Livsvärldsfenomenologiska kollegiets tidigare seminarier

 

 

 

Hösten 2022

21 september: Att mötas på folkhögskola – hur folkhögskollärare tillvaratar mötet som ett pedagogiskt förhållningsätt 

Seminarium med Filippa Millenberg, doktorand vid Linköpings Universitet.

Det handlar om fenomenet – möten – i hantverkskurser på folkhögskola. Det är i första hand möten ifrån ett lärarperspektiv som synliggörs och utforskas i avhandlingen. Det är därmed lärarnas erfarenheter av möten som är i fokus. Kursdeltagarnas röst och erfarenheter återfinns dock i beskrivningarna eftersom möten i sig förutsätter en närvaro av den andre. Genom att fånga kursdeltagarnas vara och agens i möten blir det möjligt att synliggöra och undersöka didaktiska dimensioner av möten samt vilken betydelse de har i lärarnas didaktiska arbete. Syftet med avhandlingen är att: 

• synliggöra och beskriva variationen och formerna av möten såsom de framträder i lärarnas livsvärldar i hantverkskurser på en folkhögskola 
• utforska hur möten opererar som ett didaktiskt förhållningssätt i den pedagogiska praktiken
• utforska relationella aspekter och dess betydelse av möten mellan lärare och kursdeltagare

12 oktober: Att lyssna med hela kroppen – en studie om lärares ledarskap i utvecklingssamtal

Seminarium med Britt-Marie Bader, doktorand i didaktik, Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Avdelning för pedagogik.

Underlaget för seminariet är Britt-Maries ena resultatkapitel från hennes kommande avhandling samt delar av hennes diskussion. Resultatkapitlet är framskrivet på en teoretisk analytisk nivå och i diskussionen lyfts resultatet i relation till begreppet pedagogisk takt.

3 november: Åsikter om eller levda erfarenheter av muntligt berättande?  – fenomenologiskt perspektiv och metodologiska överväganden

Den 9 september 2022 försvarade Ola Henricsson från IDPP sin avhandling Som att hålla tiden i sin hand – didaktiskt perspektiv på muntligt berättande. Vid det kommande seminariet i Kollegium för livsvärldsfenomenologisk forskning kommer han att presentera sin avhandling översiktligt för att sedan fokusera på teori, metod och metodologi.

Abstract: Är det skillnad på åsikter om fenomen och levda erfarenheter av det samma? När man väljer ett fenomenologiskt perspektiv så väljer man en radikal empirisk utgångspunkt. Levda erfarenheter är alltid någons unika, rumsliga, kroppsliga och tidsliga erfarenhet av ett specifikt fenomen. I sin avhandling studerar Ola lärares berättande ur ett fenomenologiskt perspektiv vilket innebär att han beskriver och tolkar upplevelser av muntligt berättande så som de erfars i det berättade spelrummet -narrative space - mellan lärare och elever. Han använder både intervju och observation i sin avhandling vilka generar olika typer av empiri. Under dagens seminarium kommer fokus läggas på metod, teori och metodologi med utgångspunkt i Olas metodologiska överväganden. Diskussionen kommer således att kretsa kring möjligheter och begränsningar inom empirisk fenomenologisk forskning. 

8 december: Navigating the SENCO Archipelago – A Lifeworld Phenomenological study of Special Educational Needs Coordinators’ Lived Experiences of Agency in their Everyday Worklife in Swedish Upper Secondary School

Mittseminarium för Jonas Udd, doktorand vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.

Mittseminariet anordnas av Kollegium för livsvärldsfenomenologisk forskning, Platform for Inclusive education and School development (PRIS) och forskningsmiljön Pedagogik och politik (POP)
Diskutant: Professor Airi Rovio-Johansson, Gothenburg Research Institute, Göteborgs universitet
Huvudhandledare: Docent Inger Berndtsson, Göteborgs universitet
Biträdande handledare: Professor Gun-Britt Wärvik, Göteborgs universitet

Våren 2022

27 mars: The Presence of the Body in Digital Education: A Phenomenological Approach to Embodied Experience

Litteraturseminarium. Vi läser och diskuterar The Presence of the Body in Digital Education: A Phenomenological Approach to Embodied Experience av Carlos Willatt och Luis Manuel Flores (2022). 

Abstract: In a context of pervasive digitalization of the social world, both before and during the COVID-19 pandemic, the feld of education has undergone major changes with the development of digital practices and settings. However, the physical presence of the subjects and the body remain something primordial and irreplaceable in traditional educational processes. Thus, it is often assumed that virtuality is opposed to the corporeal reality of the subjects involved in teaching, learning and studying. In this paper we aim to critically challenge this assumption by addressing the phenomenon of virtuality in a more original sense: as a fundamental dimension of corporeality itself. Drawing on Merleau-Ponty’s phenomenological insights, we argue that the experience of the virtual is inherently embodied and fully real. We understand corporeality and virtuality as entangled and multidimensional phenomena. At the same time, this leads us to rethink the digital as only one possible medium in which virtuality can appear as inherent to embodied experience. We develop our phenomenological approach in three instances. First, we question and bracket two common assumptions about corporeality. From our critical perspective, assumptions about a disembodied digitality and a devirtualized corporeality represent extremes within which educational discourses currently move. Second, we address the inherent virtuality of embodied experience. We outline the heuristic concept of the virtual body (MerleauPonty) to describe corporeality and virtuality as entangled and multidimensional phenomena that encompass extension, intercorporeality and intermediality. Finally, we make some remarks on the relationships of corporeality and virtuality considering the challenges of digital education.

18 maj: Å oppleve teori med kroppen

Seminarium med Gunn Helene Engelsrud, Professor / Institutt for idrett, kosthald og naturfag/Fakultet for lærerutdannig kultur og idrett / Høgskulen på Vestlandet

Vi läser och diskuterar Theorizing bodily dialogs – reflection on knowledge production in phenomenological research (Engelsrud & Rosberg, 2021)

Abstract
Background: Every aspect of research engages the body in some way. 
Purpose: In this article the researchers discuss the epistemological challenges of engaging with lived experiences and the opportunities and challenges that arise in conjunction with the embodied aspects of interviewing, analysis and turning visual and oral research material into written text.
Method: The authors draw on experience from interviewing and reflect on how phenomenological philosophy of the body can both challenge and contribute to unpacking the role of the body in research processes. 
Results: Research on patients’ experience of illness provides examples of how bodily experiences are intersubjective and subjective explored. The authors discuss how to let the bodily spoken contribute to the knowledge creation by “taking the body with them” in all parts of the research process. 
Conclusion: The article contributes with theoretical perspectives and highlights intercorporeal and inter-affective bodily communication as an essential element in physiotherapy research practice.

