Image
Astrid von Rosen
Photo: Johan Wingborg
Breadcrumb

Scenkonst för alla sinnen

Published

"Var kommer jag ifrån och hur hamnade jag här?" frågar sig Astrid von Rosen. Hon är ny föreståndare för Centrum för kritiska kulturarvstudier, ny professor i konst- och bildvetenskap och sedan många år djupt engagerad i forskning om scenografi och utominstitutionell scenkonst. Allt hon gör idag går tillbaka till hennes bakgrund.

Gräv där du står, Sven Lindqvists banbrytande bok om hur man forskar om sitt eget arbete, har efter 45 år äntligen kommit ut på engelska. Redaktörer är Astrid von Rosen, professor vid GU, och Andrew Flinn, forskare vid University College i London (UCL).

Arbetet på översättningen började redan 2013 när jag nyligen blivit headhuntad till det som senare blev Centrum för kritiska kulturarvsstudier (CCHS). Vi var några medarbetare som hade åkt till London för ett möte med UCL och vid ett tillfälle skulle vi para ihop oss med engelska forskare i en ”academic speed-dating”. Jag valde Andrew Flinn som forskar om arkiv och aktivism och hade två minuter på mig att säga något. Så jag förklarade att jag, tillsammans med utövare, ville forska om utominstitutionell dans. Till min förvåning började Andrew då prata om Sven Lindqvist, som han var väldigt intresserad av efter att ha läst en av hans artiklar. Han hade dock aldrig läst hans bok eftersom den inte fanns på engelska. Idén föddes då att göra en översättning. Det har tagit tio år och krävt massor med arbete men den 22 mars firades boksläppet i London. Händelsen är viktig eftersom det idag finns ett stort internationellt intresse för Lindqvists tankar om att gräva där du står.

Drömde om att bli dansare

Image
Astrid von Rosen
Photo: Johan Wingborg

När Astrid von Rosen själv gräver där hon står hamnar hon i sin mors trädgårdsland intill en röd liten stuga ute på landsbygden i södra Östergötland. Hennes mor var vegan och odlade själv alla familjens grönsaker och rotfrukter. Hennes far försörjde familjen som konstnär. Föräldrarna var engagerade i globala rättvise- och miljöfrågor men själv uppfattade sig Astrid von Rosen som avvikande och olik alla andra.

– Jag var duktig i skolan men vantrivdes och ville bort. Min dröm var att bli som min faster.

Elsa Marianne von Rosen var balettdansös och koreograf, och en person Astrid von Rosen fascinerades av.

– Som 16-åring flyttade jag hemifrån för att gå på gymnasiet i Linköping. Det var då jag började dansa på allvar. Ett par år senare kom jag in på Kungliga svenska balettskolan i Stockholm för att börja en hård utbildning till yrkesdansare. Dansen blev sedan mitt yrke, där jag bland annat varit verksam på operahusen i Malmö och Göteborg. I början av 1990-talet, när jag hade två små barn och dessutom måste jobba extra, sade kroppen dock stopp.

Blev doktorand

Hon började istället studera, först på IHM Business School, sedan på Göteborgs universitet. 2007 blev hon doktorand i konst- och bildvetenskap.

– Det sägs att dansare klarar sig bra i akademin. Vi är vana att jobba hårt, är disciplinerade och har tränat hjärnan att memorera kanske tre timmars stegkombinationer. Själv är jag dessutom en skrivande människa och trivs med att vara i verksamhet. Så jag som tidigare sett mig som en udda fågel märkte att jag passade in på universitetet.

Det ämne Astrid von Rosen ägnar sig åt, scenografi, är ett litet forskningsfält i Sverige. Internationellt är scenografi dock ett tvärvetenskapligt fält som alltmer börjat blomstra, berättar Astrid von Rosen.

– Det handlar om ett ökat intresse för att förstå och granska skapandet av världar i relation till individer och samhälle. Idag har vi utvecklat fantastiskt användbara teorier och metoder för att komma åt kraften i det mångsinnliga samspelet mellan ljud, ljus, rum, kroppar, kostym, doft, publik och större sociala, kulturella och politiska sammanhang.

Utvidgat scenografibegrepp

Men begreppet ”scenografi” har också expanderat till att omfatta även händelser utanför scenen, exempelvis på gator och torg.

– Människor samspelar med olika miljöer som innehåller ljud och dofter, trafik eller natur, och en sorts snabb arkitektur uppstår som kan skapa nya ofta kortlivade världar, som exempelvis aktivister som tältar utanför en regeringsbyggnad, förklarar Astrid von Rosen.

”Gräv där du står” handlar inte bara om att undersöka sitt arbete utan också om att studera andra företeelser på den plats där man råkar befinna sig. I projektet Expansion och mångfald, som 2019 fick 13 miljoner kronor från Vetenskapsrådet, studerade Astrid von Rosen tillsammans med kollegor alternativa grupper i Göteborg under senare delen av 1900-talet.

