Presentation 1: Frank Bach, Göteborgs universitet
Presentationen utgår från en artikel som använder data från det nationella provet i religionskunskap årkurs 9 åren 2014-2019 för att studera utfall av den så kallade beläggsmodellen. Presentationen belyser beräkningar för att undersöka om beläggsmodellen tillför tillräckligt säker information för att bidra till säkrare provbetyg på individnivå. Detta görs å ena sidan utifrån Habermans metod för att se om delskalor bidrar med något unikt utöver totalskalan och å andra sidan utifrån konfirmatorisk faktoranalys. Några alternativ till beläggsmodellen lyfts fram och en slutsats är att totalskalan nästan alltid är bättre än delskalorna för att fånga variationen.
Presentation 2: Olof Franck, Göteborgs universitet
Presentationen utgår från en kritisk analys av förutsättningarna för bedömning i etik, vilken framställdes i Assessment in Ethics Education. A Case of National Tests i Religious Education (red Franck 2017). En inneboende spänning mellan etikundervisningens kunskaps- och fostransdomäner, väl illustrerad i kursplanens (RE) skrivningar, skapar osäkerhet om vad som ska bedömas och hur – i klassrum såväl som på nationella prov. Betygskriterierna rörande etik i årskurs 9 (Lgr22) signalerar inte uppenbara framsteg, men kanske finns där ändå frön till ett underlag för bedömning i etik vilket kan bidra till att göra ämnesområdet etik, etikundervisningen och elevers etiska kunskaper större rättvisa.
Presentation 3: Karin Sporre, Umeå universitet
I ett par olika studier har vi identifierat problem med att utvärdera elevers etiska kompetens genom nationella prov och i en studie har vi därtill prövat att utveckla ett eget prov. Frågor vi ställt oss har rört hur test- och läroplanskonstruktion styr vilken etisk kompetens som prövas och därmed kan utvärderas. Empati, förmåga att identifiera situationer som kräver moraliskt ställningstagande, etisk reflektion och vilja att omsätta den i handling är exempel på dimensioner av etisk kompetens som kan uppfattas som centrala. Hur kan då förutsättningar skapas för utvärderingsformer som möter en bred kompetens och prövar kunskap? Om detta handlar min presentation.
Presentation 4: Annika Lilja, Göteborgs universitet
Frågan om etikundervisning i grundskolan kom att uppmärksammas när nationella prov i religionskunskap, där etik är ett kunskapsområde, infördes 2013. Elever i åk 6 och 9 skulle nu bedömas huruvida de hade eller inte hade kunskaper i etik. I studien som presenteras undersöks vilka aspekter av etisk kompetens som elever uttrycker i texter hämtade från fyra uppgifter i de nationella proven i religionskunskap från 2013.
Presentation 5: Christina Osbeck, Göteborgs universitet
Presentationen utgör en sammanfattning av två studier där den första studien uppmärksammar de utmaningar lärare kan uppleva vid bedömning av nationella prov. Exemplet är en uppgift om Förlåtelse riktad till åk 9 elever. Lärarnas perspektiv är fångade genom att de har fått resonera högt under pågående bedömningsarbete i en så kallad think-aloud-studie. Särskilt intressant är hur lärarna identifierar styrkor i elevernas svar som inte bedömningsanvisningarna ger dem möjlighet att ge poäng för. Också i den andra studien står denna förlåtelse-uppgift i centrum, nu med utgångspunkt i direkta analyser av elevernas svar. Av intresse är bl.a. hur en begreppsmässig kompetens förefaller betydelsefull för skarpa yttranden. Det gäller särskilt begrepp som förmår klargöra karaktären av den relation, situation eller handling som är föremål för den etiska analysen. När det gäller förlåtelse visade sig konkret begreppen som samvete, ånger och upprättelse vara till hjälp. Vidare visade sig sakkunskap betydelsefull för den etiska analysens kvalitet. När det gäller förlåtelse kan denna sakkunskap förstås som en existentiell förståelse, en livsförståelse. Etik inom ramen för religionskunskaps är en som en existentiell etik.