15 juni: SENCOs’ Lived Experiences of Working through the COVID-19 Pandemic in Swedish Upper Secondary Schools 

Seminarium med Jonas Udd, doktorand, IPS, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet och Inger Berndtsson, Docent, IPS, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet

Abstract: This article explores nine SENCOs’ lived experiences of the changes, challenges and opportunities which arose when working in Swedish upper secondary schools through the spring term of 2021, during the COVID-19 pandemic. This article provides further insights into the particulars of the SENCOs’ line of work and also aims to say something about the existential aspects of the SENCO profession. The study draws on empirical material generated from semi-structured lifeworld interviews and open-ended diaries. The study design and analysis were conceived and performed using a lifeworld phenomenological approach and hermeneutics. The lived experiences of the SENCOs reveal that they took on new tasks during the pandemic and, at the same time, long-standing issues regarding their professional role seem to have been exacerbated. These findings give insights into the difficulties faced by SENCOs in claiming professional jurisdiction and ask whether SENCOs inadvertently contribute to this problem when driven by a sense of moral obligation towards students with special educational needs. This moral obligation might stand at the heart of what it means to be a SENCO, and is possibly thoroughly intertwined with SENCOs’ agency.

Hösten 2021 

22 september: Lifefull pedagogy and research – Children’s participation in early childhood education 

Seminarium med Maša Avramović, PhD-student, Södertörns Högskola

Lifefull pedagogy and research – Children's participation in early childhood education is a PhD project aiming at rethinking and reinventing young children's participation in education, both in theory and in practice. The project challenges prevailing approaches that consider participation as it belongs to an individual and is expressed through “having an opinion” and “taking part in making decisions”.  

This presentation shares work in progress in an attempt to create a framework and principles of "lifefull pedagogy" in which children's participation is considered as "taking part in action", in ongoing life-living events in preschool, in relations between children, teachers and the world, focused on study and creation of knowledge, culture and values.

Theoretical ground for "lifefull pedagogy" builds on pedagogical ideas of Yugoslavian scholar Aleksandra Marjanović (1926-1986) and philosophy of French philosopher Henri Bergson (1859-1941). Principles that will be explored in this presentation are related to pedagogical ontology, epistemology and ethics of life and education. 

27 oktober: Jan Patočkas analyser av den mänskliga existensens rörelser

Seminarium med Gustav Strandberg, Lektor i Filosofi, Institutionen för kultur och lärande, Södertörns Högskola

Jan Patočkas (1907-1977) fenomenologiska tänkande utspelade sig till stora delar i och genom en kritisk dialog med både Husserls och Heideggers fenomenologi. Men Patočka kom också att utveckla det fenomenologiska tänkandet i en egen specifik riktning. Han kritiserade exempelvis Husserls fenomenologi eftersom han ansåg att den utmynnade i en form av subjektiv idealism som inte längre gjorde erfarenheten rättvisa. Som ett direkt svar på dessa tillkortakommanden utvecklade han bland annat det som han själv kallade för en ”a-subjektiv fenomenologi”. På så sätt vidareutvecklade han Husserls fenomenologi i en ny riktning. Samma slags kritiska läsning riktades emellertid även mot Heideggers fenomenologi, även om kritiken mot Heidegger inte är lika uttalad i Patočkas texter. Med det sagt försökte Patočka vidareutveckla även Heideggers tänkande, och då i synnerhet när det kommer till Heideggers förståelse av den mänskliga existensen som Patočka kommer att vidareutveckla genom en analys av det som han kallar för ”existensens tre rörelser”.

Syftet med detta seminarium är att introducera Patočkas analyser av den mänskliga existensens rörelser. Textunderlaget är två föreläsningar från Patočkas föreläsningsserie Body, Community, Language, World som han höll vid Karlsuniversitetet i Prag i slutet av 1960-talet.

17 november: Conserving the dignity of teaching: Tracing the roots of Levinasian subjectivity as being-in-question

Seminarium med Katja Castillo, PhD-student in Theory and Philosophy of Education, Oulu University

In my talk I will present my ongoing doctoral research on the philosophical roots of Emmanuel Levinas ethical phenomenology. I will begin by examining Emmanuel Levinas’ understanding of ethics through a conceptual analysis of ethics as ‘mise en question’. Through a systematic reading of Levinas’ texts as well as his unedited notes, I formulate a stance to support Levinasian ethics in the context of education. I argue that Levinasian ethics understood through mise en question helps reformulate the pedagogical relationship as a dynamic relationship where both the teacher and the student are called into question by the other. The otherness of the teacher challenges the student towards responsibility, to be a student-in-question, and the otherness of the student summons the teacher to respond, to be a teacher-in-question. In this way, the dignity of teaching can be conserved. By analysing Levinas’ unedited notes, it is possible trace his commitment to teaching as a dialectic process where the subjectivity of the subject shifts a way from being, to a being-in-question.

15 december: Mellanrummens inkluderande pedagogik: praktikbaserad teori relaterad till synnedsättning eller blindhet

Seminarium med Inger Berndtsson, docent i Pedagogik, Göteborgs Universitet

Att få en synnedsättning eller bli blind har i tidigare forskning beskrivits som att det uppstår en glipa eller ett mellanrum mellan liv och värld, på så sätt att världen inte längre är den tidigare vana platsen att utföra sina aktiviteter i och bebo. Den här glipan eller mellanrummet uttrycks som en förändrad livsvärld i ett antal olika dimensioner. Lärandet av ett visst innehåll beskrivs i studien som det redskap som finns tillhands för att åter sammanlänka individ och värld. Presentationen kretsar kring en utvecklad praktikbaserad teori som har till syfte att med livsvärldsfenomenologisk grund utveckla en djupare förståelse av det arbete som inbegrips i att lära sig hantera en synnedsättning eller blindhet i vardag och arbetsliv. Detta arbete som individen själv tillsammans med andra har att företa beskrivs som en mellanrummens pedagogik inkluderande aspekter av levd kropp, levd tid, levt rum, intersubjektivitet och aktivitet. Utgångspunkt för de teoretiska resonemangen tas både i livsvärldsfenomenologisk teori, egna utvecklade begrepp och ett omfattande empiriskt material. Primärt handlar det om hur den egna levda kroppen på nytt kan göras funktionsduglig i mötet med en värld och hur världen möter en individ med en funktionsförändrad kropp. 