– Vissa är kända, som Nationalteatern och Rubicon, andra är mindre uppmärksammade. Bland annat är jag intresserad av den svarte dansaren Claude Marchant som efter en lång internationell karriär kom till Göteborg 1967 och startade Marchant Dance Theatre. Han är marginaliserad i svensk scenkonsthistoria men skapade ett stort intresse för jazzdans, dels hos allmänheten, dels hos dem som ville bli yrkesdansare. Vid ett seminarium för några år sedan visade ett antal utövare olika rörelser. En ordinär lokal på Vera Sandbergs allé, där institutionen för kulturvetenskaper då höll till, formligen ångade av kroppar som arkiverat den kunskap som de dansat sig till under ledning av Marchant.

Omfattande privatarkiv

Tillsammans med Claude Marchants efterlevande partner, Bo Westerholm, har Astrid von Rosen gått igenom ett omfattande privatarkiv över den store danskonstnärens gärning.
Resultaten ingår i den databas och öppna digitala plattform som är en del av projektet
Expansion och mångfald. Här kan utövares praktiska kunskap, erfarenheter och minnen förenas med forskarens förmåga att vara systematisk, använda teori och metod, och skriva  vetenskaplig text.

– Databasen kan tänkas som en del i ett större nätverk där olika källor och personer bidrar med fakta och berättelser. Arbetet med databasen har präglats av ”radikal empati”, alltså av förmågan att respektera andras tankar och erfarenheter, även om man har en annan uppfattning eller annan bakgrund.

– Databasen, som är ett verktyg för fortsatt forskning, kan per definition aldrig bli komplett. Genom att databasen förstås som en av flera delar i ett nätverk, är det lättare att se hur den kan leva vidare på nya sätt. Initiativ till forskning kan lika gärna komma från scenkonstens utövare som från akademiker.

Tvärvetenskap på riktigt

Det här sättet att tänka kring arkiv, nätverk och databaser, utifrån ett gräv-där-du-står-perspektiv, är en viktig del av CCHS teoretiska och praktiska arbete, betonar Astrid von Rosen.

– CCHS står för tvärvetenskap på riktigt. Centrumet rör sig över fakultetsgränser, har internationella samarbeten och månar om ett utifrånperspektiv från brukare av olika slag. Men vi är också bra på forskningskommunikation. Ett exempel är Matarvspodden med Jenny Högström Berntson som producent, som tar upp allt från skolmat till mat i kristider.

Tillsammans med Elisabeth Punzi, specialist i neuropsykologi, medverkade Astrid von Rosen i avsnittet Mat i nöd och lust som sändes i december förra året. Där berättar hon om sin Facebook-blogg Simonssons änka.

– Min älskade make och livs kärlek gick bort i februari förra året vilket lämnade mig i ett tillstånd av chock och utmattning. Bland annat brukade vi lagat mat tillsammans; han var en klassiskt kunnig matlagare som älskade fisk medan jag bidrog med rätter inspirerade av det italienska och det veganska köket. Bloggen, där jag skriver ett par inlägg i veckan, blev för mig ett sätt att strukturera min tillvaro och kanske också trösta andra som kan känna igen sig i min sorg.

Professor i konst- och bildvetenskap

I februari i år utnämndes Astrid von Rosen till professor i konst- och bildvetenskap. De sakkunniga, båda från Finland, förklarade att hon är en pionjär inom scenografiforskningen som hon förnyat genom en kombination av teori och empiriskt arbete.

Jag blev förstås både glad och tacksam över de uppskattande orden och över att de tagit sig tid att sätta sig in i mitt arbete på ett så omsorgsfullt sätt.

”Gräv där du står” handlar också om att gräva i sig själv. Astrid von Rosen har precis fyllt 59 och menar att det är dags att reflektera.

Jag ser mitt liv som en båge som börjar med mina föräldrars samhällsengagemang och konstnärliga intressen, fortsätter med mitt eget konstnärskap och nu går vidare i mitt arbete med att förena akademi och praktik. Och, trots att det inte var uttänkt så, ser jag att allt hänger ihop.

Text: Eva Lundgren

Texten publicerades ursprungligen i GU Journalen, nummer 3 2023

 

Fakta: Astrid von Rosen

Aktuell: Ny professor i konst- och bildvetenskap. Redaktör, tillsammans med Andrew Flinn, för en engelsk översättning av Sven Lindqvists bok Gräv där du står – hur man utforskar ett jobb: Dig where you stand – how to research a job (översättning: Ann Henning Jocelyn).
Jobbar som: Forskare och lärare vid institutionen för kulturvetenskaper. Föreståndare för Centrum för kritiska kulturarvsstudier (CCHS).
Bor: I centrala Göteborg.
Familj: Min gamla mor, min bror med familj, mina två älskade barn och ett barnbarn. Nära vänner är också ett slags familj.
Fritidsintresse: Driver bloggen Simonssons änka.