Dagens äldre sover bättre - löper mindre risk för demenssjukdomar
Dagens 70-åringar sover bättre än 70-åringar för trettio år sedan och kan därför löpa mindre risk att drabbas av demenssjukdomar. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.
De äldsta åldersgrupperna tillhör den del av befolkningen som växer snabbast i världen. Det är därför viktigt att förstå de förändringar som förknippas med både normalt och sjukligt åldrande. I sin avhandling har Johan Skoog undersökt kopplingar mellan sömn och kognitiva förmågor, eftersom intakt kognition ofta är en nyckel till ett lyckat åldrande. Med kognition menas till exempel förmågan att minnas, orientera sig i tid och rum, lösa problem och använda siffror och språk.
I en av studierna undersöktes sambanden mellan sömnstörningar hos äldre och förekomsten av proteinerna beta-amyloid och tau i ryggvätskan. Båda är markörer för Alzheimers sjukdom. Ett överskott av beta-amyloid i hjärnan tros vara det som driver igång sjukdomsprocesserna medan giftigt tau tros vara orsaken till att nervceller i hjärnan dör. Kroppen rensar normalt ut överskott av beta-amyloid, men tidigare studier på möss har indikerat att dålig sömn gör det svårare för kroppen att genomföra den reningsprocessen.
Resultaten visade att de som hade sömnstörningar hade lägre nivåer av beta-amyloid i ryggvätskan, vilket är ett tecken på en ökad ansamling av proteinet i hjärnan. En annan upptäckt var att en riskgen för Alzheimers sjukdom (APOEε4) hade betydelse. De som hade sömnsvårigheter och samtidigt var bärare av riskgenen hade högre nivåer av tau.
- Dålig sömn kan ofta vara ett symtom vid Alzheimers sjukdom, men vår studie visar att problem med sömnen även kan påverka själva sjukdomsförloppet, säger Johan Skoog.
I en annan studie, där testdeltagarna själva skattade sin sömnkvalitet, undersöktes om sömnstörningar i 50- och 70-årsåldern hade någon koppling till en ökad risk att utveckla demens senare i livet. Resultaten visade att de som led av sömnproblem hade en 24 procent större risk att utveckla demens än de som inte led av samma problem, vilket också det tyder på att det kan finnas ett samband mellan dålig sömn och kognitiva problem.
- Båda studierna tyder på att sömnstörningar, redan så tidigt som i medelåldern, kan påverka kognitionen senare i livet. Nu behövs fler studier för att se om man genom att förbättra sömnen också kan förbättra kognitionen, säger Johan Skoog.
I en tredje studie jämfördes sömnproblemen hos två grupper av 70-åringar födda med 30 års mellanrum. Studien visade att 70-åringarna som undersöktes på 1970-talet hade dubbelt så hög förekomst av sömnproblem och sov kortare jämfört med de som undersöktes på 00-talet.
- Att sömnproblemen hos äldre har minskat så mycket är väldigt positivt. Även om mer kunskap om detta behövs har vi kunnat konstatera att dålig sömn är en riskfaktor när det handlar om kognitiv sjukdom, säger Johan Skoog.
En ökad kunskap om kopplingen mellan sömnstörningar och kognition kan ge sjukvården en större möjlighet att individanpassa olika åtgärder för att förbättra äldres hälsa och välmående. Sambanden mellan sömn och kognitiv hälsa visar också på vikten av att inom vården sträva efter att upptäcka sömnstörningar tidigt för att kunna ge råd och behandling.
Mer information
Om studierna:
Avhandling består av flera delstudier som alla innehåller forskningsdata från den longitudinella studien H70 i Göteborg. H70-studien är befolkningsundersökningar av olika födelsegrupper av 70-åringar som följs under resten av livet. Studierna började 1971 med en undersökning av 70-åringar födda 1901–02. Den senaste födelsegruppen föddes 1944. I studierna samlas en mängd data in genom intervjuer, prover och tester i syfte att öka vår kunskap om åldrandet och dess sjukdomar, och hur åldrandet förändras över tid.
Läs mer om H70-studien på Centrum för åldrande och hälsa
Demens och Alzheimer:
Demens är ett samlingsnamn och en diagnos för en rad symptom som orsakas av skador på hjärnan. Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och mer än hälften av de med en demenssjukdom har Alzheimers sjukdom. I Sverige är ungefär 100 000 personer drabbade. Vid Alzheimers sjukdom dör nervcellerna i hjärnan fortare än vid ett normal åldrande. De skadade nervcellerna påverkar kognitionen och det vanligast symtomet är ett försämrat närminne
Avhandlingen:
Sleep and cognition in old age: Birth cohort differences, dementia, and biomarkers of Alzheimer's disease, (2020), Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.
Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/66865
Kontakt:
Johan Skoog, doktor i psykologi, telefon: 0708-924836, e-post: johan.skoog@psy.gu.se
Mer:
Nyhet Lunds universitet 122011: Resa genom sömnens rike ger nya ledtrådar om sömnproblem hos äldre