Sidans innehåll

Kohort 1982

Insamling 6 (Elevpanel 4) är ett stratifierat kommun och klassurval där huvuddelen av eleverna är födda 1982. Första insamlingen gjordes i årskurs 6 år 1995 och bestod av kognitiva uppgifter och frågeformulär.

Sammanfattning

Syftet med de omfattande dataundersökningarna är att möjliggöra såväl längdsnitts- som tvärsnittsundersökningar av stora och representativa elevurval. Uppföljningsundersökningen av det här aktuella stickprovet påbörjades våren 1992 när eleverna befann sig i grundskolans årskurs 3. Fram t.o.m. årskurs 5 insamlades genom SCB:s försorg enbart skoladministrativa uppgifter. Våren 1995 när huvudparten av eleverna gick i årskurs 6 kompletterades de skoladministrativa uppgifterna med uppgifter som inhämtades direkt från elever, vårdnadshavare samt berörda lärare.

Undersökningspopulationen består av de elever vilka vårterminen 1992 tillhörde grundskolans åk 3. Av definitionen följer att populationen avgränsas med hänsyn till årskurstillhörighet, vilket betyder att den innefattar elever med olika födelseår. Huvudparten eller drygt 96 procent är dock födda 1982. Det slutgiltiga urvalet blev 8805 elever. Antalet elever som besvarat hela eller delar av enkätformuläret i årskurs 6 är 7576, vårdnadshavarenkäten 6595 och lärarenkäten 933. Andelen som besvarat elevenkäten är 86 procent och vårdnadshavarenkäten 75 procent.

I ett par rapporter redovisas vissa av resultaten från de olika enkäterna genom beskrivande tabeller och diagram. Flera av frågorna innehåller delfrågor som får stå som indikatorer för mer svårfångade fenomen. Dessa poängsatta delfrågor får bilda underlag för skalor, vilka ger ett säkrare mått på att mäta ett fenomen än vad enskilda frågor kan göra.

Nästa enkät gavs våren 2001 då huvuddelen av kohorten gick sista året i gymnasiet. Enkäten skickades hem till eleverna och totalt svarade 5436 med valida svar, vilket innebär att 62 procent av det ursprungliga urvalet besvarat enkäten.

Basuppgifter

Registerdata som SCB påför i samband med urvalet av klasser. Dessa består i huvudsak av:

födelseår
kön
migrationsbakgrund
utbildningsbakgrund
socioekonomiska uppgifter

Skoladministrativa data

De skoladministrativa uppgifterna inhämtas från årskurs 3 och därefter under hela grundskoletiden. En blankett skickas ut till den skola eleven går i och skolan fyller i uppgifter för varje elev som ingår i undersökningen. I årskurs 3 är det i huvudsak de klasser som ingick i urvalet som fyller i dessa uppgifter, men under åren flyttar flera elever, vilket gör att blanketten skickas ut till alltfler skolor som då fyller i uppgifter för enstaka elever. Allt för att de elever som från början ingick ska kunna följas över åren upp i vuxen ålder. Denna information består av:

kommun
skola
årskurs
klassform
modersmål
svenska för invandrare
datum vid flytt till annan skola
ny kommun
ny skola
betyg från den åk detta har givits
nationella prov i svenska, engelska och matematik från åk 9

Insamlingen i åk 6

Innan de slutgiltiga enkätformulären till elever, föräldrar och lärare fastställdes inhämtades synpunkter från UGU-projektets referensgrupp bestående av representanter för Skolverket, Verket för Högskoleservice (VHS), SCB samt några forskningsinstitutioner. Formulären granskades även av representanter för Svenska kommunförbundet, Elevorganisationen i Sverige, Skolledarförbundet, Riksförbundet Hem och Skola, Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet.

Förberedelser

Genomförandet av en undersökning av denna typ förutsätter dels vederbörliga tillstånd, dels aktiv medverkan av många människor och organisationer. Innan undersökningen startade informerades därför lärarnas och skolledarnas fackliga organisationer, Riksförbundet Hem och Skola, Elevorganisationen i Sverige samt Svenska kommunförbundet, vilka alla gav sitt stöd för undersökningen. Vidare skickades en ansökan till skolstyrelserna i berörda kommunerna om tillstånd att få utföra datainsamlingarna från eleverna under lektionstid. Samtliga kommuner utom en ställd sig positiva.

