Blixtinsats gav 10 gånger fler studenter
På rekordfart lyckades institutionen för språk och litteraturer förra året ta fram fyra nya kurser i ukrainska. Blixtinsatsen fungerade på grund av ett gott samarbete mellan lärare, institutionsledning och antagningsenheten samt genom ett extra bidrag från GU centralt.
– Satsningen ledde till hela tio gånger fler studenter, berättar kursledaren Thomas Rosén.
Varje år hanterar institutionen för språk och litteraturer cirka 300 kursplaner. Att ta fram en ny kursplan tar normalt cirka ett år. I samband med Rysslands invasion av Ukraina i februari förra året beslöt man dock att snabba på utvecklingen av nya ukrainskakurser, berättar viceprefekt Petra Platen.
– Vi ger sedan 2018 en digital introduktionskurs i ukrainska. Den var dock inte planerad för hösten 2022. På kort varsel bestämde vi att ändå ge den och dessutom ytterligare tre helt nya grundkurser samt en intensivkurs för personer som redan har 60 högskolepoäng i något slaviskt språk.
Beprövat kurskoncept
Thomas Rosén, universitetslektor i slaviska språk, är den som ställt samman alla kurserna.
– Att det gick rekordsnabbt beror på att jag tidigare gjort liknande arbeten för andra språk och därför kunde använda ett beprövat koncept. Tre kurser handlar om basala kunskaper i själva språket, som grammatik, textläsning och muntliga övningar, medan den fjärde kursen tar upp kultur, historia och geografi.
För att få satsningen att fungera stuvade institutionen om Thomas Roséns tjänstgöring. Man sökte också pengar från rektor för att kunna anställa ytterligare en lärare och fick även stöd av antagningsenheten.
Satsningen visade sig vara mer framgångsrik än institutionen vågat hoppas. Från att tidigare haft cirka 40 sökande till introduktionskursen anmälde sig förra hösten drygt 400 personer. Denna termin gick antalet ner men var ändå uppe i över hundra sökande.
50 000 flyktingar från Ukraina
Det finns flera skäl till det ökade intresset för ukrainska språket, menar Thomas Rosén:
– Dels har Sverige tagit emot cirka 50 000 flyktingar därifrån vilket innebär att det finns många människor i vårt land som exempelvis öppnat sina hem för ukrainare eller har ukrainska elever i sin skola. Men kriget har också lett till ett nytt intresse för landet och dess kultur, något som även andra lärosäten förstått. Före kriget var GU ensamt i Sverige med kurser i ukrainska, nu finns utbildningar också i Stockholm och Lund.
Även stödundervisning i engelska
Även Utbildningsvetenskapliga fakulteten gör en satsning på ukrainska flyktingar. Det handlar om stödundervisning i engelska för behörighet till högskolestudier som frivilligt ges av ett antal ämneslärarstudenter i engelska, berättar Petra Platen. Men även här har Thomas Rosén varit med på ett hörn:
– Jag har varit engagerad för att kolla flyktingarnas betyg. Än så länge har jag inte stött på någon som saknat högskolebehörighet.
Text: Eva Lundgren
Texten publicerades först i GU Journalen nr 2 2003
De fem kurserna är dels fyra grundkurser i ukrainska, dels en intensivkurs som vänder sig till den som redan har 60 poäng i ett annat slaviskt språk. Kursledare är Thomas Rosén, universitetslektor i slaviska språk.