Hösten 2020

22 oktober: Lärares spontana berättande och pedagogisk takt – en undervisningens risk och möjlighet

Seminarium med Ola Henricsson, CUL-doktorand i Pedagogiskt Arbete vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet

Lärares muntliga berättande är tätt sammanvävt med undervisning och har i nutida forskning visat sig vara en effektiv metod vid första- såväl som andraspråksinlärning. Vid sidan av didaktiska modeller och metoder med muntligt berättande berättar lärare även spontant som ett svar på elevernas aktiviteter eller kommentarer i unika undervisningssituationer. Den här typen av improviserad didaktisk handlingen, i relation till såväl ämnet för undervisningen som till eleverna, kan beskrivas som pedagogisk takt. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur en lärares spontana berättande visar sig ur ett fenomenologiskt perspektiv. I enlighet med kriterier för urval, tidigare djupanalyser av muntligt berättande som en helhet och för att vara följsam mot fenomenet i tid och rum valdes en lärares berättande ut för analys. Sekvensen består av lärare Helens berättande i årskurs sex under en lektion i naturkunskap/teknik och är 3 minuter och 26 sekunder lång. Analys och tolkning av resultaten diskuteras utifrån att lärarens berättande visar sig som: en sammanflätat handling av såväl berättande som undervisning, en återhållen gestaltning och en undervisningens risk.

11 november: Växtblindhet och att bryta den naturliga inställningen

Seminarium med Margaretha Häggström, Margaretha Häggström, lektor i ämnesdidaktik med inriktning mot svenska vid Göteborgs universitet, och lektor i Bild vid Högskolan Dalarna

Människan har i alla tider nyttjat skogen för olika ändamål: timmer för husbyggnad, brännved och pappersmassa, växter för näring och medicin, och som jaktområde. Förutom den ekonomiska och politiska betydelsen, har skogen också haft andra värden och spelat en stor roll för människans religiösa, mytologiska och kulturella liv. Skogen har haft inflytande över människors trosuppfattningar, världssyn, myter, sägner och uppdiktade berättelser, diktverk och annan konst. Sörlin (1988), som beskriver skogen och svenskars förhållande till skog ur ett idéhistoriskt perspektiv, hävdar att skogen varit så central i svenskarnas liv att den är en stor del av den nationella identiteten. Ändå finns det forskning som visar att vi, i takt med att vi blivit alltmer urbana, tappat kontakt med naturmiljöer, att vi inte längre ser, uppskattar eller förstår växter och deras betydelse för livet på jorden. Vi har blivit växtblinda. Men, ur ett fenomenologiskt perspektiv kan detta förklaras med den naturliga inställningen. Vi tar växter och naturmiljöer för givna. Men vad händer när den naturliga inställningen bryts? Vad krävs för att den ska brytas? Om detta handlar seminariet.

2 december: Fenomenologi och makt

Seminarium med Kristofer Hansson, docent i etnologi och lektor i socialt arbete vid Malmö Universitet

Makt har varit relativt understuderat inom fenomenologin och till stor del beror detta förmodligen på att klassikerna inte tydligt behandlar frågan. I sin presentation vill Kristofer presentera och diskutera de fenomenologiska perspektiv han använt sig av genom åren för att studera och förstå makt och maktens uttryck. Kristofers studier har främst rört hur det är att leva med en långvarig sjukdom eller med funktionsnedsättning. På seminariet kommer exempel från dessa studier att lyftas fram. Till seminariet finns en text som tar utgångspunkt i staden och dess begränsningar.
 

Våren 2020

12 februari: Livet med de döda

Seminarium med Hans Ruin, professor på Södertörns högskola 

Ett seminarium utifrån Hans Ruins nyutkomna bok Being with the dead. Burial, ancestral politics, and the roots of historical consciousness (Stanford UP, 2019). Boken utgår från fenomenologisk och hermeneutisk teoribildning för att analysera hur människor i alla samhällen genom historien organiserat sina liv tillsammans med sina döda. Det gäller inte bara begravningsriter och förfädersdyrkan, utan även minneskultur och historiebruk. Med exempel från litteratur, arkeologi, politik, och historieskrivning generell, visar den hur människan utmärker sig genom att fortsätta vara med de som lämnat världen, i såväl solidaritet som kamp med deras bestående kraft och tilltal.

Boken är skriven inom ramen för det stora av honom ledda RJ-finansierade forskningsprojektet Tid, minne, representation, som var ett mångdisciplinärt projekt som studerade historiemedvetande och dess förvandlingar i samtiden.

12 mars: Undervisning som främjar aktandet för varje elevs egenvärde – en fenomenologisk studie ur elevperspektiv

Seminarium med Lotta Björkman, doktorand vid Södertörns Högskola

I mitten på 2000 talet bidrog ny svensk lagstiftning gällande diskriminering av barn och unga (SFS, 2006:67) till att diskussionen avseende likabehandling av barn och elever i skolan aktualiserades. I det allra första stycket i gymnasieskolans läroplan, Gy 11 (Skolverket, 2011) skrivs det fram att ”var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde” (ibid, s. 1). Att likabehandling ska ske är de allra flesta skolledare och lärare numera överens om. Samtalet med elever om vad det egentligen innebär för dem att bli likabehandlade är dock ofta frånvarande. Vad innebär det att bli likabehandlad för eleverna i deras vardagliga varande i skolan? I mitt avhandlingsprojekt vill jag, med en fenomenologisk ansats, söka förstå vad detta innebär i undervisning. Följande tre forskningsfrågor söker ringa in tre aspekter av detta syfte:

• Vad konstituerar fenomenet egenvärde i undervisningssituationer?
• På vilka sätt erfar elever att lärare undervisar så att det främjar aktningen för deras egenvärde
• Hur erfar elever att det blir när lärare undervisar på sätt som främjar aktningen för deras egenvärde?

Hösten 2019

30 September: Textseminarium: Studying the intentionality of human being through the elementary meaning of lived experience
Casper Feilberg, Annelise Norlyk och Kurt Dauer Keller

Artikeln är publicerad i Journal of Phenomenological Psychology 2018, volume 49, issue 2. DOI: doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1163/15691624-12341347

Abstract: Based upon a brief outline of existential-phenomenological ontology we present a theoretical and practical understanding of human being, which is suited for a methodologically reflected approach to qualitative research. We present the phenomenological distinction between three dimensions of corporeal intentionality (structural, generative and dialectic intentionality) that form elementary events and structures of meaning. Various aspects of human being are better scrutinized with these concepts of intentionality, such as the association of individual being or collective being (e.g. groups) with the less differentiated anonymity of human being. The aim of our framework is to support the qualitative researcher in grasping the experience of the human life in closer accord with how this being actually unfolds and is lived. Application of the presented framework is illuminated with empirical examples from educational, health and psychological contexts. Finally, we discuss the methodological implications that our approach has for qualitative investigations of human being.

