svenska hushåll i maj 2018 med information om civilt försvar och hur medborgare bör agera i händelse av kris eller krig. Genom en datainsamling i två steg före och efter utskicket av Om krisen eller kriget kommer studeras om informationen överhuvudtaget nådde ut till den svenska befolkningen samt om informationen påverkade befolkningens attityder i förhållande till civil beredskap.
 

Felicia Robertson, Sverker Jagers och Björn Rönnerstrand, 2019: Vad är betydelsen av mellanmänsklig tillit för en hållbar antibiotikaanvändning?

Vad är betydelsen av mellanmänsklig tillit för en hållbar antibiotikaanvändning?
Felicia Robertson, Sverker Jagers och Björn Rönnerstrand, statsvetare vid Göteborgs universitet och affilierade vid Centrum för antibiotikaresistensforskning (CARe) har i denna studie använt Medborgarpanelen för att undersöka om mellanmänsklig tillit påverkar människors benägenhet att avstå från att äta antibiotika i samband med sjukdom, och därigenom bidra till en mer hållbar antibiotikaanvändning.

Eelco Harteveld, Stefan Dahlberg, Andrej Kokkonen och Wouter van der Brug, 2019: Vad förklarar könsskillnaden i röststöd för högerpopulistiska partier?

Vad förklarar könsskillnaden i röststöd för högerpopulistiska partier?

I denna studie har statsvetare vid Göteborgs universitet och universitetet i Amsterdam undersökt förklaringar till skillnaderna i män och kvinnors väljarbeteende, närmare bestämt det starka könsgapet som finns i stödet för högerpopulistiska politiska partier. Med enkätsvar från Medborgarpanelen studerar forskarna huruvida partiers sociala stigmatisering påverkar kvinnor och mäns partival på olika sätt.

Erika Ramos och Cecilia J. Bergstad, 2019: Attityder till bilpoolsanvändning i europeiska städer

Attityder till bilpoolsanvändning i europeiska städer

Inom ramen för forskningsprojektet STARS (Shared mobility opporTunities And challenges foR European citieS) har forskarna Erika Ramos och Cecilia Bergstad vid Göteborgs universitet studerat vilka faktorer som påverkar människor att använda bilpool. I Medborgarpanelen undersökte Ramos och Bergstad skillnader i transportbeteenden mellan användare- och ickeanvändare av bilpooler, med syftet att identifiera om det gick att urskilja grupper av resenärer med liknande åsikter och resmönster.

2018

Ulrika Holmberg och Lena Hansson, 2018: Mobilen i butiken – ett konsumentperspektiv i John Magnus Roos (red) 2018: Konsumtionsrapporten 2018 – Under ytan

Mobilen i butiken – ett konsumentperspektiv

Ulrika Holmberg och Lena Hansson, forskare i företagsekonomi på Centrum för konsumtionsvetenskap och Centre for retailing vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, visar i en studie genom Medborgarpanelen bland annat att mobiltelefonen ofta ersätter den roll som personal och andra informations- och marknadsföringskällor har i butiken med digitala motsvarigheter.

Bengt Johansson, 2018: Vågar jag verkligen säga det här? Flyktingkrisen och tystnadsspiraler i Lars Truedsson (red) m.fl. 2018: Sverigebilden - om journalistik och verklighet

Vågar jag verkligen säga det här? Flyktingkrisen och tystnadsspiraler
Bengt Johansson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, har genom Medborgarpanelen undersökt hur det offentliga samtalet om flyktingmottagning förändrats sedan regeringen 2015 ändrade inriktningen i flyktingpolitiken.

Bengt Johansson och Lars Truedsson (red) m.fl. 2018:
"Allt tyder på ett terrordåd" - Stockholmsattentatet 2017 i medier och opinion

Fredagen den 7 april 2017 inträffade ett attentat på Drottninggatan i Stockholm, och svenska medier inledde den hittills största svenska nyhetsbevakningen någonsin av en pågående händelse. På årsdagen av attentatet gav Institutet för mediestudier ut en bok som handlar om just mediebevakningen kring händelsen. Boken innehåller nio kapitel skrivna av svenska forskare från framförallt Göteborgs universitet och fyra av dessa utgår särskilt från data insamlade via Medborgarpanelen.
 

