På resa med Forskarskolan FUDEM
Forskarskolan FUDEM har som mål att gripa sig an det aktuella fenomenet illiberal populism genom humanistisk forskning. När forskarskolan kallade till årsmöte i Uppsala blev det också ett sällsynt tillfälle för dess medlemmar, seniora forskare och doktorander vid sex svenska lärosäten, att träffas fysiskt. Vi tog tåget till Uppsala för att följa FUDEM under några intensiva mötesdagar.
Det är första veckan i december och även om Kung Bore ännu inte helt trängt sig på så knackar han på dörren i Uppsala. Hit har medlemmar i Forskarskolan FUDEM rest från olika delar av landet. Forskarskolan, som har sitt säte vid Institutionen för kulturvetenskaper, är i stan för att hålla årsmöte på Uppsala universitet.
FUDEM förenar elva seniora forskare och tio doktorander vid sex svenska lärosäten, universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Uppsala, Linnéuniversitet samt Södertörns högskola. Här möts fyra forskningsämnen – etnologi, genusvetenskap, kulturstudier och musikvetenskap.
Tillsammans formar ämnena ett prisma genom vilket forskarskolan gemensamt vill förstå illiberal populism och dess inverkan på politik och samhälle.
Illiberal populism, menar FUDEM, är ett globalt fenomen, en pågående samhällskris, som rent krasst utgör ett hot mot demokratiutveckling. Det har sin grund i gemensamma, samtidigt motsägelsefulla, normer och föreställningar som präglar en rad domäner, såsom klimat, genus, jämställdhet och invandring. Här är det vanligen misstro mot ett tänkt politiskt etablissemang som mobiliserar starka kollektiva rörelser.
Grupper som sammanförs inte enbart genom ideologi, utan också genom kultur. Något som kan ta sig uttryck genom språk, musik, konst, kläder eller kroppsuttryck.
FUDEM är en förkortning, dess fullständiga titel närmast kompromisslös - The Future of Democracy – Cultural Analysis of Illiberal Populism In Times of Crises.
– Fenomenenet illiberal populism som sådant är välbeforskat men vanligen med utgångspunkt i andra discipliner än humaniora, säger Olga Sasunkevich, vetenskaplig koordinator för FUDEM.
– I FUDEM försöker vi lära oss vad illiberal populism är utifrån humanioras perspektiv.
Betydelsefullt att träffas
Inom FUDEM arrangeras kurser, konferenser och workshops, men medlemmarna är spridda över landet och antalet fysiska gemensamma träffar är relativt begränsat.
– Vi ser ett stort värde i att träffas, utbyta erfarenheter och lära oss av varandra, säger Olga Sasunkevich. Inte minst eftersom den forskning våra doktorander bedriver kan vara ganska känslig och dessutom mentalt påfrestande.
Årsmötet i Uppsala blir just ett sådant tillfälle. Ansvaret för att arrangera mötena växlar mellan lärosätena. Den här gången var det Uppsala universitets tur att överta stafettpinnen och värd för mötet blev Ulrika Dahl, professor i genusvetenskap och ledamot i FUDEM:s styrelse.
– Vårt event inleddes med ett gemensamt möte där doktoranderna berättade om sin pågående forskning och sina studier och fick feedback och frågor, berättar Ulrika. Sedan hade vi ett styrelsemöte medan doktoranderna själva arrangerade en vandring i Uppsala.
I synnerhet för forskarskolans doktorander fyller de fysiska sammankomsterna en viktig funktion.
– Även om vi håller kontakten och samarbetar under året är det betydelsefullt för oss att träffas fysiskt, säger Gadea Méndez Grueso, doktorand i genusvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper och del av FUDEM. Det stärker samhörigheten och gör att vi kan stötta varandra genom våra doktorandstudier. Vi får möjligheten till mer informella samtal om vår forskning och det är något som ofta föder nya och kreativa synsätt på de problem som vi analyserar.
En för samtliga medlemmar gemensam punkt på agendan var den workshop som adresserade möjligheterna med tvärvetenskaplig forskning. Det vill säga att i sin forskning integrera skilda discipliner och kombinera flera olika teorier och metoder.
