I denna rapport redovisas nyhetsbevakningen av coronapandemin i Dagens Nyheter, Aftonbladet och Rapport 19:30 under två perioder våren 2020, dels under pandemins inledande fas, från 24 februari–10 mars, dels under intensivfasen 30 mars–14 april.
Dessutom redovisas var allmänheten sökte information om pandemin och hur den bedömde nyhetsmediernas rapportering under samma tidsperioder. Den delen av rapporten bygger på en panelundersökning med 13 718 personer bosatta i Sverige.
Resultat
Rapportens huvudsakliga resultat är:
- De tre mediernas bevakning av coronapandemin under våren 2020 var exceptionellt intensiv mätt i antal publicerade nyhetsrapporter per dag. Jämfört med svininfluensan 2009 fick covid-19 flerfaldigt mer uppmärksamhet.
- Rapporteringens tyngdpunkt låg under februari månad på pandemins utveckling i andra länder för att sedan, efter det första svenska dödsfallet, fokusera på svenska förhållanden.
- De aktörer som oftast kom tills tals i nyheterna var journalister, representanter för näringslivet samt läkare, medicinska experter och vårdpersonal.
- Den enskilda person som framträdde oftast var Anders Tegnell, statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten, följt av statsminister Stefan Löfven och socialminister Lena Hallengren.
- Företrädare för vård och omsorg värderades mest positivt, framför allt under pandemins intensiva fas. För regeringen var förhållandet det omvända: värderingen var mer negativ än positiv, och mer negativ under den intensiva fasen än under den inledande fasen.
- Det sammanlagt vanligaste temat i nyheterna under båda tidsperioderna var politikers/myndigheters hantering av pandemin, följt av ekonomiska och medicinska frågor.
- De vanligaste sätten att gestalta eller vinkla händelserna var mot myndigheters/politikers agerande, lika ofta i negativ som positiv mening. Tredje vanligast var att vinkla på negativa ekonomiska konsekvenser.
- Tonläget i rapporteringen var tydligt alarmerande, och mer så i åsiktsmaterialet än i nyhetsmaterialet. Det var dock inte mer alarmistiskt under coronapandemin än under svininfluensan 2009 eller ebolaepidemin 2014–2015.
- Informationssökandet bland den svenska allmänheten var mycket stort, och ökade markant mellan pandemins inledande fas i februari och intensiva fas i april. Svenska nyhetsmedier var den vanligaste informationskällan, och därnäst utländska medier och myndigheternas hemsidor.
- Allmänheten var i huvudsak nöjd med mediernas rapportering om hur farligt det är att få coronaviruset, hur man bäst skyddar sig från smittan, vad man gör om man blir sjuk samt om pandemins konsekvenser för det svenska samhället. Andelen nöjda ökade märkbart under den intensiva fasen jämfört med den inledande fasen.
Medieforskare vid JMG på uppdrag av MSB
Docenterna Marina Ghersetti och Tomas Odén vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet, har på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) genomfört denna studie.
De har tidigare genomfört studier om fågelinfluensan, svininfluensan och Ebolautbrottet.
Det intressanta med denna studie är att de delvis använt samma undersökningsmetod vilket gör studierna jämförbara med varandra även om rapporteringen om coronakrisen varit mycket mer omfattande.
Syfte
Syftet med denna studie har varit att analysera hur ledande svenska medier rapporterat om pandemin, var människor sökt information och vad man tyckt om mediernas rapportering under våren 2020. Vid alla större kriser spelar medierna en avgörande roll för hur allmänheten uppfattar myndigheters, experters och politikers budskap.
