Verksamhetsberättelse

Bakgrund och syfte

Strokecentrum Väst (SCV) är en centrumbildning vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet. SCV bildades 2011 för att stärka strokeforskningen i Göteborgsregionen och Västsverige. I styrgruppen finns representation från olika medicinska och vårdvetenskapliga professioner vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet och från tekniska professioner vid Chalmers Tekniska Högskola liksom representation från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och patientorganisationer. Därtill finns arbetsgruppen SCV-Inspirationsforum med en fysioterapeut, sjuksköterska, arbetsterapeut och logoped som arbetar med målsättningen att väcka intresse bland alla professioner som arbetar med stroke i hälso- och sjukvården att komma igång med egen forskning. SCV har även som syften att bidra till att ny kunskap från forskningen implementeras i hälso-och sjukvården och att bidra till kunskapsförmedlingen om stroke både till professionen och allmänheten. SCV verkar för att uppnå dessa syften genom att:

• Fokusera på att kraftfullt stärka multidisciplinär klinisk strokeforskning, stimulera att kunskapsluckor inom strokevården beforskas och stimulera experimentell strokeforskning med translationell potential, det vill säga vars resultat på sikt kan omsättas i vården.
• Generera nya och potentiera befintliga forskningsprojekt inom stroke.
• Skapa kreativa mötesplatser och stimulera nya forskningssamarbeten.
• Skapa en rekryteringsbefrämjande miljö med riktade åtgärder för att säkra tillväxten av yngre strokeforskare.
• Generera nya och potentiera befintliga nätverk för olika yrkesgrupper inom hälso-och sjukvården som arbetar med stroke, både i akutfasen och under rehabilitering.
• Stärka samverkan både lokalt och med andra lärosäten.
• Erbjuda utbildning i form av regelbundna seminarier, möten och föreläsningar.
• Bidra till ökad kunskap om stroke hos allmänheten genom massmedia, internet, utåtriktade event och bildningskampanjer.
• Samverka med hälso-och sjukvården för att uppnå snabb implementering av forskningsresultat.
• Tillsammans med industrin verka för att implementera och vetenskapligt utvärdera nya tekniker och behandlingar.
• Verka för forskningsfinansiering

Verksamhet under 2023

Styrgruppsmöten

Styrgruppen har sammanträtt vid fem tillfällen: 2023-02-21, 2023-04-20, 2023-05-15, 2023-09-19 och 2023-11-20. Arbetsgruppen SCV-Inspirationsforum hade åtta möten under året.

Utåtriktade aktiviteter

Målet med dessa är att kontinuerligt stärka de regionala strokeforskningsnätverken (strokeforskare, potentiella forskare, läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, logopeder, tekniker, ambulanspersonal och annan paramedicinsk personal som arbetar med stroke, respektive representanter från Västra Götalandsregionens 9 strokeenheter), primärvård och kommun. Genom seminarierna skapas kontakter, projekt initieras och leder till att nya medarbetare på olika nivåer rekryteras.

SCV har under året arrangerat följande heldagsseminarier:

• Translational stroke research - networking workshop. 2023-03-09.
• Inspirationsforum. Personcentrerat Sammanhållet Vårdförlopp vid TIA och Stroke - Vad betyder det för min kliniska vardag? 2023-09-27.
• SCVs Regionala Strokeforskningsdag. Den vetenskapliga utvecklingen inom strokeområdet. 2023-10-24.

Vetenskaplig produktion och forskningsresultat

Avhandlingar

Fysioterapeut Malin Reinholdsson har framgångsrikt försvarat sin avhandling: ”Physical activity and stroke – Associations and patient experiences”. Avhandling omfattade tre registerstudier och en intervjustudie om fysisk aktivitet och stroke. Samband mellan fysisk aktivitet före stroke och olika konsekvenser efter stroke studerades. Studierna visade att fysisk aktivitet före stroke har gynnsam effekt med mindre neurologiskt bortfall vid akut stroke, bättre bevarad kognition under sjukhusvistelsen samt ökad hälsorelaterad livskvalitet tre månader efter stroke.

Vetenskapliga publikationer

SCV har sammanställt publicerade artiklar med relevans för stroke under 2023 från strokeforskare inom centrats nätverk. Den samlade vetenskapliga produktionen 2023 finns på denna länk. Artiklarna visar på den bredd som finns i strokeforskningen inom SCV och ger också exempel på studier utförda i nationell och internationell samverkan. Närmare 80 vetenskapliga arbeten publicerades 2023, vilket är något fler än föregående verksamhetsår.  

