Breadcrumb

Globala målen: 13 Bekämpa klimatförändringarna

Published

Forskarvärlden är tydlig: klimatförändringarna hotar hela vår civilisation. Den global uppvärmningen innebär allvarliga konsekvenser för ekosystem, havsförsurning, mänsklig säkerhet, matproduktion, vattentillgång, hälsa och ökad risk för naturkatastrofer. På Naturvetenskapliga fakulteten forskas det inom ett stort antal ämnesområden som relaterar till olika dimensioner av hållbar utveckling. Här är tre forskninsgprojekt.

Image
Photo: Erika Hoff

Städernas trädarter prövas i ett framtida klimat

Stora välmående träd i städer skapar inte bara en vacker stadsbild för stadens invånare utan bidrar även med många ekosystemtjänster. Klimatförändringarna innebär ett framtida klimat där värmeböljor, torka och översvämningar blir allt vanligare. I forskningsprojektet Toleranta träd för att främja hållbara städer i ett förändrat klimat undersöker forskare vilka trädarter som kan hantera de framtida klimat- och väderförhållanden i norra Europas stadsmiljöer. Genom växthusexperiment och fältmätningar i Göteborg undersöker forskarna sambanden mellan ett brett urval av trädegenskaper och en arts stresstolerans.

Klimatförändringarnas effekter på tång

Blåstången, Fucus vesiculosus räknas som en viktig nyckelart för Östersjön och i stora delar av Atlanten. Arten skapar ett viktigt levnadsklimat för andra arter och som skydd för många marina växt och djurarter. I forskningsprojektet Klimatförändringarnas effekter på tång undersöker forskaren Alexandra Kinnby hur blåstång kommer påverkas av framtida klimatförändringar och påverka marina ekosystemen. Syftet med forskningen är skapa kunskap som kan hjälpa oss att bättre förutse om arter och ekosystem i dessa marina områden kan överleva eller anpassa sig till en föränderlig miljö.

Drivved från Svalbard och Grönland ger ny förståelse

Med drivved från stränderna på Svalbard och Grönland som källa kan forskaren Hans Linderholm och hans forskargrupp sätta den nuvarande klimatförändringen i Arktis i ett långsiktigt perspektiv. Genom vedanatomiska och dendrokronologiska metoder kan forskarna datera träet och fastställa dess ursprung. För att träd ska kunna färdas från områdena runt Arktis till Arktiska havet krävs det havsis. På så sätt får forskarna värdefull information om havsisförhållanden och havsströmmar i Arktiska havet. Denna kunskap kommer att vara mycket användbar vid beräkningar av hur Arktis påverkas av ett varmare klimat med mindre havsis.

Text: Linnéa Magnusson
Illustration: Erika Hoff