- Home
- Berättelser ur ett personalperspektiv
Berättelser ur ett personalperspektiv
Berättelser eller narrativ är en av huvudkomponenterna i personcentrerad vård. Här kan du läsa berättelser ur personalperspektiv.
Vad fick er att vilja ställa om till personcentrerad vård?
2014 fattade vår verksamhetschef beslut om att satsa på heldygnsvården (slutenvården) efter en lång tid av fokus på öppenvård. Slutenvården saknade en metod och en vision och med personcentrerad vård fick vi en samsyn och ett mål. Enhetscheferna var motiverade och det lades stora resurser på implementeringen vilket var viktigt för betona förändring och energi.
Vad har varit avgörande/det viktigaste när ni har ställt om?
Det som avgjort är eldsjälar, stöd hos ledningen, vilja hos personalen, ENGAGERADE chefer och ett stort stort tålamod. Vi ser att när vi saknar någon eller flera av dessa faktorer så svajar det direkt.
Vilka tips vill du ge till någon annan verksamhet som vill komma igång?
Visa tydligt och säg tydligt till alla medarbetare att det är såhär vi jobbar nu, ge ej upp omställningen och a och o är att cheferna/ledarna arbetar personcentrerat och att vet vad de innebär. Annars känns det som det är lite upp till chefen om omställningen blir av eller inte. Ledarna behöver vara beredda på att en del personal kan motsätta sig förändringen och tom inte vilja jobba kvar på det nya arbetssättet men att det är då extra viktigt att ha målet tydligt för sig.
Beatrice Carlsson
Vårdenhetschef avd 361 (tidigare 242)
Specialistsjuksköterska i psykiatrisk omvårdnad, Psykiatri Psykos Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra
juni 2020
Personligen har jag alltid arbetat på en enhet som arbetar personcentrerat, när jag var nyutexaminerad sjuksköterska 2013 så började jag på en medicinavdelning som sedan något år tidigare ställt om till personcentrerad vård. Det har därför alltid varit ett förhållningssätt i mitt arbete med patienterna, och jag har nu svårt att tänka mig jobba på något annat sätt.
Efter omställning till personcentrerad vård på avdelningen har teamarbetet och att all personal arbetar mot samma mål varit de faktorer som har varit avgörande för att få det att fungera i praktiken. Alla personalkategorier har behövt vara med i omställningen för att personcentrerad vård ska fungera. Vi har lagt stort fokus på patientberättelsen och låter ankomstsamtalet ta den tid det behövs för att kunna skapa en vårdplan där patientens personliga mål framkommer. Det har visat sig att den tid som man lägger i början av vårdtiden "betalar tillbaka" sig med kortare vårdtider och en mer genomtänkt social planering som underlättar vid utskrivning.
Tips till andra verksamheter som vill arbeta personcentrerat är att personalen får utbildning och lär sig vad det handlar om, det viktigaste är att ha det personcentrerade förhållningssättet i mötet med sina patienter. Ett ökat teamarbete underlättar också för att införa personcentrerad vård.
Linnea Svensson, Specialistsjuksköterska internmedicin, Sektionsledare avd 352, Medicinkliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra
juni 2020
Nytänkande vid implementering av personcentrerad vård på Psykiatri Psykos, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Överläkaren Mats Gustafsson vid Psykiatri Psykos, Sahlgrenska universitetssjukhuset, ser att Personcentrerad psykosvård ger all vårdpersonal och även patienten en aktivare roll i vården.
Personcentrerad vård (PV) har funnits några år i ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Östra Sjukhuset. Utvecklingen av personcentrerad vård samordnas vid Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC). GPCC är ett nationellt tvärvetenskapligt forskningscentrum som bildades 2010 med stöd av regeringens strategiska satsning på vårdforskning.
I personcentrerad vård är patienter mer än sin sjukdom. De är hela personer med många resurser vid sidan av sina utmaningar. Personcentrerad vård utgår ifrån patientens upplevelse av situationen samt individens förutsättningar, resurser och hinder. Patienten blir därmed en partner i vården.
Personcentrerad vård är ett partnerskap mellan patienter/närstående och professionella vårdgivare. Utgångspunkten är patientens berättelse. Berättelsen skrivs ner på ett strukturerat sätt. Patientens berättelse tillsammans med den medicinska bedömningen utgör underlaget för vårdplanen. I samtal mellan patient, läkare, kontaktperson och eventuellt andra inbjudna eftersträvas en överenskommelse om vården. Den innehåller mål och strategier som ska genomföras och följas upp på kort och lång sikt.
Psykiatri Psykos verksamhetschef Pia Rydell tog för några år sedan beslutet att alla fyra heldygnsvårdavdelningarna skulle delta i forskning runt och implementering av personcentrerad vård.