Väststroke – ett lokalt kvalitets- och forskningsregister

Väststroke som delfinansierats av SCV är en hörnsten i Strokecentrum Västs forskningsaktiviteter. Det är ett unikt regionalt register som kompletterar det nationella kvalitetsregistret Riksstroke och täcker hela vårdkedjan från prehospital vård, strokeenhetsvård, rehabilitering och uppföljning. Under åren 2013–2019 registrerades kliniska data i Väststroke från samtliga patienter med stroke eller TIA som vårdats vid strokeenheterna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, totalt drygt 14 000 vårdtillfällen. Under åren 2014–2022 registrerades data om funktion och rehabilitering för personer med stroke eller TIA som vårdats vid strokeenheterna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Därtill innehåller registret prehospitala data för ytterligare ca 5 600 patienter med stroke eller TIA som i det akuta skedet transporterats med ambulans till övriga sjukhus i regionen.

Ett flertal vetenskapliga publikationer har baserats på data från Väststrokeregistret under senare år och kontinuerligt skapas flera. Under 2023 baserades åtta publikationer på data ur Väststroke (nr 1, 14, 20, 53, 61, 64, 69 och 75 i publikationslistan). Forskning baserat på data från Väststroke pågår för närvarande i flera forskargrupper inom SCV.

Styrgruppen för Väststroke har delvis förändrats i sin organisation under vintern 2023/2024. Styrgruppen har multiprofessionell representation samt en representant från SCV, dessutom har alla medlemmar erfarenhet av register och/eller Väststroke. Målet 2024 är att säkerställa datalagring i framtiden, följa upp tidigare datauttag samt möjliggöra framtida studier med data från Väststroke. Dessutom har samverkan påbörjats för att med hjälp av AI kunna hämta registerdata ur journal i framtiden.

Forskare inom SCVs nätverk har arbetat med att koppla ihop Väststroke-registrets data med nationella register: SCB (Totalfolknings registret, LISA-registret) och SoS (Patientregistret, Dödsorsaksregistret, Läkemedelsregistret, SOL-registret). Riksstrokeregistret, EVAS och QRegPV kommer att kopplas till databasen. Etikansökan är godkänd. Se variabellista. Socialstyrelsen, SCB och samtliga register godkände ansökan om samkörning 2023. Socialstyrelsen och SCB har erhållit registerruttag från ingående register. Statistiker vid Socialstyrelsen har påbörjat arbetet med att ta fram populationen och samköra register varefter SCB ska ta fram kontrollpopulationen inför det fortsatta arbetet under 2024. Genom den processen skapas en världsunikt register med möjlighet att följa stroke och TIA-patienter ur oerhört många olika aspekter. Det samkörda registret kommer att vara tillgängligt för alla forskare i Strokecentrum Västs forskningsnätverk.

Biobanking

Blodbiomarkörer vid stroke har stor potential och kommer leda till:

• Ökad kunskap om patofysiologiska mekanismer och därmed förbättrad diagnostik
• Nya måltavlor för intervention och läkemedelsutveckling
• Förbättrad prognostisk information och mer individanpassat omhändertagande
• Stratifiering, det vill säga indelning i subgrupper

Inom SCV forskningsnätverk genomförs biobankning av blod (helblod-DNA, två typer av plasma och serum) från patienter som genomgått stroke. Proverna analyseras med avseende på olika blodbiomarkörer där resultaten kombinerat med kliniska faktorer kopplas till subtyp av ischemisk stroke och hur det går för patienten efter insjuknandet. Inom SAHLSIS (the Sahlgrenska Academy Study on Ischemic Stroke) har cirka 60 inflammationsrelaterade och cirka 80 neurobiologiska proteiner analyserats med en så kallad multiplex metod, Olink, som utvecklats i Uppsala. Resultaten visar att inflammationsrelaterade proteinsignaturer är associerade med ischemisk stroke och vissa specifika proteinsignaturer är associerade med olika etiologiska subtyper. Vidare har ett flertal inflammationsrelaterade och neurobiologiska proteiner visats vara associerade med funktionellt och/eller neurologiskt utfall efter ischemisk stroke.

I SAHLSIS inkluderades patienter med ischemisk stroke vid 18-69 års ålder. Vi har därefter fortsatt att inkludera vuxna patienter med stroke i alla åldrar vid stroke-enheten på SU/S och denna kohort benämns SAHLSIS phase 2 (SAHLSIS2). För denna kohort hämtas kliniska variabler och utfallsmått från Väststroke och Riksstroke samt andra nationella register. Sedan ovanstående analyser gjordes har Olink tagit fram en analysmetod (Olink Explore) som medger samtidig analys av cirka 3 000 proteiner och helt nyligen lanserade de en ny metod (Olink HT) som medger samtidig analys av cirka 5 000 proteiner. I slutet av verksamhetsåret 2023 analyserades 200 prover med Olin Explore och 350 med Olink HT. Resultaten från dessa analyser kommer att sammanställas under 2024.

