Skönlitteratur kan öka elevers etiska kompetens
Att läsa skönlitteratur kan öka elevers etiska kompetens. Det visar två forskningsprojekt vid Göteborgs universitet. I en bok som baseras på ett av projekten ger forskarna förslag på hur skönlitteratur kan användas i etikundervisning.
I Sverige och i många andra länder står det i läroplanen att skolan ska utveckla elevers etiska kompetens. Samtidigt visar forskning att det kan vara en svår uppgift. Etisk kompetens innebär att kunna identifiera en etisk situation, göra en bedömning av den för att sedan kunna motivera sina val och välja att agera på något sätt.
Boken Etik, berättelser och samtal beskriver hur skönlitteratur kan vara ett verktyg för att utveckla elevers etiska kompetens. I boken medverkar både forskare och lärare.
- Att läsa en berättelse innebär inte självklart att en etisk kompetens utvecklas. Det skönlitteraturen kan erbjuda är en berättelse i ett sammanhang där eleverna får möjlighet att känna engagemang och också att identifiera vilka frågor om rätt och fel, gott och ont som står på spel, säger Annika Lilja, en av forskarna i projekten.
Genom att använda skönlitteratur i undervisningen får eleverna möjlighet att uppleva situationer som de själva kanske inte möter i sin vardag. På så sätt kan de förbereda sig för händelser som kan uppstå senare i livet.
Lektioner i fem skolklasser
I de aktuella forskningsprojekten genomfördes lektioner i fem skolklasser, två i årskurs 5 och tre i årskurs 8. Lärarna arbetade tillsammans med forskarna både före, under och efter för att tänka igenom och utveckla modellen. Det fanns även skolklasser och lärare som fortsatte med ordinarie etikundervisning som en referensgrupp. Forskarna observerade och dokumenterade undervisningen. Därefter analyserade de materialet, delvis tillsammans med lärarna, för att försöka förstå vad som kan utgöra möjligheter och hinder för en skönlitterärbaserad etikundervisning. Projektet utvecklade alltså en modell för etikundervisning baserad på skönlitteratur.
Skönlitteratur öppnar upp för diskussioner
Lärarna som deltog i projektet var positiva till att använda skönlitteratur för att närma sig ämnet etik. De nämner möjligheten för elever att både kunna relatera och identifiera sig med karaktärer i boken vilket kan ge insikter inom områden där egna erfarenheter saknas.
Studien visar att skönlitteraturen kan konkretisera de etiska frågor som man valt att fokusera på i undervisningen. Litteraturen har utspelat sig i, för eleverna, delvis nya miljöer och har därigenom fört in nya röster när det gäller olika frågor, röster som eleverna i diskussioner fångat upp och tagit vidare. Skönlitteraturen har även inneburit att eleverna har kunnat diskutera frågor som ligger dem nära, genom att prata om karaktärerna i berättelserna.
- Valet av litteratur är centralt för att eleverna utifrån denna litteratur ska ges förutsättning att vidga sina etiska perspektiv på de aktuella frågorna, säger Christina Osbeck, projektledare för studien.
Lärarna i projektet betonar också möjligheten att förhålla sig till de konkreta situationer som det berättas om i litteraturen men också potentialen att detta kan ge insikter som kan föras över till andra områden.
- Vår studie har visat att om eleverna får möjlighet att diskutera tillsammans i grupper utvecklar de i många fall sin etiska kompetens genom att de fokuserar på sitt gemensamma samtal, genom att ta varandras resonemang vidare och fördjupa diskussionerna och tillsammans pröva olika etiska perspektiv på vad om kan förstås som gott respektive ont, säger Annika Lilja.
Text: Johanna Gunnarsson
Etisk kompetens handlar dels om en etisk känslighet eller förmåga att identifiera en etisk situation, dels om en förmåga att göra en bedömning av situationen. Det handlar dessutom om en förmåga att motivera sin bedömning i relation till prioriterade värden och om en förmåga att ta steget vidare och genomföra dessa handlingar. Förutom dessa fyra förmågor handlar det också om att vara välinformerad om saken det gäller, att ha kunskaper om det sammanhang den etiska situationen finns i och att ha en förmåga att kommunicera.
