Beskrivning av insamlingarna

Urvalsprinciper

UGU:s urval är riksrepresentativa och utgör cirka 10 procent av populationen i en födelsekohort. Den första insamlingen utgörs av individer födda 1948. Fem år senare tillkom ytterligare en insamling med elever födda 1953. Nästa kohort kom av bl.a. resursmässiga orsaker att omfatta elever som i huvudsak är födda 1967. Alltsedan dess har nya kohorter tillkommit med fem/sex års intervaller.

UGU:s urval har dragits utifrån två olika principer. För de två första kohorterna baserades urvalet på födelsedag och för resterande kohorter på skolklass. Från och med insamlingen 1980, för elever som i huvudsak är födda 1967, gjordes stora förändringar av statistikhanteringen vid SCB och man införde begreppet panelundersökningar. Kohort 1967 benämndes Elevpanel 1, de därpå följande urvalen för Elevpanel 2 osv. I vissa sammanhang förekommer därför såväl beteckningen kohort som elevpanel.

Notera också att urvalen har dragits vid olika ålder i olika kohorter. De tre första kohorterna bildades när majoriteten av eleverna gick i årskurs 6. De efterföljande kohorterna drogs däremot när eleverna gick i årskurs 3. UGU:s longitudinella design medför att inga nya elever tillkommer efter att urvalet dragits. Det betyder bland annat att elever som flyttat till Sverige efter att urvalet dragits inte blir representerade i UGU. 

För varje kohort finns en beskrivning av urvalsprincipen i korthet. En utförligare beskrivning av projektet finns att läsa i Utvärdering genom uppföljning Förberedande planering för individualstatistikens fortsättning en promemoria från SCB (pdf 16 MB) eller Ett nytt individualstatistikprojekt (nedladdningbar pdf via GUPEA) och Longitudinell individforskning under ett halvsekel, (nedladdningsbar pdf via GUPEA) .

Insamling årskurs 3

Skoladministrativa data insamlas årligen av SCB med start i grundskolans åk 3 för samtliga kohorter (fr.o.m. stickprov 4, dvs. elever födda 1972). För två av dessa kohorter (1972 och 1977) gjordes även en enkätundersökning redan detta år.

Insamling årskurs 6

De uppgifter som insamlats för de elva årskullar (1948, 1953, 1967, 1972, 1977, 1982, 1987, 1992, 1998, 2004 och 2010) när dessa befann sig i grundskolans åk 6 är följande:

• Skoladministrativa data insamlade av SCB. Denna typ av data har insamlats fr.o.m. den fjärde årskullen men de uppgifter som införskaffats har varierat något bl.a. på grund av förändringar i läroplaner. En närmare beskrivning av denna datainsamling finns i rapporter utgivna av SCB. För de två äldsta årskullarna gäller rapporten SCB 1976 och för de fyra senare årskullarna gäller respektive rapport, SCB 1983, 1986, 1991 och 1996.
• Resultat på fyra begåvningstest. Sedan en utvärdering 2005 har antalet kognitiva tester ökat från tre till fyra stycken. De begåvningstest som använts har varit identiska vid samtliga elva tillfällen. Begåvningstesten består av två verbala, ett spatialt och ett induktivt test, vardera innehållande 40 uppgifter och speciellt konstruerade för UGU-projektet. De verbala testen är ett ordförrådstest av motsatstyp och ett test för likheter. Det spatiala testet är ett s.k. plåtvikningstest och det induktiva testet är uppbyggt av talserier. Testens reliabilitet, interkorrelationer samt samband med skolbetyg redovisas av Svensson (1971). Av sekretesskäl finns ingen redovisning av de testuppgifter som ingår. Då begåvningstesten endast bjuds i åk 6 finns denna typ av uppgifter inte för den sjunde årskullen (1987), från vilken enkätuppgifter insamlades först i åk 9.
• Resultat på kunskapsprov. För de tre första årskullarna (1948, 1953 och 1967) utgörs kunskapsproven av de standardprov i svenska, matematik och engelska som fram till början av 80-talet bjöds till samtliga elever i grundskolans åk 6. För den fjärde årskullen (1972) användes särskilt utarbetade prov i läsning och matematik. Provet i läsning består av 27 uppgifter och hade som syfte att identifiera elever med lässvårigheter. Matematikprovet, som också bjöds till den femte årskullen (1977) innehåller 19 uppgifter. Detta har efter en tämligen omfattande omarbetning, orsakad av att det tidigare använda provet bedömdes vara något för enkelt, även erbjudits till den sjätte årskullen (1982). För ytterligare information se Ek och Pettersson (1985) respektive Reuterberg m.fl. (1996). Resultat på matematikprovet finns inte för 1987 års kohort. Matematikprovet bjöds inte heller till eleverna i den åttonde årskullen (1992) då provet inte tycktes överensstämma till fullo med gällande läroplansintentioner i matematik.
• Enkätuppgifter. Dessa behandlar elevernas självskattning och attityder till skola och utbildning, intresseinriktning samt studie- och yrkesplaner. De har dock haft skiftande utformning vid de elva insamlingar som gjorts. Utförliga redogörelser för de enkäter som använts vid de olika tillfällena finns i Svensson (1964), Rovio-Johansson (1972), Emanuelsson (1981), Ek och Pettersson (1985), Reuterberg m.fl. (1991), Reuterberg m.fl. (1996) samt Giota (2008).
• Enkätuppgifter från målsmännen. Sådana uppgifter finns endast för de åtta senare årskullar (1967 - 2010). Enkäterna innehåller frågor om bl.a. barnets uppväxtförhållanden, ambitioner och önskemål vad gäller barnets utbildning, synpunkter på skolans målsättningar samt föräldrarnas egen utbildnings- och yrkessituation. De enkäter som användes för de två första årskullarna beskrivs av Emanuelsson (1981) och de enkäter som användes för de två senare (ej 1992) kohorterna beskrivs av Reuterberg m.fl. (1991, 1996).
• Enkätuppgifter från lärare. För att få en så fullständig bild som möjligt av elevernas skolsituation, bjöds även en enkät till lärarna för kohorterna 1982, 1992, 1998, 2004 och 2010. Lärarenkäten består av frågor, vilka rör vissa fakta om läraren, klassens storlek och sammansättning, lärarens bedömningar av klassens kunskapsnivå m.m., skolans resurser, arbetssätt och föräldramedverkan samt frågor om förekomsten av utvärderingar (Reuterberg m.fl., 1996). Med tanke på att lärarens som svarar på enkäten kan vara en vikarie eller en ny lärare med en begränsad kännedom om den utvalda eleven, kan vi inte utgå från lärarenkäten för att skapa en mer fördjupad uppfattning om elevernas relation till sina lärare. 

Insamling årskurs 9

För kohorterna födda 1987, 1992, 1998 och 2004 har enkäter genomförts på vårterminen i årskurs 9.

Insamling efter grundskolan

Eleverna följs upp även efter det att de lämnat grundskolan. Bland annat görs datainsamling under den tid de befinner sig i gymnasieskolan. Då införskaffas skoladministrativa data som t.ex. val av gymnasielinje/program och betyg efter avslutade studier. För nio av kohorterna har förutom skoladministrativa data även insamlats enkätuppgifter från eleverna.

1967 och 1972 års kohorter erhöll en enkät ett år efter grundskolans slut när flertalet befann sig i gymnasieskolans åk 1 (vårtermin 1984 och 1989). Frågorna rörde bl.a. synpunkter på och erfarenheter från grundskolans högstadium, uppfattningar om den egna förmågan, sysselsättning under fritiden, samt studie- och yrkesplaner. Kohort 2004 som till stor del befann sig i gymnasieskolans åk 1 under Coronapandemin fick svara på en enkät om pandemins påverkan på deras skolgång, mentala hälsa och relationer till närstående.

Individerna i kohorterna däremellan (1977, 1982, 1987, 1992 och 1998 års kohorter) erhölls inte någon enkät i årkurs 10. I stället gjordes detta tre år efter grundskolans slut, på vårterminen då merparten befann sig i åk 3 i gymnasieskolan. Det huvudsakliga skälet till senareläggningen var att erhålla fylligare information om elevernas erfarenheter av studierna i gymnasiet. För kohort 2004 ser detta annorlunda ut, då de har fått svara på enkäten under gymnasiets första och sista åk.