Sammantaget omfattar SAHLSIS och SAHLSIS2 drygt 2 500 patienter. Under 2023 baserades sex publikationer på data kopplade till biobanking (nr 4, 12, 16, 37, 38 och 77 i publikationslistan). En nyckelupptäck under verksamhetsåret var utfallet av nytt blodtest för att mäta ett protein, BD-tau efter stroke. BD-tau (brain-derived tau) är ett strukturprotein som finns i hjärnans nervceller och som speglar nedbrytningen av nervceller i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. BD-tau i blod visade sig vara en ultrakänsligt blodbiomarkörer som speglar hjärnskadan vid akut ischemisk stroke – och förutsäger funktionsförmåga (länk till: Blodtest förutsäger funktionsförmåga vid ischemisk stroke ). Fyndet är unikt och möjliggör en helt ny diagnostisk möjlighet.

Väststrokeregistret (VS) är av stor vikt för Biobankprojektet då betydelsefulla kliniska variabler hämtas från Väststrokeregistret. En lista med alla VS-patienter som är biobankade är framtagen och en samkörning av de gjorda proteinanalyserna med kliniska data ur VS är planerad. Med tanke på det samkörda registret enligt ovan kommer det ge unika möjligheter att finna nya samband mellan helt nya blodbiomarkörer och ett mångfald av olika kliniska parametrar.

Tekniska lösningar för strokerehabilitering

Bland många olika funktioner som kan påverkas av stroke är nedsatt rörelseförmåga en av de vanligaste. Elektriska signaler från de försvagade musklerna kan utnyttjas för att ge en förstärkt feedback på rörelseutförandet. Nu pågår ett projekt i samverkan med Chalmers Tekniska Högskola där vi ska utvärdera effekter av ett sådant verktyg. Resultaten från ett fall-serie studie visade förbättring av arm- och handfunktion hos alla deltagare.

Andra projekt som involverat SCV forskningsnätverk sedan flera år är utvecklingen av metoder för objektiv utvärdering av arm och handaktiviteter med hjälp av 3D kamerabaserad analys. Metoden är numera internationellt etablerad och rekommenderad både för forskning och klinik för att mer detaljerat kunna identifiera och kvantifiera olika rörelsebegränsningar efter en skada. I ett pågående projekt har nu en klinisk skala utvecklats och testats för att kunna mäta rörelsekvalitén även när man inte har tillgång till avancerade höghastighetskameror.

Ett annat projekt som involverat SCV forskningsnätverk är hur bärbara sensorer kan användas för att mäta hur mycket man använder sin arm eller ben i vardagslivet. I en pågående studie utvärderas om aktivitetsnivåerna förändras efter tonusreducerade behandling med Botulinumtoxin i kombination med sedvanlig träning efter stroke.

Optimering av rehabilitering efter utskrivning från strokeenhet

Rehabilitering på strokeenheter och efter utskrivning har visat sig minska strokebördan genom att reducera dödlighet och funktionsberoende. Men det finns en kunskapslucka när det gäller effekterna av olika rehabiliteringsvägar efter utskrivning från strokeenheter.

Variationer i rehabiliteringsinnehåll efter utskrivning är vanligt, och de flesta regioner erbjuder begränsad rehabilitering efter det första året. Projektet kommer att undersöka detta på nationell nivå med hjälp av data från olika register, samt med frågeformulär till personer som vårdats för stroke. Syftet med projektet är att kartlägga hur rehabiliteringsprocessen kopplat till utfall fungerar på olika platser i landet och därmed kunna leda till förbättrade processer med optimerat utfall.

Projektet beslutades av SCV i slutet av verksamhetsåret och kommer att påbörjas under 2024. Cirka 80 000 patienter som enligt Riks-stroke vårdades 2018-2021 kommer att följas upp och enkäter planeras skickas ut till cirka 7000 personer.

Utgifter

Lönekostnader för utåtriktade aktiviteter och administration mm: c:a 150 000:-.

SCV har tidigare beviljat 500 000:- till projektet biobanking kopplat till Väststroke som kommer att betalas ut under 2024.

Sammanfattning

Denna sammanställning beskriver SCVs huvudprojekt:

• Väststroke registret (samkörning med andra register och statistisk analys)
• Biobanking (analys av blodbiomarkörer)
• Nya tekniska lösningar för bättre strokerehabilitering (samverkan med Chalmers)
• Optimering av rehabilitering efter utskrivning från strokeenhet

Ytterligare projekt har bedrivits och planeras utöver de som redovisas.
 

Margit Alt-Murphy

Ordförande SCV                                                      

             

Lars Rosengren

Processtöd, tidigare föreståndare SCV