Förnuft och känsla (2018) - Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har i samarbete med SOM-institutet tagit fram en rapport kring befolkningens förtroende för den svenska hälso- och sjukvården. Rapportens resultat bygger på data insamlade i Medborgarpanelen samt jämförelser med svar i SOM-undersökningarna. Syftet med rapporten är att fungera som ett kunskapsunderlag för vidareutvecklingen av framtida förtroendemätningar samt ge vägledning i arbetet med att säkra ett långsiktigt hållbart förtroende för hälso- och sjukvården. Rapporten publicerades år 2018 på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys hemsida.

2017

Maria Ghersetti, 2017: Varifrån fick vi veta - och vad gjorde vi sen? Information och kommunikation under Stockholmsattentatet

Varifrån fick vi veta - och vad gjorde vi sen?
Marina Ghersetti, docent vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, har använt panelen till att identifiera de kommunikationskanaler som människor använde i samband med attentatet. Hon visar bland annat att dagstidningar på nätet och nyhetsrapportering i traditionell linjär-tv spelade stor roll då man sökte efter information om vad som hade hänt.
 

Bengt Johansson och Maria Ghersetti, 2017: Behöver vi verkligen veta allt? Krisjournalistik och etik i samband med Stockholmsattentatet

Behöver vi verkligen veta allt?
Tillsammans med Bengt Johansson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, har Marina Ghersetti också undersökt hur pass nöjda såväl journalister som vanliga människor var med mediernas arbete i samband med attentatet, framförallt då det gäller etiska ställningstaganden som till exempel hur tidigt namn och hemland på förövaren kunde publiceras. För att samla in svar från journalister har de kompletterat Medborgarpanelen med ett urval från den sk. journalistpanelen.
 

Jacob Sohlberg, 2017: Opinionen kring nyhetsrapporteringen av terrordådet i Stockholm 2017

Opinionen kring nyhetsrapporteringen av terrordådet i Stockholm 2017
Statsvetaren Jacob Sohlberg, Göteborgs universitet, har i flera steg samlat in åsikter om nyhetsrapporteringen kring händelsen och visar i sitt kapitel att de svarande gav denna sämre betyg ju längre tid som gått. Framförallt började omdömena bli sämre från och med den 10 april, alltså tre dagar efter attentatet.
 

Jacob Sohlberg och Peter Esaiasson, 2017: "Uppgifter om en knivattack" - Allmänhetens förståelse av journalistiska osäkerhetsmarkörer under ett terrorattentat

"Uppgifter om en knivattack"
Jacob Sohlberg har även tillsammans med professorerna Bengt Johansson och Peter Esaiasson (GU) med hjälp av Medborgarpanelen studerat hur människor uppfattar osäkerhetsmarkörer i samband med nyhetsrapporteringen, såsom "obekräftade uppgifter", "personer kan vara skadade" eller "två män uppges ha attackerat...". Denna studie använder sig av ett experiment i panelen där de svarande får ta ställning till några olika påhittade nyhetsartiklar eller löpsedlar. Mer information kring studien finns att läsa på Institutet för mediestudiers hemsida.

Johan Wejryd, 2017: Vad händer med medborgarrollen när människor blir "kunder" hos kommunen?

Vad händer med medborgarrollen när människor blir "kunder" hos kommunen? 
Johan Wejryd, doktorand vid Uppsala universitet, har använt Medborgarpanelen till att experimentellt studera hur "kundval" hos kommunen (i detta fall val av skola) påverkar politiskt deltagande. Den övergripande frågeställningen är om kundvalsreformer stärker medborgare i sin känsla av att kunna påverka politiken.

Alexa Bankert m.fl. 2017: Hur mäts partitillhörighet bäst i demokratier med flerpartisystem?

Hur mäts partitillhörighet bäst i demokratier med flerpartisystem?

Denna internationella studie jämför data från Medborgarpanelen i Sverige med liknande undersökningsdata från Nederländerna och Storbritannien för att ta reda på vilket mått på partitillhörighet som bäst kan förutspå politiskt beteende.