11 november: Fenomenologi i praktiken. Fenomenologisk forskning i ett skandinaviskt perspektiv

Presentatör: Susanne Rosberg, FD, lektor vid Institutionen för Neurovetenskap och fysiologi, sektionen för hälsa och rehabilitering, avd för Fysioterapi, Göteborgs universitet.

Seminariet utgår från kapitlet: Den kroppsliga dialogens möjligheter i fenomenologisk forskning av Gunn Engelsrud & Susanne Rosberg

Abstract: Flera forskare har med utgångspunkt i fenomenologisk filosofi tematiserat kroppslighetens betydelse i det intersubjektiva samspelet i socialt meningsskapande (Fuchs, 2016, 2018; Gallagher & Hutto, 2008; Gallagher, 2017; Fuchs & De Jaegher, 2009; De Jaegher, 2015, De Jaegher et al, 2017). I det här kapitlet diskuteras hur vi som forskare på ett grundläggande sätt är kroppsligt involverade i vår forskning och de potentiella möjligheterna att utveckla detta metodiskt i fenomenologisk forskning. Utifrån erfarenheter från forskning, undervisning och fysioterapeutiska praxis utvecklar vi tankar kring hur vår egen kroppsliga lyhördhet och medvetenhet som forskare utmanas i samband med genomförande, framställning och analys av intervjuer. Kapitlet bidrar till att synliggöra relevansen av den fenomenologiska filosofin om kroppens öppenhet och den grundläggande betydelse kroppen har i fenomenologisk hälsovetenskaplig forskningspraxis.

Referens: Engelsrud, G., & Rosberg, S. (2019). Den kroppsliga dialogens möjligheter i fenomenologisk forskning. I H. Dahlberg, S. Ellingsen, B. Martinsen, & S. Rosberg (red.), Fenomenologi i praktiken. Fenomenologisk forskning i ett skandinaviskt perspektiv (s. 242–268). Stockholm: Liber.

12 december: Seminarium och bokrelease

Seminarium och release av en minnesbok till Jan Bengtsson med titeln Fenomenologiska sammanflätningar, vilken är utgiven på Bokförlaget Daidalos (2019).

Den fenomenologiska filosofin – skapad av Edmund Husserl (1859–1938) – har haft ett stort genomslag inom den pedagogiska vetenskapen i Norden. Detta beror inte minst på filosofen och pedagogen Jan Bengtsson (1949–2013), som introducerade den fenomenologiska tanketraditionen i en lång rad artiklar och böcker. Bengtsson tog särskilt fasta på fenomenologins utforskning av livsvärlden.

Texterna i antologin Fenomenologiska sammanflätningar är alla skrivna i Bengtssons anda och förhåller sig på olika vis till fenomenologin. Den inledande texten tecknar ett porträtt av Jan Bengtsson och diskuterar hans intellektuella arv. De övriga texterna ger en fördjupad bild av hur fenomenologisk teori kan användas inom olika pedagogiska forskningsfält och inom didaktisk praktik på olika nivåer. Läsaren får också talrika exempel på vilka slags resultat fenomenologisk forskning kan ge.

På ett praktiskt plan behandlar antologin bland annat fenomenologins relevans för specialpedagogiken, den betydelse undervisningslokalernas ”rumslighet” har i ett fenomenologiskt perspektiv och förutsättningarna för fenomenologisk självreflektion i en lärandesituation. Antologins perspektiv är alltså både teoretiskt och praktiskt. Författarna vill inte minst stimulera till – och underlätta – begreppsliga och erfarenhetsmässiga
sammanflätningar.

Boken är redigerad av Inger C. Berndtsson, Annika Lilja och Ilona Rinne. Övriga medverkande: Eva Alerby, Airi Bigsten, Anna-Carin Bredmar, Silwa Claesson, Karin Dahlberg, Eva Johansson, Tina Kullenberg, Ann-Katrin Perselli, Jan Perselli, Yngve Rosell, Airi Rovio-Johansson och Michael Uljens. Samtliga medverkande är forskare i pedagogik.

Våren 2019

Som tidigare annonserats startar vi med två seminarier där vi diskuterar och samtalar kring hur fenomenologi kan tydliggöras i undervisning samt i forskning. Vid båda dessa tillfällen utgår vi från artiklar i ett temanummer från The Indo-Pacific Journal of Phenomenology.

13 februari: Teaching Phenomenology through Highlighting Experience
by Steen Halling

Volume 12 Special Edition September 2012

Abstract: Based on the assumption that phenomenology is a style not just of thinking, but also of perceiving and acting, this paper shows how, through specific assignments and practices, phenomenological research can become personally as well as professionally meaningful for students. Disciplined practice helps students to attend to experience even though culturally and educationally ingrained habits devalue its importance. By working together in groups, the phenomenon under study is more likely to come alive for the student researchers, and articulating the core of an experience no longer to seem so daunting. The practice of phenomenology also helps students to recognize that slowing down and giving their full attention to experience is restorative, productive, and deeply satisfying. 

20 mars: Teaching Phenomenology to Qualitative Researchers, Cognitive Scientists, and Phenomenologists by Shaun Gallagher and Denis Francesconi

Volume 12 Special Edition September 2012

Abstract: The authors examine several issues in teaching phenomenology (1) to advanced researchers who are doing qualitative research using phenomenological interview methods in disciplines such as psychology, nursing, or education, and (2) to advanced researchers in the cognitive neurosciences. In these contexts, the term "teaching" needs to be taken in a general and non- didactic way. In the case of the first group, it involves guiding doctoral students in their conception and design of a qualitative methodology that is properly phenomenological. In the case of the second, it is more concerned with explaining the relevance of phenomenology to an audience of experimental scientists via conference presentations or published papers. In both cases, however, the challenge is to make clear to the relevant audience what phenomenology is and how it can relate to what they are doing.

15 maj: Stories and the Life cabaret - Dwelling and Becoming in Music: Creation of a Multi Art Dance Performance among People over 65

Professor Cecilia Ferm Almqvist - Södertörn University

The aim of the study was to describe and analyse what aspects of musical learning that constitutes the process of developing a collective artistic life story among twenty amateur dancers over 65 years old. In earlier studies it was established that organized aesthetic communication offered participants to develop physically, emotionally and existentially (Ferm Almqvist & Andersson, 2018; Andersson & Ferm Almqvist 2018; Ferm Almqvist 2018). Based on these results regarding participation in dance workshops for elderly people, the current study focuses musical learning and further development during one year towards a performance on stage. The aim of the study is to describe how the musical learning proceeds throughout the project, where a series of workshops,consisting of training, choreography and improvisation, leads towards a common performance builton the participants' life stories. The following research questions were formulated:

• How are life-stories and imaginations used and expressed in the processes of aesthetic communication?
• How are bodily movements used and developed in organized musical situations?
• How does the choreographer facilitate participants' development regarding emotional, existential and physical dimensions of dance in the musical room?

