Patientlagen störst av flera teman för GPCC:s Almedalsvecka 2024
GPCC stod värd för tre seminarier och ett rundabordssamtal under Almedalsveckan 2024. Störst uppmärksamhet lades på patientlagen som inte används som den borde. Kompetensbehov för styrning av hälso- och sjukvård vid omställningen till personcentrerad nära vård, relationen mellan AI och personcentrerad vård, samt användandet av humor som verktyg för förändring i vården är frågor som lyftes på GPCC:s andra arrangemang.
Varför används inte patientlagen?
Det var fullsatt på seminariet Varför används inte patientlagen?, som också livestreamades och går att se i efterhand i Funktionsrätt Sveriges YouTube-kanal. GPCC och Funktionsrätt Sverige arrangerade seminariet ihop, och även den kampanj kring patientlagen som pågick inför Almedalsveckan.
Seminariet inleddes med en ny film där ett flertal ordföranden för Funktionsrätt Sveriges medlemsorganisationer vittnade om vilka stora konsekvenser det får för deras medlemmar att patientlagen inte bara inte efterföljs, utan är i stort sett okänd, både för personal och patienter. Marie Sten, förste vice ordförande för Funktionsrätt Sverige, Axel Wolf och Ulf Petrusson från GPCC höll sedan korta presentationer. Dessa följdes av en debatt med Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör för Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Nicklas Sandström, landstingsråd (M) i Region Västerbotten samt ledamot i SKR:s sjukvårdsdelegation och Anna-Clara Collén, sjukhuschef för Visby Lasarett.
Debatten modererades av medicinjournalist Fredrik Hed som i slutet summerade samtalet; hälso- och sjukvårdens personal, studenter och patienter behöver utbildas om patientlagen, vårdgivare och patienter behöver samverka mer, det är dags att det blir verkstad, en samlad styr- och ledningsstrategi är central för att patientlagen ska bli känd och implementeras, och för att vården ska kunna bli personcentrerad. Det krävs också kvalitetsuppföljning och ett tydliggörande att lagen inte innebär ”ännu en administrativ pålaga”, för att bemöta professionens och politikens farhågor.
— Personcentrerad hälso- och sjukvård möjliggörs genom implementering av patientlagen. Vi ska inte se lagen som ett hinder. Vi ska se den som ett verktyg, tillsammans med standarder som kvalitetsledningsstandarden, sade Axel Wolf.
Rundabordssamtal om styrning
Kompetensbehov för styrning av hälso- och sjukvård vid omställningen till personcentrerad nära vård var temat för det rundabordssamtal som GPCC stod värd för på kvällen 25 juni. En grupp centrala vårdaktörer med olika perspektiv samlades för att prata om vilken kompetens sjukvården behöver i den omställning vården står inför. Vi behöver organisatorisk kompetens och kunskap om sjukvårdens system, professioner behöver kunskap om IT och digitalisering, vi behöver kunskap om hur professioner får en hållbar arbetsmiljö och tillfredsställande karriärvägar, inte minst inom kommunal sektor och omsorg.
AI och personcentrerad vård
Seminariet Hur kan relationen mellan AI och personcentrerad vård se ut? leddes av Tomas Lindroth, sektionschef vid Institutionen för tillämpad IT och GPCC-forskare. Under seminariet utforskade han relationen mellan personcentrerad vård och mänskligt centrerad AI (Human-Centered AI: HCAI) tillsammans med Carl Heath, senior forskare och fokusledare för området digital resiliens på RISE, och Axel Wolf och Ida Björkman från GPCC.
I en personcentrerad vård är patienten en aktiv partner, sedd och bekräftad som en person, med erfarenheter och en egen vilja. Med den växande trenden av generativ AI, är det avgörande att identifiera hur AI-system kan designas utifrån ett personcentrerat tillvägagångssätt. HCAI representerar ett sådant perspektiv, där utvecklingen av AI betonar att förstärka och berika människors förmågor snarare än att ersätta dem. I diskussionen lyftes bland annat att digitalisering och journalsystemen bör främja helhetssyn och inte fragmentera vårdpersonalens arbete och att utbildning i digital teknik och digitalisering måste ingå i alla vårdutbildningar. Det är även viktigt att vårdpersonal förstår hur AI fattar sina beslut.
Humor som förändringsverktyg
Seminariet Kan humor användas som förändringsverktyg i vården? leddes av Ida Björkman, Docent och GPCC-forskare, som har tagit fram dialogmaterialet Föreställningar om personcentrerad vård ihop med SKR Nära vård. Lisbeth Löpare Johansson från SKR Nära vård deltog i seminariet ihop med Margareta Haag, ordförande i Nätverket mot cancer, samt ledamot i GPCC:s personråd. Panelen var överens om att alldeles för lite humor har använts i förändringsarbete i vården. Lisbeth berättade om sin tidigare erfarenhet av framgångsrikt arbete med humor med Region Norrbottens virala informationskampanj Jeanette om journalen på nätet från 2015, som visade hur den fiktiva vårdpersonalen Jeanette först visade stort motstånd mot införandet av journal på nätet, och hur hon gradvis vande sig och såg fördelarna med den.
Dialogmaterialet Utmana dina föreställningar om personcentrerad vård visades dessutom hela veckan som en utomhusutställning centralt mellan Stora Torget och Domkyrkan i Visby.
Sjukhusvård i hemmet
Axel Wolf medverkade även på seminariet Sjukhusvård i hemmet - så snabbt går utvecklingen. Det arrangerades av Medtech4Health, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Chalmers tekniska högskola. Övriga i panelen var Margareta Haag, Boel Mörck från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Thomas Lindén från Socialstyrelsen. Lena Strömberg från MedTech4Health modererade.