Ungdomspsykoterapi och depression - en pilotstudie av Anknytningsbaserad familjeterapi
Short description
Anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT) är en metod för deprimerade ungdomar, med inriktning på bearbetning av relationer, som används inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Sverige och uppskattas av behandlare, i synnerhet i komplexa ärenden. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer för depression och ångest från 2017 har metoden ett bristfälligt vetenskapligt underlag.
Syftet med pilotstudien är att undersöka om ABFT har effekt på ungdomars depressiva och allmänna psykiska symtom på gruppnivå och individuell nivå. Ett sekundärt syfte är att ta fram ett vetenskapligt underlag för beslut om fortsatt implementering av metoden och om en mer omfattande studie skall genomföras. Studien genomförs på inom barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Göteborg. Intervjuer med föräldrar om upplevelsen av behandlingen kommer att komplettera denna studie.
Bakgrund
Depression är en av de vanligaste diagnoserna bland ungdomar inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Patienter inom BUP med depression erbjuds oftast KBT, som har ett starkt forskningsstöd. En stor andel av BUP-patienter blir dock inte bättre efter behandling med KBT. Ett annat problem med KBT är att en stor del av patienterna inte fullföljer behandlingen. Det kan därför finnas skäl att pröva andra behandlingsmetoder för depression.
Om metoden ABFT
Psykoterapi med en primär inriktning på bearbetning av relationer används i mindre omfattning inom BUP i Sverige men tillämpas av behandlare, i synnerhet i komplexa ärenden. En sådan behandling är Anknytningsbaserad familjeterapi – ABFT som är utvecklat av forskare i USA och riktar sig till ungdomar med depression och suicidalt beteende. Behandlingen fokuserar på att reparera brott i anknytningen mellan tonåringar och deras föräldrar. Behandlingen fokuserar också på att få ungdomar att ge uttryck för sina negativa känslor att och få föräldrar att ta emot dessa - en förlåtelseprocess. I ABFT utgår man från att familjekonflikter, hård kritik och familjetrauman kan orsaka och/eller förstärka depression och suicidtankar/handlingar i ungdomar.
På BUP kliniken i Göteborg används ABFT av ett 10-tal terapeuter och ytterligare 10 terapeuter är under utbildning. Behandlarna erhåller handledning i grupper en gång per månad av Leg hälso – och sjukvårdskurator, leg psykoterapeut, handledare och doktorand Tua Hassling som är certifierad ABFT-terapeut och med flera års erfarenhet av handledning på metoden.
Socialstyrelsens riktlinjer för ångest och depression säger att metoden kan ges i forsknings- och utvecklingssyfte då det vetenskapliga stödet saknas för metodens effektivitet. Kliniken måste alltså utvärdera om metoden har effekt, om den skall användas i ordinarie kliniskt arbete.
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att studera effekten av Anknytningsbaserad ABFT för ungdomar med måttlig depression. Ett sekundärt syfte är att ge ett vetenskapligt underlag för beslut i klinikledningen om fortsatt implementering av metoden och beslut om en större och kontrollerad studie av metoden skall genomföras.
Forskningsfrågeställningar:
1. Vilken effekt har ABFT på depressiva symtom och symtom på allmän psykisk ohälsa på gruppnivå?
2. Vilken effekt har ABFT effekt på individnivå (Reliable Change Index) - andel återställda, förbättrade, ingen förändring respektive försämrade?
Behandlingens fem faser
Uppgift 1: Relationell omdefiniering. Behandlaren träffar ungdomen och föräldrar eller andra omsorgspersoner och pratar om depressionen och dess påverkan på familjerelationerna och relationernas påverkan på depressionen.
Uppgift 2: Behandlaren träffar ungdomen enskilt och skapar allians och försöker hitta exempel på situationer som inbegriper anknytningsbrott.
Uppgift 3: Behandlaren träffar den föräldern/omsorgspersonen. Behandlaren igenom hur föräldern kan lyssna på ungdomens upplevelser och känslor.
Uppgift 4: Gemensamt samtal. Ungdomen ska få uttrycka sina känslor runt ett anknytningsrelaterat ämne. Dialog kan runt svåra ämnen.
Uppgift 5: Utveckla kompetens och autonomi hos ungdomen.
Forskare
Ole Hultmann, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
Tua Hassling, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
Tobias Westman, leg. sjukvårdskurator, Västra Götalandsregionen