The study takes Heidegger's existential phenomenology as a starting-point. Hence, it can be stated that the participants and the choreographer dwell and learn together in musical situations, where music is discovered and expressed at the same time. Dwelling took place in workshops, rehearsals and performances, which were observed and video recorded regularly from May 2017 to May 2018. A sample of the participants was also interviewed. Generated material was analysed from a hermeneutic phenomenological perspective. The results imply that the elderly people become themselves through movement in the different musical rooms. Crucial factors seem to be how they get to use themselves, each other, their bodies, their stories, their personal artistic forms of expressions, and their imaginations, in interplay with music. Not least the atmosphere of playful seriousness, which is set and recreated throughout the year, can be stated as important for meaningful musical dwelling and a prerequisite for becoming among the elderly participants. The paper will even debate what possible implications these results can have for other music educational settings where physical, emotional and existential dimensions are to be developed - from individual competencies and imagination, towards a common artistic performance.

Hösten 2018

12 december: A Phenomenology of Spaces and Severe Multiple Disabilities
av K.V. Evensen och Ø. F. Standal

Den här gången är underlaget en text som publicerats i The Indo-Pacific Journal of Phenomenology november 2017.

This paper expresses wonder about how bodies in motion can lead towards an understanding of lived meaning in silent lifeworlds. In such lifeworlds, expressions are without words, pre-symbolic, and thus embodied. To address the wonder, phenomenological philosophy and phenomenological methodology were employed to frame an approach that acknowledges lives with disabilities as qualitatively different from, and yet not inferior to, nor less imbued with meaning than, lives without.

The paper focuses on spatiality as decisive in determining possibilities for persons to express their perspectives through a wide range of movements. Movements take place in the continuum between the spatiality of positions as objective bodily sensations and the spatiality of situations as embodied interactions with others and the world. Thus, in order to access the perspectives of students with severe and multiple disabilities, transitions between and movements within different spaces are examined.

Approaching an educational everyday life where students are restricted in the possibilities available to them for moving in and out of spaces, the study reported points to the importance of recognizing the relationship between subjective movements and the spaces enveloping them as what creates a spatiality that is meaningful to the subject. It is accordingly suggested that choosing which spaces to include in educational contexts are formative choices that express a view of humanity. The paper also emphasizes the importance of recognizing temporality as a pedagogical resource when detecting and acting upon students’ changing expressions.

Våren 2018

23 mars: Levd läroplan, om lärarblivande i en normativ utbildning och skola

Monica Vikner Stafberg, fil. dr. Södertörns Högskola.

Kollegiet ges i samverkan med kollegiet för Pedagogik och politik (PoP).

Seminariet behandlar lärarblivandet i modern tid och med dess förutsättningar i lärarutbildning och första tiden i yrket utifrån min avhandling som lades fram i oktober 2017. Det är dock endast några utdrag från texten där det normativa tillstånd som var ett av resultaten, sätts i relation till en levd läroplan och Aokis fenomenologiska perspektiv på den. I avhandlingen byggde jag min text på Merleau-Pontys levda kropp. Analysen bygger på existentialerna levd kropp, levda relationer, levd tid och levt rum.

För att fördjupa analysen har jag använt ytterligare en filosof och sociolog för att belysa texten på ett alternativt sätt. Till detta har den polske numer avlidne Zygmunt Bauman använts och hans idéer om retrotopia, dvs. hur vi vänder oss till det förflutna för att finna en ordning som aldrig funnits. Här diskuterar jag olika dimensioner av strävan mot något, mot retrotopia, mot en skola för alla och en lärarutbildning mot demokratiuppdraget som en ram för det allt större utanförskap vi lever sida vid sida med.

Levande exempel från avhandlingen ges samt även en film om utanförskap om vi får tid till det.

26 mars: Om världen vore en cirkus - vem krattar manegen åt kvinnan?

Gunilla Gårdfeldt, professor em. Scenisk/musikalisk kommunikation och dramatik
Göteborgs universitet och Katarina A Karlsson, fil. dr, lektor i sång, Linnéuniversitetet.

De flyktiga benämningarna “femininitet” och “maskulinitet” skiftar från tid till tid. Ändå bestämmer de livsvillkoren för människor genom historien. Speciellt tydligt blir det i kulturyttringar som sång och teater. Forskaren och sångerskan Katarina A Karlsson har undersökt genus som det framställs i engelska lutsånger (1597–1622) och kommit fram till att de manliga berättarjag som förekommer i så kallade kärlekssånger ofta upprepar samma retorik som misshandlande män idag, medan de kvinnliga berättarjagen bygger på urgamla schabloner från kvinnosatir som fortfarande används.

Så hur blir det då när man ska framför dessa sånger? Vad lägger den kroppsliga aktiviteten att sjunga för raster på misogyna texter? Eller är det tvärtom texterna som lägger sina raster på den sjungande och agerande kroppen?

Professor Gunilla Gårdfeldt regisserade hösten 2017 Katarina A Karlssons föreställning “Kärleken har 100 onda namn” med 1600-tals musik och nyskriven text för fem sångare/skådespelare och två musiker. Tillsammans berättar de om arbetet med detta och idéerna bakom. Gunilla kommer specifikt att berätta om sin regi och hur hon får sångarna att använda sig av kroppens intelligens i sitt sceniska agerande kopplat till genus samt hur det fysiska uttrycket integreras i helheten och i den intellektuella analysen. Vi hoppas på ett givande samtal den sista delen av kollegiet.

Som textunderlag till seminariet läses en artikel på STM av Katarina: Kärlekssånger, en täckmantel för förbjudna begär. http://musikforskning.se/stm-sjm/node/122

2 maj: At være ny i praktikken

Vibeke Østergaard Steenfeldt, fil.dr. lektor, Sygeplejerskeuddannelsen Roskilde - Center for Sygepleje, Danmark. Medförfattare Jette Lind och Kirsten Vest Hansen.

I Danmark foregår 40% af uddannelsen til sygeplejerske som klinisk undervisning, hvoraf hovedparten foregår på et praktiksted. De studerende møder forskellige traditioner og læringsmiljøer og interagerer med patienter og pårørende i forskellige livssituationer. Vi har undersøgt hvordan studerende oplever at være nye studerende på et praktiksted. På seminaret vil vi præsentere hvad der på baggrund af en fænomenologisk analyse kendetegner det at være ny studerende som fx at føle sig velkommen, at være ekskluderet, at have bristede illusioner, akavethed og at være i gode hænder.