För FUDEM, som utgörs av fyra forskningsämnen, är tvärvetenskap en förutsättning. Workshopen inleddes med att var och en av deltagarna fick positionera sig gentemot tvärvetenskapen att själva välja varsin etikett för den. Ord som kreativitet, inspiration, spännande, holistisk men också utmanande och felöversatt gav intrycket av att tvärvetenskap både engagerar men på samma gång inte är helt okomplicerad.
– Syftet var att utveckla verktyg för att tänka gemensamt kring de olika ämnen som ingår i forskarskolan och våra gemensamma frågor. Vi arbetade i små grupper där både doktorander och seniora forskare ingick, säger Ulrika Dahl.
Föreläsning av prominent gäst
Med sig till Uppsala hade FUDEM även bjudit Roman Kuhar, professor i sociologi vid Universitetet i Ljubljana, som i och med årsmötet fullgjorde en två veckor lång vistelse som gästforskare vid Institutionen för kulturvetenskaper.
Roman Kuhar räknas som en av de ledande experterna på anti-genus-rörelser. Inom forskningen är det beteckningen på den internationella konservativa strömning som aktivt motsätter sig så kallad ”genusideologi”, som argumenteras utgöra ett hot mot samhällets fundament, däribland exempelvis den traditionella kärnfamiljen. I en bok utgiven 2017 kartlägger Roman Kuhar tillsammans med kollegan David Paternotte anti-genus-rörelsernas utbredning.
Den publika föreläsning som Roman Kuhar höll på Uppsala universitet utgjorde en historisk exposé över rörelsernas inverkan på politik och forskning.
Föreläsningen lämnade ett bestående intryck hos flera av doktoranderna. För Gadea Méndez Grueso var den ett kvitto på Roman Kuhars auktoritet inom forskningsfältet.
– Föreläsningen visade varför Roman Kuhar är en av de främsta inom fältet, säger hon. Han redogjorde för anti-genus-rörelsernas uppkomst på ett klockrent sätt, säger hon. Dessutom lyfte han fram flera djupgående aspekter och analyskoncept som var helt nya och användbara för oss som ägnar stora delar av våra liv åt att undersöka företeelsen.
Gleb Koran, doktorand i kulturstudier vid Institutionen för kulturvetenskaper och även han del av FUDEM, tycker att föreläsningen uppmuntrade till nya tankebanor.
– Jag tycker att Roman gav oss inspiration till att kritiskt närma oss vår forskning utifrån ett mer internationellt perspektiv. Hans forskning berör ju anti-genus-rörelser i hela Europa och det är viktigt för oss att vara medvetna om hur vi ska förhålla oss till vår forskning utifrån politiska omständigheter på kontinenten.
Föreläsningen följdes av ett panelsamtal på temat yttrandefrihet, akademisk frihet och demokrati. Roman Kuhar och Olga Sasunkevich deltog tillsammans med forskare vid Uppsala universitet.
Fokus på doktorandernas egna forskningsdilemman
Årsmötets avslutande del skulle komma att kretsa kring doktoranderna och deras egna projekt. Under ett seminarium om de utmaningar som forskning kring illiberal populism är behäftade med fick de formulera frågor utifrån egna forskningsdilemman. Frågorna besvarades av Roman Kuhar samt Julia Lagerman och Mattias Gardell, verksamma vid Uppsala universitet.
– De hade tänkvärda och engagerande svar på våra frågor, något som verkligen berikade upplevelsen, summerar Zeynep Kuyumcu, doktorand i genusvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper och del av FUDEM. Det gav mig värdefulla insikter och djupare förståelse för flera komplexa frågor.
Ulrika Dahl är nöjd med årsmötet som helhet:
– Det var ett lyckat event för både doktorander och seniora forskare där vi dels verkade för att stärka oss som grupp och dels ville ge doktoranderna handfasta verktyg för pågående forskning, säger hon.
Zeynep Kuyumcu är förväntansfull inför det fortsatta engagemanget i FUDEM:
– Jag är tacksam över att vara del i FUDEM och delta i de stimulerande diskussioner som förs här. Det är ett privilegium att få umgås med likasinnade individer som delar samma passion för liknande forskningsfrågor.
Av: Erik Pedersen
