Lexikologi, lexikografi och fraseologi
I fokus för lexikologisk forskning står dels det enskilda ordet, dels de strukturer som de enskilda orden bildar i ordförrådet som helhet. Inom lexikografin studeras olika typer av ordboksresurser, vad ordboksresurser har för egenskaper och ändamål och hur de används. Lexikografin inbegriper också själva ordboksförfattandet. Med fraseologi avses forskning om hur ord kombineras med varandra och den uppsättning flerordsenheter som finns i ett språk.
Lexikologisk forskning
Vid institutionen bedrivs lexikologisk forskning inom en rad deldiscipliner. Det enskilda ordets egenskaper studeras med olika teoretiska utgångspunkter, ur både ett nutidsperspektiv och ett språkhistoriskt perspektiv.
Med hjälp av språkteknologiska verktyg har komplexiteten inom svensk morfologi kartlagts och systematiserats, och modeller för semantiska analyser konstruerats. Inom lexikalisk semantik fokuseras ords betydelse, både den betydelse som bärs av ordet som isolerad enhet och de förändringar som kan urskiljas när det kombineras med andra ord.
Vidare bedrivs forskning om semantiska relationer som exempelvis synonymi, hyponymi och hyperonymi inom svenskans ordförråd. Inom lexikologin studeras även semantiska processer såsom metaforisk användning, specialisering och betydelseutvidgning.
Lexikologisk forskning är även viktig inom flerspråkighetsforskningen vid institutionen. Ur ett kontrastivt perspektiv studeras de svenska ordens morfologiska och semantiska egenskaper och relationer, deras kombinatoriska preferenser och restriktioner samt de semantiska processer som orden underkastas. Till flerspråkighetsperspektivet hör också forskning om de svårigheter som ord och fraser kan orsaka vid inlärningen av svenska.
Lexikografisk forskning
Den lexikografiska forskningen bygger i stor utsträckning på den lexikaliska databas som skapades vid Göteborgs universitet på 1970-talet. Sedan dess har databasen vidareutvecklats vid institutionen, och sedan 2010 bedrivs arbetet på uppdrag av och i samarbete med Svenska Akademien.
En forskargrupp inom Språkbanken Text förvaltar och vidareutvecklar den lexikaliska databasen. Denna databas är en viktig resurs i arbetet inför nya upplagor av Svenska Akademiens båda samtidsordböcker Svenska Akademiens ordlista (SAOL) och Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO). SAOL (2015) finns som tryckt bok och som appar för såväl iOS- som Android-telefoner. SO (2021) finns som appar för både iOS- och Androidtelefoner. Både SAOL och SO är också tillgängliga via Svenska Akademiens ordboksportal, svenska.se.
Det lexikografiska arbetet genererar såväl lexikologisk som lexikografisk forskning samtidigt som forskningsresultaten omsätts i praktisk lexikografi, det vill säga produktion av ordböcker. Även tvåspråkig lexikografi och äldre tiders lexikografi utgör forskningsområden vid institutionen.
Arbetet inom den ovan nämnda forskargruppen är inriktat på ordböcker, som är avsedda för mänskliga användare. En viktig resurs i det lexikografiska arbetet är de ständigt växande textkorpusarna och de sökverktyg som utvecklas vid Språkbanken Text. Korpusarna och sökverktygen utgör därtill en viktig nationell infrastruktur för lexikologisk och lexikografisk forskning.
Fraseologisk forskning
Intresset för flerordsenheter har vuxit sig starkare, inte minst tack vare korpuslingvistikens framväxt. Korpusundersökningar har bl.a. bidragit till att förändra den traditionella synen på ordförrådet som en samling enskilda ord till ett ökat fokus på flerordskombinationer som betydelseenheter. Även inom kognitivt inriktad språk- och språkinlärningsforskning har flerordsenheter fått allt större uppmärksamhet.
Inom ramen för den fraseologiska forskning som bedrivs inom institutionen studeras bl.a. kollokationer (som fatta beslut) och idiom (som kasta in handduken ’ge upp’). Det forskas även om ordkombinationer som närmast är att betrakta som formaliserade mönster eller abstraktioner av fria kombinationer (valens). Ett exempel på en sådan ordkombination är NGN fullbordar NGT. Mycket av denna forskning sker i nära anslutning till institutionens ordboksprojekt.
Ännu ett forskningsområde är hur flerordsenheter förhåller sig till det mentala lexikonet och hur användning och behärskning av olika typer av flerordsenheter ser ut hos första- respektive andraspråkstalare.
Inom institutionen pågår även konstruktionsgrammatisk forskning. Bland annat har det utvecklats en databas över svenska konstruktioner, ett så kallat konstruktikon.
Det har också, baserat på ramsemantik, utvecklats ett svenskt frasnät, SweFN++.
Seminariet i lexikologi, lexikografi och fraseologi
Som gemensamt diskussionsforum för forskningsprofilen finns Seminariet i lexikologi, lexikografi och fraseologi som träffas onsdagar klockan 13.15-15.00 (lokal varierar).