23 maj: Litteratur och erfarenhet hos Merleau-Ponty och Proust

Lovisa Andén, fil. dr. Södertörns högskola

The aim of this thesis is to explore the relation between literary expression and experience in Merleau-Ponty’s philosophy. The principal focus is Merleau-Ponty’s investigations into literature, in two of his first courses at Collège de France, 1953–1954: Sur le problème de la parole (On the Problem of Speech) and Recherches sur l’usage littéraire du langage (Research on the Literary Use of Language). While the former remains unpublished, the latter was finally published in 2013. At the time of his premature death, Merleau-Ponty left thousands of pages of working notes. They were supposed to contribute to a major philosophical work, the planned title of which was Être et monde (Being and World). Merleau-Ponty had planned to undertake an extensive examination of language in the last part of the work. However, in the absence of this text, the courses on literary language afford us the possibility of sketching the direction that this research might have taken.

The examination of literary language use is, for Merleau-Ponty, made possible by an understanding of language found in Ferdinand de Saussure’s linguistics. Merleau-Ponty’s interpretation of Saussurean linguistics anticipates the structuralist reading that was later to dominate the intellectual scene. Instead of reading the linguistics of Saussure in opposition to phenomenology, he finds in the former an ally that allows him to think Husserlian phenomenology further.

In the course notes, Merleau-Ponty explores the relation between sensible experience and linguistic expressions through close readings of Proust, Valéry and Stendhal. In the writing of Marcel Proust, he finds a writer that perpetually examines his experience, searching for expressions that are capable of bringing it forth. In Stendhal’s writing, Merleau-Ponty finds a literary method that makes the world appear through the “small true facts” that describe it. Finally, in Paul Valéry’s poetic writing he finds a writer superimposing words over other words, in order to create new significations. In their literary writing he finds a capacity to seize the world anew, beyond our habitual preconceptions of it, thus bringing us closer to the experience we already perceive.

Hösten 2017 

9 oktober: Den vita käppen betraktad utifrån livsvärldsteori

Inger Berndtsson, FD, Göteborgs universitet

Filosofer inom den fenomenologiska rörelsen använder ofta teknikkäpp (en lång vit käpp) som exempel för att visa hur ett redskap kan införlivas i den egna kroppen. Utgångspunkten är den levda kroppen i världen och hur ett redskap kan användas för att utvidga den egna världen. Den här presentationen tar sin utgångspunkt i två empiriska studier där framför allt den senare studerat hur personer med synnedsättning eller blindhet lär sig att använda en teknikkäpp. Studierna är gjorda med utgångspunkt i en livsvärldsansats (Bengtsson, 2013) och fokuserar både levd erfarenhet och tolkningar med grund i livsvärldsteori. Att lära sig använda en teknikkäpp har tolkats inbegripa tre dimensioner: intersubjektivitet och social värld, kroppslighet och levt rum, samt att erövra en ny värld. Presentationen behandlar även hur teori kan användas inom empiriska (special)pedagogiska studier.

För textunderlag kontakta Inger Berndtsson: inger.berndtsson@ped.gu.se

26 oktober: Skolans rum: fyllda av minnen, känslor och pedagogiska betydelser

Professor Eva Alerby, Luleå tekniska universitet

I denna text kommer jag att reflektera kring samt diskutera förhållandet mellan människa och rum med utgångspunkt i livsvärldsfenomenologisk filosofi. Diskussionen bygger framför allt på de franska filosoferna Gaston Bachelards (1894–1962) och Maurice Merleau-Pontys (1908–1961), samt den svenske filosofen och pedagogen Jan Bengtssons (1949–2013) tankegods, samtliga aktiva och tongivande inom den fenomenologiska rörelsen.

På en ontologisk nivå belyses vad ett klassrum är och kan vara. Även tidigare erfarenheters betydelse för hur rummen upplevs idag lyfts fram och diskuteras. Texten kommer i anslutning till detta att exemplifieras med några studenters upplevelser av rummen vid ett universitet och mer specifikt hur minnen, känslor och rum är sammanflätade. Slutligen argumenteras för att livsvärldsfenomenologisk filosofi kan vara en fruktbar ansats i pedagogisk forskning rent generellt och mer specifikt när skolans rum studeras och diskuteras.

För textunderlag kontakta Eva Alerby: eva.alerby@ltu.se

27 oktober: Disputation: Om lärarblivande: En livsvärldsfenomenologisk studie av bildningsgångar in i läraryrket

Monica Vikner Stafberg

Syftet med avhandlingen är att förstå och synliggöra blivande lärares bildningsgångar in i yrket. Med hjälp av narrativ metod har livsberättelser samlats in, först när deltagarna var studenter på lärarutbildningen och sedan efter ytterligare åtta år. Den franske filosofen Maurice Merleau-Ponty (1908–1961) och hans begrepp levd kropp, levda relationer, levd tid och levt rum står i fokus. Parallellt med livsvärldsfenomenologin har begreppen ”stories to live by” och ”secred stories” använts. ”Stories to live by” innebär att deltagaren omges av berättelser i sitt liv, exempelvis utbildningens eller skolans, som hen har att förhålla sig till. Om inte deltagaren kan ”leva med” skolans berättelse behöver hen bestämma att antingen assimilera sig till skolans berättelse eller sluta som lärare. ”Secred stories” är en annan typ av berättelser, det är berättelser som aldrig berättas.

Fem bildningsgångar utkristalliseras ifrån berättelserna. Dessa är: en normativ, en ohälsosam, en känslomässig, en ambitiös och en missvisande bildningsgång. Deltagarna är inte bara i en bildningsgång, de rör sig mellan dessa och kan befinna sig i flera samtidigt. En normativ bildningsgång är eftersträvansvärd då det i allra flesta fall är bekvämt att vara den ”perfekta” studenten/nyblivna läraren. 

4 December: Becoming and being a professional teacher

Ola Henricsson, doktorand, Annika Lilja, FD och Ilona Rinne, FD, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet

The emphasis in this project is on bringing about thick phenomenological descriptions that capture the complexities and the ambiguities of becoming and being a teacher. What does it mean to become and to be a teacher in the twenty-first century? In this seminar, we present three papers that explore what it is like to become and to be a teacher in various educational settings.