På grund av att många klasser delats och att enstaka elever bytt klass eller flyttat sedan årskurs 3, då SCB insamlade skoladministrativa data första gången, var eleverna spridda på betydligt fler klasser 1995 än 1992. Vid den första uppgick antalet klasser till 579. Två år senare hade siffran ökat till 1152. En del av eleverna hade även flyttat till andra kommuner än de 35 som varit med från starten. Ett problem var att den senast tillgängliga uppgiften om elevernas klasstillhörighet - vilken erhållits från SCB:s register - var från slutet av läsåret 1993/94, då eleverna i regel befann sig i årskurs 5. Det var den då aktuella klassbeteckningen som senare låg till grund för utsändningen av elev- och lärarformulär. Vi räknade emellertid med, att det med hjälp av klasstillhörigheten från årskurs 5 skulle bli förhållandevis lätt att identifiera rätt klass i årskurs 6, vilket också visade sig vara fallet.

Ett undersökningsmaterial av den omfattning som det här är fråga om, måste av praktiska och ekonomiska skäl databearbetas. Eftersom det rör sig om en longitudinell undersökning måste vidare de data som lagras på datamedia vara identifierbara. Undersökningsmaterialet utgör härigenom ett personregister i datalagens mening. Innan undersökningen startades inhämtades därför vederbörligt tillstånd från Datainspektionen.

Material till skolorna

I januari sändes ett brev från SCB med förhandsinformation till rektorerna i de områden, där det fanns elever som ingick i undersökningen. Med detta brev följde en broschyr om projektet samt en skrivelse från Skolverket, där det framgick hur betydelsefull man ansåg undersökningen vara. Vidare bifogades en förteckning över de deltagande eleverna, ett informationsblad till de lärare som skulle bli involverade samt ett särskilt brev till de lokala Hem och Skola-föreningarna. Samtliga skrivelser återfinns i bilaga 5.

Undersökningsmaterialet skickades ut från SCB i vecka 12. Till varje klass sändes det antal formulär (Formulär 1 och 2) med tillhörande svarskuvert, som motsvarade antalet deltagande elever. Formulären var etiketterade med de deltagande elevernas namn, födelsedatum och klassnummer. Varje klassuppsättning försågs med ett följebrev till klassläraren med anvisningar för datainsamlingens genomförande. Vidare erhöll läraren en förteckning över de deltagande eleverna, där anteckningar skulle göras om eventuell frånvaro, flyttning etc. Materialet distribuerades via rektorsexpeditionerna. De brev som bifogades till rektorer och lärare återfinns i bilaga 6.

Ifyllandet av formulären skulle ske under perioden 27 mars till 28 april. Tidsåtgången var beräknad till tre arbetspass. Efter ifyllandet av formulären fick eleverna själva lägga dessa i svarskuverten och klistra igen dem. För att läraren skulle kunna kontrollera att alla formulär var med, ombads eleverna att skriva sina namn på kuverten. Elevformulären sändes via rektorsexpeditionerna till Göteborgs universitet.

Varje klasslärare erhöll också den speciella enkät som han eller hon skulle besvara. Efter besvarandet sändes dessa i svarskuvert direkt till Göteborgs universitet.

Datainsamlingen i skolorna synes ha genomförts utan några större problem. Ytterst få rektorer och lärare hörde av sig. De förfrågningar som kom gällde oftast, hur man skulle förfara med elever som flyttat från klassen. I dessa fall bad vi att materialet skulle eftersändas till elevens nuvarande skola.

I slutet av april sändes ett tackbrev till samtliga berörda rektorer. De skolor som inte inkommit med material från samtliga deltagande klasser i mitten av maj fick vid denna tidpunkt ett påminnelsebrev. De nämnda breven återfinns i bilaga 7. I slutet av denna månad saknades fortfarande formulär från några skolor, varför dessa kontaktades per telefon.

Allt eftersom formulären kom in från skolorna prickades klasserna av på en särskild förteckning. I denna s.k. arkivförteckning finns förutom elevens namn, klassbeteckning och folkbokföringsnummer också ett särskilt kodnummer, som används vid databearbetningarna. Av sekretesskäl använder vi nämligen inte folkbokföringsnumren som identifieringskälla vid dessa bearbetningar.

