Tack vare KUL-programmet kan livet börja igen
Almonzer Mansour var precis nyutexaminerad läkare i Syrien när kriget tvingade honom att fly till Sverige 2015. Han pluggar på programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen, KUL-programmet. Det är ett program för studenter som har läkarexamen från länder utanför EU och EES-området.
Hej Almonzer Mansour! Du började på KUL-programmet vid Göteborgs universitet hösten 2020. Hur är det?
– Det är väldigt bra för mig att få fräscha upp mina kunskaper och repetera olika medicinska områden. Efter att jag kom till Sverige dröjde det fem år innan jag fick börja på KUL-programmet, så det var ett tag sedan jag studerade de olika ämnena inom medicin. Under de här åren sökte jag väldigt många jobb, utan att få något.
– Det är jättebra att vi får träna praktiskt på att arbeta som läkare, både på sjukhus och vårdcentral. Jag var på en vårdcentral i en vecka och fick arbeta självständigt, även om jag också hade en handledare. Jag trivdes väldigt bra på vårdcentralen och de var väldigt nöjda med mig. De pratade om att jag skulle kunna få jobba hos dem. På sjukhuset var jag på en geriatrisk mottagning och fick träffa patienter och undersöka dem.
Det är ovant att som läkare ställa så många öppna frågor till patienterna. Det är bra att vi får träna väldigt mycket på det under utbildningen.
Vad har varit den mest positiva överraskningen för dig under utbildningen?
– Våra lärare är väldigt snälla och samtidigt väldigt duktiga yrkespersoner. De kan verkligen allting. Jag beundrar dem väldigt mycket och hoppas att jag en dag kan bli som dem.
Vad har du och de andra läkarna i din klass upptäckt för skillnader mellan att arbeta som läkare i Sverige och i länderna som ni kommer ifrån?
– Ett exempel är att journalsystemen är annorlunda. I många länder är journalerna inte digitala, utan vi skriver pappersjournaler som bara sparas en begränsad tid. Systemet med personnummer i Sverige gör att en läkare kan se allting om patienten.
– I Sverige kan det ofta ta lång tid för en patient att få träffa en läkare och bli undersökt. I många andra länder får den som känner sig sjuk träffa en läkare direkt för att bli undersökt och ta prover. Jag tror att frågor om ekonomi och personal spelar större roll i Sverige och gör att vissa saker tar lite längre tid.
– En annan skillnad är samtalet mellan läkare och patient. Det är mycket mer av öppna frågor här i Sverige. Läkaren frågar patienten: ”Vad tycker du? Vad gör dig orolig? Vad skulle du vilja att jag gör för dig? Vilken hjälp behöver du?” Det är ovant för många som har studerat till läkare i andra länder. Eftersom svenska patienter är vana vid att bli bemötta så kommer jag att arbeta på det sättet. Vi tränar väldigt mycket på det under utbildningen.
Våra lärare är väldigt snälla och samtidigt väldigt duktiga yrkespersoner. Jag hoppas att jag en dag kan bli som dem.
Vad tycker du om Göteborg som stad att plugga i?
– Jag tycker om Göteborg. Innan jag började på utbildningen kom jag ofta till Göteborg någon gång i veckan, eftersom det är en större stad än den som jag bor i. Här kan man promenera runt och känna stadspulsen eller sitta på ett café en stund.
Vad betyder det för dig att gå KUL-programmet?
– För mig betyder KUL-programmet att livet kan börja igen. Utbildningen gör att jag snart kan få börja arbeta, oavsett om jag gör AT eller försöker göra kunskapsprovet först. Det känns väldigt bra. När jag var i Syrien funderade jag på att specialisera mig inom kardiologi. Jag får se vad det kan bli här i Sverige.
TEXT: ANNA VÖRÖS
