Nya tekniska möjligheter för medborgarforskning
Nu finns nya möjligheter för allmänheten att hjälpa forskare att ta reda på hur havet mår. Under en workshop på Kristineberg visade forskare och företag upp nya tekniska lösningar för medborgarforskning, till exempel mobilappar och sensorer.
Workshopen "Technology for Marine Citizen Science" arrangerades under parollen "Ocean Data for Ocean Health". Tillsammans demonstrerade forskare och företag exempel på instrument och mobilappar som ska göra det lättare för allmänheten att mäta till exempel vattentemperatur, strömmar eller salthalt i havet. Mätningarna skickas sedan automatiskt till gemensamma databaser och kan användas för både forskning och meteorologiska prognoser.
– Det är en helt ny värld vi snart går in i, med mängder med nya data med hög kvalitet, insamlade av många aktörer som fiskare och andra marina företagare, och även allmänhet. Men bara för att de tekniska möjligheterna finns betyder det inte att det händer av sig själv, säger Torsten Linders, projektsamordnare vid institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet.
Hjälpa forskare samt förbättra prognoser
Intresset för medborgarforskning ökar, både bland forskare och allmänhet. Om fyra år bör 20 % av all marin forskningsdata komma från personer utanför akademin, såsom allmänheten eller yrkesverksamma på havet, enligt en expertrapport från EU:s Mission Board Healthy Oceans, Seas, Coastal and Inland Waters.
– Det är naturligtvis en siffra som är lite tagen ur luften, men det visar en väldigt tydlig riktning för hur vi kommer arbeta i framtiden, säger Torsten Linders.
Ett angreppssätt är att använda teknik som redan finns bland de som använder sig av havet. Till exempel dykares kameror och smartklockor, men även vattentemperaturmätare på segelbåtar är instrument som redan samlar in data. Allt som krävs är att datan delas med forskningssamhället för att komma till större nytta.
Flera av lösningarna på workshopen demonstrerades med insamling av riktiga data från havet utanför Kristineberg, under en kort expedition med stationens forskningsfartyg.
– Den data vi precis samlade in är redan tillgänglig och kan hjälpa till att bland annat förbättra SMHI:s prognoser, förklarade Torsten Linders.
Teknik som presenterades under dagen
Smarta fiskeredskap
Företaget Berring Data Collective visade upp teknik för att samla in data via enkla sensorer på fiskeredskap, som till exempel hummertinor. Tekniken ger möjlighet för yrkesfiskare att samla och rapportera in data, samtidigt som datan kan vara värdefull även för den enskilde fiskaren. Yrkesfiskare rör sig ofta på områden där det är ovanligt med andra mätningar vilket gör att dessa mätningar skulle vara särskilt värdefulla.
Enkel mätning av vattenströmmar
Deepoid visade hur det går att mäta vattenströmmar med hjälp av en liten datalogger som sänks ner i havet. Tekniken är även användbar i floder för planering av vattenkraft.
Fritidsseglare blir forskare
Martin Hassellöv, forskare på institutionen för marina vetenskaper, presenterade Sailing 4 Science, ett nätverk för att motivera och underlätta för fritidsseglare att rapportera in data som till exempel yttemperatur eller vind. Han visade även en enkel sensor som kan sänkas ner med hjälp av ett kastspö. Sensorn mäter sedan GPS-position, temperatur och salthalt i vattnet.
Färgen avslöjar hur havet mår
Med appen EyeOnWater Colour kan allmänheten rapportera in bilder på havet, färgen på vattnet ger ledtrådar till hur mycket partiklar det finns i havet, till exempel mikroskopiska alger. Många observationer under lång tid blir ovärderlig data för havsforskarna.
AI som förutsäger algblomning
Projektet Algal Blooms Sweden vill engagera allmänheten i att övervaka algblomning. Ett enkelt formulär demonstrerades vilket allmänheten kan använda för att rapportera in foton på algblomning. Allmänhetens rapporter blir ett avgörande bidrag för att projektet ska kunna utveckla och förbättra en artificiell intelligens som i framtiden kan förutsäga skadlig algblomning.