Material till vårdnadshavare

I slutet av februari sände SCB ut formulären till vårdnadshavare. De skickades direkt till bostadsadresserna. Till varje formulär bifogades ett frankerat svarskuvert samt ett följebrev. I brevet gavs upplysningar om undersökningens uppläggning och syfte. Vidare motiverade vi, varför det i en studie av denna typ var angeläget att få synpunkter också från elevernas målsmän. Slutligen informerade vi om, att alla uppgifter som lämnades var sekretesskyddade samt att Datainspektionen givit sitt tillstånd till undersökningen. Enkäten till vårdnadshavare sänds ut cirka en månad innan insamlingen av elevenkäterna. Härigenom uppfylldes det krav om information som datalagen ställer.

Några tiotal vårdnadshavare kontaktade SCB eller Göteborgs universitet. De flesta önskade mer information om undersökningen. Ett fåtal framförde önskemål om att deras barn inte skulle delta, vilka givetvis beaktades.

En vecka efter utsändningen sändes ett tack- och påminnelsebrev och några veckor senare ytterligare en påminnelse.

Mer om undersökningen kan läsas i ett meddelande från SCB under rubriken rapporter.

Kognitiva test

De kognitiva testen är av intelligenstestkaraktär innehållande uppgifter av verbal, induktiv och spatial natur. Dessa har givits vid varje insamling i årskurs 6 och började vid utvärderingen 1961. De tre deltesten och hur de arbetades fram finns beskrivna i Svensson, A. (1964) (pdf nedladdningsbar från GUPEA)..

Motsatser: Att ange motsatsen till ett visst nyckelord bland fyra alternativ.
Plåtvikning: Att finna ut, vilken bland fyra figurer man får, om man viker ihop ett avbildat ”plåtstycke”.
Talserier: Att komplettera en talserie, där sex tal är givna, med ytterligare två tal.

Mer om de kognitiva testen finns att läsa i:
Relative achievement : school performance in relation to intelligence, sex and home environment (pdf nedladdningsbar från GUPEA)

Kunskapsprov

Liksom våren 1990 bjöds ett matematikprov. Detta har dock omarbetats kraftigt. Orsaken härtill är att det uppgifterna i det tidigare använda provet visat sig vara något för enkla, vilket resulterade i en relativt låg spridning.

De nya uppgifterna konstruerades av Bengt-Olof Ljung vid Pedagogiska institutionen, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. De utprövades våren 1994 vid skolor i Trollhättan och Stenungsund. Efter utprövningarna vidtogs vissa justeringar och det nya provet kom att bestå av 20 uppgifter av vilka endast fyra hämtades från det tidigare provet.

Frågeformulär till eleverna

Fem frågor (1, 2, 3, 4 och 5) rör elevernas generella uppfattning om sin förmåga att tillägna sig kunskaper och färdigheter inom olika kunskapsområden samt deras intresse för dessa områden. Vidare rör frågorna elevernas uppfattning om sin förmåga att klara av vissa specifika uppgifter i svenska, engelska och matematik.
En fråga (6) handlar om hur ofta vissa arbetssättet förekommer i klassen.
Två frågor (7 och 11 i andra delen av formuläret) handlar om hur eleverna känner sig i olika skolsituationer och en öppen fråga "Varför går alla barn i Sverige i skolan?"
Sex frågor (1, 2, 3, 4, 5 och 6 i andra delen av formuläret) handlar om fritidsintressen.
En fråga (10 i andra delen av formuläret) som rör yrkesplaner i framtiden.
Tre frågor (7, 8 och 9 i andra delen av formuläret) rör inställning till läxor och hur ofta eleven får hjälp med skolarbetet.

Frågornas exakta formuleringar återfinns i enkätformuläret till eleverna (pdf).

Frågeformulär till vårdnadshavare

I det formulär som bjöds 1995 ingick 16 frågor.

Tre frågor (1, 2 och 3) rör elevens uppväxtförhållanden
Tre frågor (4, 5 och 6) rör vårdnadshavarens utbildning och yrke
Två frågor (7 och 8) handlar om vårdnadshavarens inställning till kvartssamtal och föräldramöten
Fyra frågor (9, 10, 12 och 13) handlar om vårdnadshavarens uppfattningar om de krav som skolan ställer, skolans kvalité samt den information de får från skolan
En fråga (11) handlar om elevernas information till föräldrarna om skolan
En fråga (14) handlar om huruvida vårdnadshavaren tänkt välja någon annan skola för eleven än den som ligger närmast hemmet
Två öppna frågor (15 och 16) ger vårdnadshavaren möjlighet att beskriva det som varit mest positivt respektive negativt under mellanstadiet

Frågornas exakta formuleringar återfinns i enkätformuläret till föräldrarna (pdf 1 MB).