“What to do?” - Student teachers´ Tell anecdotes of events of concern from their first internship – Ola Henricsson
I thought I was going to feel ready, but … – Annika Lilja
Lived experience of teaching described through emotions – Ilona Rinne

För textunderlag kontakta Ola Henricsson: ola.henricsson@gu.se

Våren 2017

15 mars: Livsvärld som inramning

Doktorand Monica Vikner Stafberg, IPS Göteborgs universitet, presenterar och diskuterar den livsvärldsfenomenologiska inramningen till en avhandlingsstudie som behandlar studenters och nyblivna lärares lärarblivande inom lärarutbildning och den första tiden i yrket.

27 mars: Platsminne, livsvärld och stadsutveckling

Presentation på svenska av docent Lena Hopsch från Chalmers tekniska högskola, Arkitektur.

Abstract: To develop urban station communities is one way to plan for a sustainable way of living. It is about how to design for quality of life, spaces and places for living, working, meeting and travel. Public transport is also a milieu that strips away social levering.
This paper discusses a knowledge building project aiming at illustrating an area that needs new knowledge and innovation. Starting with a case study of Ale municipality it aims at cooperation between stakeholders and users. Ale, with 28.000 inhabitants, is a municipality with some smaller trade centers and industries along Göta River. The development of a new railway for commuter traffic and a new motorway placed Ale nearer to, Sweden’s second largest city, Gothenburg. The situation reminds of an island suddenly getting a bridge to the mainland and where the inhabitant was not prepared for this change. The method consists of observations and interviews analyzed with a phenomenological perspective.

‘Place memory’, embodiment and situated knowledge are notions within phenomenology and cognitive research that link to: The life-world, situated knowledge and place memory. These could be used as catalysts for an (urban) sustainable development pointing out new perspectives for thinking and acting. Urban station communities – what are they and what will they become? Which unique lifestyle values could be threatened by exploitation? How can we build public space that is not anonymous? And, instead develop public spaces providing a sense of ownership and belonging?

Key words: Social space, urban station communities, transformation, phenomenology, embodiment

10 april: Se och hör mig. Personer med förvärvad dövblindhets erfarenheter av delaktighet, rehabilitering och medborgerligt liv

Öppet seminarium i samverkan med Kollegiet för Inklusion, Likvärdighet och Specialpedagogik

Ann-Britt Johansson, FD, seniorrådgivare på Eikholt, Nationellt resurscenter för dövblinda, Drammen, Norge

Syftet med studien är att beskriva och levandegöra hur det är att leva med förvärvad dövblindhet genom att ta del av personer med dövblindhets erfarenheter av delaktighet, rehabilitering och medborgerligt liv. Studien har en livsvärldsfenomenologisk ansats, är kvalitativ och har analyserats utifrån en hermeneutisk tolkningsmodell.

Avhandlingen finns att ladda ner via: http:/hdl.handle.net/2077/48663

10 maj: Relationell pedagogik i relation till livsvärldsforskning

Annika Lilja, FD och Ilona Rinne, FD, båda från Institutionen för pedagogisk profession, Göteborgs universitet

Annika Lilja inleder med att ge en översikt av fältet, därefter presenterar Ilona Rinne en artikel "Relationella och emotionella aspekter av betygsättning" som ett exempel på relationell pedagogik. Relationell pedagogik bygger på teorier av bland annat Martin Buber, Hanna Arendt, och John Dewey och sättet att se på pedagogik betyder att relationer är centrala för människors lärande och utveckling. Inom fältet bedrivs både empirisk och teoretisk forskning.

Hösten 2016

21 september: Synliggörande av yrkesetiken – essensens betydelse

Marita Cronqvist, FD universitetslektor, Högskolan i Borås

Yrkesetik är ett bland många begrepp som är diffusa och underförstådda. För att förstå vad yrkesetik som levd praktik innebär har jag gjort en fenomenologisk studie där fenomenet uttrycks som "etikens eller moralens betydelse i lärarstudentens möte med barnet". Genom fenomenologisk forskning är det möjligt att synliggöra det som är implicit i handlingar. Under seminariet diskuteras essensens betydelse för detta synliggörande. Vi tar avstamp i min avhandling Yrkesetik i lärarutbildning - en balanskonst (s 144-170).
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/38771/1/gupea_2077_38771_1.pdf

2 november: Depressionens fænomenologi

Torben Hangaard Rasmussen från Danmark Pædagog of forfatter til artikler og bøger om leg, fænomenologi, hermeneutik og pædagogik.

Jeg har skrevet et bogmanus med titlen Den sorte galle -fra melankoli til depression. Det er på den ene side en idéhistorisk redegørelse for melankolibegrebets oprindelse i antikken og dets historie op til midten af det 19. århundrede, hvor det efterhånden viger for forestillingen om depression. På den anden side er det en beskrivelse af, hvordan depression er blevet beskrevet og udlagt af eksistentiel- fænomenologisk orienterede psykiatere i det 20. århundrede. På denne baggrund, hvor flere og flere depressive mennesker optræder i sygdomsstatistikkerne, og hvor selve begrebet depression er blevet en flydende størrelse, er det vigtigt at standse op og rette blikket bagud og spørge om, hvilke forestillinger, der gennem tiderne har været rådende omkring melankoli og depression. Er der en vis kontinuitet mellem antikkens forestillinger om melankoli og nutidens depressionsbegreb? Hvordan erfarer det depressive menneske verden? Hvad kendetegner depression til forskel fra for eksempel mani og schizofreni? Er depression en særlig form for stemning, eller er der slet ikke tale om en stemning. Er den depressive ked af det? Er depression en form for død? Er depression overhovedet en sygdom? Og hvad stiller vi behandlingsmæssigt op med depression? Og sidst men ikke mindst er manus et forsøg på at give mæle til, hvordan melankolikeren eller den depressive oplever og erfarer verden, når han er fanget i denne lidelsesfulde verden.

11 november: Lärar(ut)bildningens fenomenologi

Slutseminarium för doktorand Monica Vikner Stafberg, institutionen för pedagogik och specialpedagogik (IPS)

Seminarieledare: professor Niklas Pramling, Göteborgs universitet
Diskutant: professor Agneta Linné, Örebro universitet
Huvudhandledare: seniorprofessor Sverker Lindblad, Göteborgs universitet
Biträdande handledare: universitetslektor Inger Berndtsson, Göteborgs universitet

29 november: Lärandets sociala dimensioner

Martin Hugo och Joel Hedegaard, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping

Seminariet handlar om metodologi och resultat från följeforskningsprojektet IT-spåret, en anpassad utbildning för unga vuxna med Asperger (Högfungerande autism). Resultatet visar bland annat att det sociala lärandet är minst lika viktigt som det ämnesrelaterade lärandet. Forskarna menar att det givetvis är en förutsättning att studenterna tillägnar sig den formella utbildningen för kunna komma ut i arbete, men också att de sociala relationerna spelar en viktig roll, inte minst för att skapa förutsättningar för självförtroendet och självkänslan att växa. Framträdande i studenternas berättelser var den upprymdhet som utbildningen genererade.

