Andra Långgatan har, tillsammans med de tre andra långgatorna (Första, Tredje och Fjärde Långgatan) och det anslutande Järntorget, länge varit ett brottsdrabbat område i Göteborg. Detta samtidigt som området har varit en mycket attraktiv nöjesmiljö.
Mellan 2018 och 2019 begicks en serie kortbedrägerier på Andra Långgatan. Tre män dömdes för sammanlagt 16 av dessa brott, men i domstolshandlingarna förekommer även andra personer som polisen inte lyckats identifiera.
Trion utgick från Andra Långgatan för att hitta sina offer. Främst riktade de in sig på medelålders män under helgerna efter att barerna hade stängt.
Genom att erbjuda olagliga taxitjänster eller droger lurade männen in sina offer i en bil.
– Genom att erbjuda olagliga taxitjänster eller droger lurade männen in sina offer i en bil. Därefter togs deras kreditkort och koder ifrån dem och användes illegalt i lokala butiker, bensinstationer och bankomater, främst i närheten av Andra Långgatan, säger Micael Björk, professor i sociologi vid Göteborgs universitet, som är en av forskarna bakom studien.
För att undersöka vilken roll stadsplaneringen spelar för möjligheten att begå den här typen av brott har forskarna använt sig av olika typer av data från Andra Långgatan: brottsstatistik från polisen, sociodemografiska och rumsliga data från kommunen, anteckningar från en så kallad ”trygghetsvandring” som genomfördes 2019 samt domstolshandlingar från de aktuella brotten. Forskarna har dessutom genomfört intervjuer och observationer.
Utnyttjade kunskap om området och dess besökare
Forskningen visar att gärningsmännen hade god kännedom om Andra Långgatan. De slog till i mittsegmentet av gatan, mellan den livligaste bardelen och den lugnare bortre delen med fler bostadshus, där det generellt rör sig färre människor och är mindre bevakat av polis. Där skapades en så kallad ”brottsficka”.
Den här brottsfickan blev en bra plats för att hitta offer, eftersom den gör det möjligt för gärningsmännen att möta upp individer som går från gatans strippklubb eller är på väg ner till transportnoden vid Järntorget.
– Den här brottsfickan blev en bra plats för att hitta offer, eftersom den gör det möjligt för gärningsmännen att möta upp individer som går från gatans strippklubb eller är på väg ner till transportnoden vid Järntorget. Här hade de också tillgång till närliggande parkering och snabba vägar ut ur området, säger Micael Björk.
Domstolshandlingarna visar att offren i flera fall uppgett att de inte minns vad de gjort kvällen de blev utsatta, vilket kan tyda på att de själva ägnat sig åt olagliga aktiviteter som droghantering eller att köpa tjänster av prostituerade. Även det menar forskarna är ett tecken på att gärningsmännen hade bra koll på besökares beteende och kulturskillnaderna på Andra Långgatan.
– Genom att läsa av och använda sociokulturella signaler underlättades profileringen av offer, och genom att använda de rumsliga elementen i miljön kunde kreditkortsbedrägerierna begås, säger Micael Björk.
Med en större förståelse för hur stadsplaneringen påverkar och villkorar brottslighet finns bättre chanser att förebygga brott.
Idag finns större möjligheter att vara klok före snarare än efter att brott begås.
– Myndigheter som arbetar med stadsplanering har ett ansvar att anpassa sig till fluktuerande brottsmönster. Idag finns större möjligheter att vara klok före snarare än efter att brott begås, säger Micael Björk.
Läs studien i sin helhet: Fraud events in the coolest of neighbourhoods: A case study from Gothenburg, Sweden
Deltagande forskare:
Charlotta Thodelius, Högskolan i Borås
Micael Björk, Göteborgs universitet
Göran Lindahl, Chalmers
Oskar Engdahl, Göteborgs universitet
