"Arbetsmarknadsjobb ger en dålig signal till framtida arbetsgivare"
Hallå där, Björn Tyrefors! Du är lektor i nationalekonomi på Handelshögskolan och forskare vid Institutet för näringslivsforskning, IFN. Idag skriver du och Daniel Knutsson vid Örebro universitet i DN Debatt med anledning av en rapport där ni har undersökt hur ungas löneutveckling har påverkats av att ha deltagit i Stockholm stads sommarlovsprogram.
Varje sommar anställer Stockholms stad drygt 7 000 ungdomar 16–19 år i ett feriejobbsprogram där de unga gör kvalitetshöjande sysslor inom till exempel barnomsorg, äldrevård eller renhållning. En ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) visar att åren efter programmet leder till lägre inkomster för de som deltagit. För 20–23-åringar minskar deltagarnas löneinkomster med cirka 10 000 kronor per år, eller 8,5 procent. De som fick kommunala sommarjobb arbetade fram till 23 års ålder oftare i offentlig sektor, de jobbade oftare deltid och med mindre kvalificerade arbetsuppgifter.
Unga män som gått ett yrkesinriktat gymnasieprogram förlorar mest, liksom de som före programmet redan hade haft ett extrajobb och kontakter på arbetsmarknaden. För unga kvinnor och för dem som gått ett högskoleförberedande gymnasieprogram innebar ett jobberbjudande ingen statistiskt säkerhetsställd framtida löneminskning.
Datamaterialet i rapporten består av alla som sökte sommarjobb 2012–2018, totalt närmare 100 000 ansökningar av omkring 50 000 ungdomar. Övrig data har tagits från Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet och Socialstyrelsen. Ungdomarna följdes fram till 2020.