Våren 2016

3 februari: Fostran i förskolan

Airi Bigsten, PhD, universitetslektor och lärarutbildare på förskollärarprogrammet, IPKL, Göteborgs universitet

Airi Bigsten presenterar sin avhandlingsstudie om Fostran i förskolan. Dagligen interagerar barn och förskollärare i förskolan. I dessa möten kommer fostran till uttryck. I studien riktas fokus mot förskollärares bevekelsegrunder för det egna handlandet då de fostrar barn i förskolan. I studien framträder tre bevekelsegrunder för förskollärares handlande: respektera barnets unicitet, skapa ordning samt lägga grunden för det framtida samhället.

På följande länk kan avhandlingen hämtas (rekommenderad läsning sid 95–166)
http://hdl.handle.net/2077/38772

16 mars: Betydelsefulla livsarenor. Rehabilitering med utgångspunkt i den levda kroppen.

Ann-Britt Johansson, doktorand Göteborgs universitet och seniorrådgiver syn, Eikholt, nasjonalt ressurssenter for døvblinde, Drammen Norge

Ann-Britt kommer att presentera ett material som är hämtat från doktorandprojektet Se och hör mig – personer med förvärvad dövblindhets erfarenheter av delaktighet utifrån ett livsvärldsperspektiv.

13 April: A Tale from the Pit – Educational Work at the University 

Peter Erlandson, docent i pedagogik vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession.

I texten som presenteras utgår Peter från en fenomenologisk ansats (framför allt Merleau-Ponty) och anlägger en narrativ approach där han använder sig själv som exempel för att åskådliggöra och analysera svårigheter och utmaningar som en nyanställd universitetslärare har att övervinna för att fungera som lärare. Abstraktet lyder som följer: Universities have their own particular ways of doing things. They have their own histories, their titles, their policy documents to attend to, and their own practices that have often evolved and taken form over centuries. The overall aim in this article is to illustrate an individual’s complex growth into becoming a proficient university teacher from being a novice. With a phenomenological point of departure I analyze the embodied working conditions that a newcomer to university teaching carries around and gradually becomes familiar with – and even relatively proficient in – over a period of about 3 years. The focus in the article is the newcomer’s reflective struggle with understanding her/himself and the social and cultural demands and possibilities that s/he is confronted with.

18 maj: Seminarium med Vibeke Östergaard Steenfeldt och Rie Høybye, University College Sjælland, Danmark

En undersøgelse af sygeplejerskestuderendes oplevelse af det modul hvor de lærer om forskningsmetode, filosofi, etik, åndelig omsorg og lignende på baggrund af studerendes fotografier og en opfølgende workshop (Vibeke), samt en presentation av Ricoeur utifrån ett PhD projekt (Rie).

Hösten 2015

16 september: Embodied experience in educational practice and research

Textunderlag: Bengtsson, Jan (2013). Embodied experience in educational practice and research. Studies in Philosophy and Education, 32: 9–53.

28 oktober: Seminarium med Ilona Rinne

FD Ilona Rinne presenterar metodologiska reflektioner som forskaren behöver göra i relation till det livsvärldsfenomenologiska och hermeneutiska perspektivet med utgångspunkt i avhandlingen Pedagogisk takt i betygssamtal. En fenomenologisk hermeneutisk studie av gymnasielärares och elevers förståelse av betyg (2015, sidorna 75-85).
Textunderlaget kan laddas ner här 

16 december: Planerat och muntligt berättande som pedagogiskt verktyg

Ola Henricsson, doktorand IDPP

Hösten 2014

21 augusti: Livsvärldsseminarium

En seminariedag/konferens till minne av Jan Bengtsson. Torsdagen den 21 augusti anordnar vi en heldag som domineras av paperpresentationer och som avslutas med en gemensam middag.

Seminarier 2010

20 januari:  Debating Phenomenological Research Methods av Linda Finlay

24 februari: Lived music – multi-dimensional musical experience : Implications for music education

Cecilia Ferm Thorgersen, Musikhögskolan i Stockholm

21 april: Förtroende i undervisningssammanhang

Aslaug Kristiansen, Agder universitet

9 juni: Självkännedom och yrkespersonlig utveckling

Ulla Andrén, Göteborgs universitet.

1 september: Seminarium där Ulla Andrén lägger fram sitt avhandlingsmanus för granskning.

Avhandlingen har arbetsnamnet: Self-awareness and Self-knowledge - Something you are or a skill to learn. Diskutant: Maria Nyström, professor i vårdvetenskap vid högskolan i Borås, Handledare: professor Jan Bengtsson och docent Silwa Claesson

6 oktober: Embodied experience in educational practice and research

Jan Bengtsson, Göteborgs universitet

10 november: How to develop a culture of trust in schools? Insights from Martin Buber's philosophy of Dialogue

Aslaug Kristiansen, Universitetet i Agder 

8 december: Textseminarium om fenomenologisk metod

Seminarier 2009

21 januari: Som-seende i skolsammanhang

Silwa Claesson, Enheten för lärande och undervisning, IPD

18 februari: Visuell erfarenhet – visuell mening

Bengt Lindgren, Enheten för ämnesdidaktik, IPD

18 mars: Hur gör man vardagen och därigenom kulturen tillgänglig för dövblinda?

Ann-Marie Janko, Ingela Danelius och Kersti Larsson, Vidbo/Lindhults hem för dövblinda, Göteborgs stad

22 april: Samtida forskningstraditioner med släktskap till den livsvärldsfenomenologiska ansatsen

Oskar Lindwall, Enheten för lärande och undervisning, IPD
Etnometodologi – livsvärldsfenomenologi

27 maj: Aspekter av lärarprofessionen utifrån betygssamtal på gymnasiet

Ilona Rinne, Enheten för lärande och undervisning, IPD

23 september: Intersubjektivitetsteori utifrån Nick Crossley

Tina Kullenberg, Malmö musikhögskola, Lunds universitet

14 oktober: Framtida lärares kompetens utifrån samtida politisk diskurs

Jan Bengtsson, Enheten för lärande och undervisning, IPD

18 november: Heideggers tankar om tolkning och förståelse av objekt

Sten Carlsson, HumanIT, Karlstads universitet

9 december: Himmelska kroppar

Ola Sigurdsson, Institutionen för literatur, idéhistoria och religion, GU