– Hos oss kallas arbetsmetoden PCPC – personcentrerad psykosvård, säger överläkare Mats Gustafsson vid Psykiatri Psykos, Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Personcentrerad vård förhoppningsvis effektivare
När patienten långsamt får ett mer aktivt ansvar för sin egen vård, hoppas Psykiatri Psykos att vården också ska bli effektivare. För till och med i ortopedin som inte borde påverkas lika mycket av personcentrerade vårdmetoder, ser man stora positiva resultat på vårdtiden efter att ha infört personcentrerad vård.
– Målet med PCPC är att patienten efter att ha skrivits ut från heldygnsvården ska känna att hen blivit behandlad som en människa, blivit lyssnad på och fått vara med och diskutera sin vård och vårdplan.
Heldygnsvården vid Psykiatri Psykos får hjälp av en icke-vinstdrivande firma som GPCC startat. Den heter GPCC Implement och hjälper olika verksamheter med att implementera personcentrerad vård.
Implementeringen har saktat ner lite efter första fasen
– Vi behöver fokusera på kärnfrågorna och på att vi verkligen får med patienten och hens berättelse när vi tar fram vårdplanen.
Pilotgrupp utvecklar kontaktpersonens patientansvar
Just nu jobbar heldygnsvården i en pilotgrupp med specialistsjuksköterskan Eva Andreasson som handledare. Gruppen ska utveckla kontaktpersonens arbete med patienten. Kontaktpersonen är omvårdnadspersonal med ett särskilt ansvar för en viss patient.
Arbetsgruppen ska prata med patienter och ta reda på vad som är viktiga framgångsfaktorer i psykosvården.
Det finns ingen färdig mall för hur PCPC ska användas. Varje kontaktperson utvecklar bäst sin egen metod för hur den ska använda sig av PCPC tillsammans med patienten. Historiskt är det nytt för psykospersonal att den får vara med och forska på och utveckla nya arbetsmetoder.
– PCPC handlar i grunden om att ändra på förhållningssätt och rutinerna för all vår personal.
En ny relation mellan vårdpersonalen och patienten
PCPC handlar om en ny relation mellan personalen och patienten. Partnerskapet i PCPC bygger på ömsesidig respekt och att se varandra som människor utan att förlora yrkes- och patientrollerna.
– Vid en utredning om intagning, blir det ett helt annat samtalsklimat om läkaren inte börjar med att ta reda på patientens problem utan vem patienten är som helhet.
Det kan ändå bli fråga om intagningsbeslut och tvångsvård men utifrån en mycket mer respektfull utgångspunkt.
– Vi behöver ändra synen på psykospatienter och se dem som i grunden kapabla människor även om många har stora problem. Så gott som alla patienter vill kunna ta hand om sig själva och inte störa eller ligga andra till last. I mycket högre utsträckning än vi trott är detta möjligt.
Positiva vårdresultat med PCPC
Effekter som PCPC kan ha lett till är en mycket mer entusiastisk vårdpersonal, mindre tvångsåtgärder och ett mer strukturerat arbete med Mänskliga rättigheter i psykosvården. Med PCPC får kontaktpersonen ett mycket mer aktivt ansvar för att samtala med patienten om dess sjukdom.
– Det är inte all vår personal som är van vid att ha ett sådant patientansvar. Därför är det viktigt att höja all vårdpersonals kompetens, självförtroende och förmåga att ta ansvar för att hämta in patientens hela berättelse och stödja patienten i att ta hand om sin sjukdom.
Läkarna behöver också låta annan vårdpersonal ta större ansvar i behandlingen.
Text: Oskar Brandt 2017
Tidigare publicerad på Sahlgrenska universitetssjukhusets forskningssidor.
Vad fick er att vilja ställa om till personcentrerad vård?
En egen drivkraft och stort intresse som startade med motiverande samtals-metodik. Att ställa ”rätt frågor” ger mig mer information om den andre, den andre upplever att den blir lyssnad på. Jag ”slösar” inte heller med tid eller information som den andre inte har behov av. Upplevelser från medarbetarna är att samtalen går fortare, får mer information, information som man kanske inte skulle fått annars.
Vad har varit avgörande/det viktigaste när ni har ställt om?
Det handlar om en personlig utveckling hos var och en. Att väcka frågor som får varje enskild att tänka efter hur man bemöter andra. Det är individuellt och man behöver olika lång tid på sig för att våga pröva. Det behövs någon som håller i det och fortsätter nöta på. Gärna att det är den närmaste chefen som man har förtroende för. Tid behövs, det är ingen ”quick fix” och det finns inga manualer att följa. Att göra medarbetarna delaktiga i utvecklingen av personcentrerat arbetssätt i sin egna verksamhet men också att det är förankrat i förvaltning, ledning.
Vilka tips vill du ge till någon annan verksamhet som vill komma igång?
Titta på nätet, se det som ett smörgåsbord och plocka till sig det som stämmer med vår verksamhet. Involvera närmaste chef och de medarbetare som har ett intresse redan innan och stötta i arbetet.
Marie Steffenburg Wennberg, Enhetschef, SAMSA-AU Dokumentation
Närhälsan Hisingen, Brämaregården vårdcentral / Hisingen Jourcentral
September 2020