Podd och bok sprider kunskap om mat som kulturarv
Mandelfisk, tunn havregrynsgröt och inälvsmat? Nu riktar universitetets forskare och kollegor från kulturarvssektorn ljuset mot våra tallrikar under krigsåren och i skolmatsalen.
Själv minns antologins redaktör, forskaren Anita Synnestvedt, barndomens vardagsrätt lungmoset, med förskräckelse.
– En grå massa med lite lingonsylt på toppen.
Nu släpps både en bok och en podd från Göteborgs universitet som sätter ljuset på vårt matarv.
– Allt från skolmat, sjukhusmat och vardagsmat till mat i kristider, ätsändningar över internet och havets outnyttjade matresurser diskuteras i poddens olika avsnitt, säger Jenny Högström Berntson, producent för Matarvspodden.
Att göra podd är ett sätt att nå ut till andra grupper, som yngre lyssnare. I korta podd-avsnitt får vi höra forskare som medverkar i boken ”Matarv: berättelser om mat som kulturarv” själva berätta om sina kapitel, där de ger olika perspektiv på vad matarv är.
Anita Synnestvedt, forskare och en av redaktörerna bakom boken lyfter fram att matarv inte alltid är positivt.
– Kulturarv handlar inte bara om det som är bra. Det finns mycket ”svårt” kulturarv också, säger Anita Synnestvedt.
– Matarv kan framkalla både positiva och negativa minnen. Minnen som vi gemensamt kan samlas kring.
En del av vår personlighet
Forskarna ser också tydligt hur vårt förhållande till mat förändrats. Under krigsåren på 1930 och 1940-talen med brödkravaller i Göteborg handlade det om att få tag på mat och äta sig mätt. Idag är olika dieter och allergier en del av vår personlighet och identitet. Men en sak har inte förändrats; klasskillnaderna består när det kommer till våra matvanor.
– Att äta nyttigt, det kan vara en lyx för många. Det är inte självklart att alla har resurser att köpa ekologiska varor eller närodlat eftersom det kan vara dyrare, säger Anita Synnestvedt.
Under hösten har sex avsnitt av Matarvspodden spelats in. Avsnitten handlar om skolmat genom tiderna, mat i tider av kris och pandemihamstring, sjukhusmat och vardagsmat, internettrenden Mukbang och slutligen mat som kulturarv och hur det berör oss alla.
– Vi har planer på en säsong till av Matarvspodden och troligtvis en uppföljare till Matarvsboken under nästa år, säger Jenny Högström Berntson, producent för Matarvspodden och en av författarna i boken.
Matarvspodden fångar upp forskning presenterad i boken ”Matarv: berättelser om mat som kulturarv”, som är resultatet av ett samarbete mellan forskare på Göteborgs universitet och kulturarvsinstitutioner Västra Götalandsregionen.
Text: Cecilia Sjöberg
Kontakt:
Anita Synnestvedt, tel: 031-786 49 07, 070-660 85 44, e-post: anita.synnestvedt@archaeology.gu.se
Jenny Högström Berntson, tel: 031-786 4409, 076-618 4409,
e-post: jenny.hogstrom@gu.se
Apple Podcaster (extern länk)
Spotify (extern länk)
Listen Notes (extern länk)
Redaktörer för boken ”Matarv: berättelser om mat som kulturarv” är Anita Synnestvedt, forskare och koordinator för kulturarvsakademin, Centrum för kritiska kulturarvsstudier (CCHS) vid Institutionen för historiska studier, samt Monica Gustafsson, koordinator för Kulturarvsakademin och utvecklare vid Förvaltningen för kulturutveckling, Västragötalandsregionen.
Matarvspodden finansieras genom bidrag ur Stiftelsen Gustaf Adolf Bratts föreläsningsfond och Centrum för kritiska kulturarvsstudier vid Göteborgs universitet.