Frågeformulär till lärarna

Vid tidigare insamlingar har det ej ställts några frågor till lärarna, men för att få en så fullständig bild som möjligt av elevens skolsituation, ansåg vi det värdefullt att även få uppgifter från lärarna. Därför utarbetades en lärarenkät, vars slutversion kom att bestå av 16 frågor.

Sex frågor (1, 2, 3, 4, 5 och 6) rör vissa fakta om läraren
Två frågor (7 och 8) rör klassens storlek och sammansättning
Tre frågor (9, 10 och 11) handlar om lärarens bedömningar om klassens kunskapsnivå och relationen mellan eleverna
En fråga (12) handlar om skolans resurser
En fråga (13) rör arbetssätt för elevernas kunskapsutveckling
En fråga (14) rör föräldrarnas medverkan i skolarbetet
Två frågor (15 och 16) handlar om förekomsten av utvärderingar

Frågornas exakta formuleringar återfinns i enkätformuläret till lärarna (pdf 1 MB).

Insamling i gymnasiet åk 3

Insamlingen ombesörjdes av Statistiska Centralbyrån i Örebro och utformades som en pappersenkät. Enkäten tillsammans med ett följebrev samt svarskuvert skickades till dem som fanns kvar i undersökningen vid detta tillfälle. Sammanlagt fick 8465 personer erbjudande att besvara enkäten. Påminnelsebrev skickades till dem som ännu ej besvarat enkäten efter ett par veckor och ytterligare två påminnelsebrev gick ut.

Sammanlagt inkom 5436 med valida svar, vilket innebär att 62 procent av det ursprungliga urvalet besvarat enkäten. Även om bortfallet är ganska omfattande finns ändå goda möjligheter att klarlägga hur bortfallet påverkar resultaten på grund av att det finns uppgifter från tidigare insamlingar om dem som inte besvarat gymnesieenkäten.

Resultat från datainsamlingen beskrivs i en arbetsrapport, se under rubriken rapporter.

Frågeformulär till eleverna

Den slutliga enkäten kom att omfatta 51 frågor och syftade till att ge information om:

hur man efter ett par år ser på de utbildning som erhållits i grundskolan
vilken gymnasieutbildning man valt och vilka faktorer som styrt detta val
eventuella studieavbrott och orsakerna till dessa
trivseln i gymnasieskolan
synpunkter på gymnasieundervisningen
uppfattningar om den egna förmågan i olika ämnen
omfattning av förvärvsarbete vid sidan av studierna
hur mycket tid man ägnade åt olika fritidsintressen
planer för kommande utbildning och yrke

Frågornas exakta formuleringar återfinns i enkätformuläret till eleverna (pdf 2,6 MB).

Kodbok

Antalet variabler för varje insamling varierar mellan några hundra upp till ett par tusen. Vissa variabler finns i alla kohorter, andra finns endast i vissa. En del variabler möjliggör longitudinella studier, andra endast tvärsnittsundersökningar. UGU har utvecklat en kodbok i HTML-format för att göra det lättare att hitta variabler. Den visar variabelnamn, till viss del fördelning av variabelvärden, variabeletiketter och värden.

Variablerna nås genom länken nedanför. Frågor om dokumentation besvaras via mejl till dataansvariga inom UGU.

Kodbok för kohort födda 1982 (html)

Urvalsprinciper

Till skillnad mot de tre tidigare flerstegsurvalen gjordes denna gång ett preliminärt urval baserat på de elever som gick i årskurs 2 läsåret 1990/1991. Kommunerna grupperades utifrån folkmängd i sex strata. Stratum ett består av de fem största kommunerna och från övriga fem strata lottades ett antal kommuner. Från varje kommun som ingår samplades sedan så många klasser att eleverna i urvalet motsvarade stratats andel i populationen. Totalt valdes 35 kommuner och 595 klasser. Det slutliga urvalet baserades sedan på de elever som återfanns i årskurs 3 i de valda klasserna.