2016

Andreas Nilsson m.fl. 2016: Trängselskatten i Göteborg - Kan attityder till politiska beslut förutses?

Kan attityder till politiska beslut förutses?
Genom att studera attityderna till trängselskatter i Göteborg studeras till vilken utsträckning det går att förutse opinion kring politiska förslag.
 

Jacob Sohlberg, 2016: Utmanande tankeverksamhet och vilja att ta sig an kognitivt belastande uppgifter kan kopplas till politik

Utmanande tankeverksamhet och vilja att ta sig an kognitivt belastande uppgifter kan kopplas till politik
Sohlbergs artikel är skriven på engelska och publicerades i "International Journal of Public Opinion Research" under 2016. Länken ovan ger en svenskspråkig sammanfattning av artikeln.
 

Peter Esaiasson, Johan Martinsson och Jacob Sohlberg, 2016: Flyktingkrisen och medborgarnas förtroende för samhällets institutioner

Flyktingkrisen och medborgarnas förtroende för samhällets institutioner - en forskarrapport 

Forskarna i statsvetenskap Peter Esaiasson, Johan Martinsson och Jacob Sohlberg har på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) analyserat medborgarnas förtroende för viktiga samhällsinstitutioner före, under och efter flyktingkrisen hösten 2015. 

2015

Björn Rönnerstrand och Karolina Andersson Sundell, 2015: Socialt kapital och antibiotikaresistens

Tillit, ömsesidighet och kollektivt handlade för att bekämpa antibiotikaresistens. En experimentell studie
Forskarna Björn Rönnerstrand och Karolina Andersson Sundell gjorde en undersökning på Medborgarpanelen som visar att människors egen vilja att skjuta upp en antbiotikabehandling påverkas av hur man tror att andra människor agerar i samma situation. Denna undersökning är relevant för bekämpandet av antibiotikaresistens, ett allvarligt globalt problem som dessutom blir allt större.

Göran Duus-Otterström, 2015: Ideologi och individens rättigheter

Saknar (den yttersta) vänstern respekt för individens rättigheter?
Statsvetarna Mikael Persson och Göran Duus-Otterström gjorde med hjälp av Medborgarpanelen en undersökning om sambandet mellan politisk ideologi och respekt för individens rättigheter. Via länken ovan kan du läsa en sammanfattning av vad de kom fram till.

Björn Rönnerstrand, 2015: Doktorsavhandling

Generalized trust and the collective action dilemma of immunization
I avhandlingen – baserad på data från Medborgarpanelen – visas att hög vaccinationsgrad i ett samhälle gynnas av att folk känner tillit till varandra. I en sådan miljö ökar också rent altruistiska motiv till att vaccinera sig.

2014

Jenny de Fine Licht, 2014: Doktorsavhandling (engelska)

Magic wand or pandora’s box? How transparency in decision making affects public perceptions of legitimacy.
I avhandlingen - baserad på data från Medborgarpanelen - visas att transparent beslutsfattande kan ha olika effekter på allmänhetens uppfattningar om, tillit till och acceptans för olika politiska beslut.

2013

Tomas Odén, 2013: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. 

Ingen eld utan rök
I september 2012 bröt en stor brand ut i Halmstads hamn. Medborgarpanelen tillsammans med Institutionen för Journalistik, Medier och Kommunikation vid Göteborgs universitet genomförde en studie om kriskommunikationen kring branden. Syftet är att beskriva och analysera hur digitala medier används av myndigheter, medieföretag och allmänhet i samband med samhälleliga kriser. Här kan du läsa en kort rapport om kriskommunikationen i samband med branden i Halmstad.

2011

Jenny de Fine Licht, 2011: Prioriteringscentrum, Linköpings universitet.

Öppna prioriteringar och extern legitimitet
Resultatet från en experimentell studie om hur människor uppfattar information om privatiseringar av sjukvård som är genomförd av en doktorand verksam vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

Jenny de Fine Licht, 2011. Prioriteringscentrum, Linköpings universitet.

Öppna prioriteringar och extern legitimitet
Resultatet från en experimentell studie om hur människor uppfattar information om privatiseringar av sjukvård som är genomförd av en doktorand verksam vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.