I Göteborgsregionen pågår ett stort antal projekt med praktiknära forskning i förskola och skola. Det är bland annat ett resultat av ULF, den nationella försöksverksamheten som ska utveckla modeller för samverkan mellan akademi och skolhuvudmän och som regeringen nyligen beslutade ska bli permanent. I Göteborgsregionen finns idag ett dussintal ULF-avtal där forskare från Göteborgs universitet i samverkan med förskollärare och lärare beforskar och utvecklar undervisningen. Det kan till exempel handla om att utveckla undervisning i naturvetenskap på förskolan, i etik på högstadiet eller undersöka hur artificiell intelligens i läromedel påverkar undervisningen. Bredden är stor.
– Vi inom förskola och skola har ett stort och viktigt arbete att leda varje barn så långt som möjligt. Därför kan vi aldrig slå oss till ro och tro att vi är färdiga. VI måste ständig utveckla vår verktygslåda för lärande, sa Maria Andersson, skolchef, förskola och grundskola i Kungsbacka kommun som är en av de skolhuvudmän som har ingått ULF-avtal.
Praktiknära forskning kan skapa en mer attraktiv skola
Maria Andersson var en av deltagarna i webbinariets första panelsamtal som kretsade kring hur praktiknära forskning kan skapa en bättre och mer attraktiv skola. Hennes tråd togs upp av Jonas Emanuelsson, föreståndare för forskarskolan CUL (Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning) i vilken yrkesverksamma lärare går forskarutbildning på halvtid samtidigt som de jobbar kvar i skolan på halvtid.
– En skola på vetenskaplig grund innebär ett systematiskt kunskapssökande som också är kvalitetsdrivande. Men det är viktigt med en samverkan där forskningsfrågorna växer fram ur skolpraktiken. Akademins styrka har inte alltid varit att formulera forskningsfrågor som de som är verksamma i skolan har ansett vara de viktigaste, sa Jonas Emanuelsson.
Jonas Emanuelsson hoppas också att ökad möjlighet för förskollärare och lärare att forska i den egna verksamheten kan höja läraryrkets status och göra att fler vill bli lärare.
– Det blir en större variation i arbetsuppgifterna. Forskning är också något man gör tillsammans med andra. I det här fallet både tillsammans med kollegor och forskare från universitet. Det kan göra yrket roligare och egen forskning kan även ge lärare en större professionalitet i förhållande till utomstående och till pedagogiska flugor som kommer och går.
Utmaningar för samverkan
Deltagarna på webbinariet var överens om fördelarna med praktiknära forskning och att ULF-avtalen var goda exempel på hur det kan gå till.
– ULF-avtal är exempel på när man försöker göra det på riktigt och när man gör det tillsammans. Det skapar legitimitet. Men det är nödvändigt att skapa en infrastruktur för att det ska bli en positiv systempåverkan på hela organisationen, och inte bara små duttar med bra forskning och utveckling, sa Bengt Randén, direktör för grundskoleförvaltningen i Göteborgs Stad.
Det andra panelsamtalet handlade om just möjligheter och utmaningar med forskning i skolverksamhet. Åke Ingerman, dekan på Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, lyfte tre utmaningar: kompetens, resurser och likvärdighet.
– Det är oerhört viktigt med gemensamma arenor. Men då måste det finnas personer med gränsöverskridande kompetens. Personer som förstår både skolan och universitet. För det andra måste det finnas resurser för de här arenorna. För det tredje behöver vi arbeta mer med likvärdighet. Skolor i socioekonomiskt starka områden verkar ha en bättre kapacitet för att delta i forskningsprojekt, men vi behöver arbeta med skolor i alla områden.
Inspiration från sjukvården
Förebilden till ULF-avtal kommer från sjukvården där universiteten och regionerna via så kallade ALF-avtal under lång samarbetat kring utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. En återkommande fråga under webbinariet var dels hur man inom skolvärlden kan bygga upp en liknande samverkanskultur och dels hur man ska få lärare att vilja forska i sin egen verksamhet och forskarutbildade lärare att stanna i skolorna.
– Det är avgörande att skolledningen är med på banan och stöttar. De måste ge de forskande lärarna rätt förutsättningar och tänka långsiktigt. Att det inte är ett arbete som tar slut när projektet tar slut, utan att det fortsätter, sa Martin Tallvid, själv lärare som doktorerat och nu arbetar på Center för skolutveckling inom Göteborgs Stad.
Idag hamnar forskande lärare ofta i dilemmat att det saknas ersättare för dem när de utför sin forskning, vilket gör att det i många fall måste arbeta dubbelt och/eller att eleverna drabbas negativt.
– Det måste införas tydliga och bra avtal från början. Det får till exempel inte bli som med förstelärarreformen där det länge var otydligt vad en förstelärare skulle göra, sa Bengt Randén, direktör för grundskoleförvaltningen i Göteborgs Stad.
Göteborgs Stad vill införa en ”vetenskaplig ledare”
På plats i det avslutande webbinariet fanns också två politiker, Pär Gustafsson och Helene Odenjung. Båda från Liberalerna, men i detta fall representanter för Göteborgs Stad respektive Göteborgsregionen. Pär Gustafsson lanserade idén om en vetenskaplig ledare i kommunen.
– På samma sätt som vi har en stadsarkitekt som är med i diskussionen om hur vi ska bygga staden, så behöver vi någon form av vetenskaplig ledare för skolan som är med och leder diskussionen hur skolan ska vila på vetenskaplig grund, sa han och fortsatte:
– Vi måste skapa förutsättningar för fler forskarutbildade lärare i skolan och för praktiknära forskning. Det måste finnas tid för det. När en förskollärare tillfälligt är borta från verksamheten måste han eller hon kunna känna att ingen kollega eller barn blir lidande av det, utan att det gagnar hela verksamheten.
Text: Carl-Magnus Höglund, carl-magnus.hoglund@gu.se
