Krångliga regler hindrar hobbybönder till havs
Intresset för småskalig odling av musslor och alger är stort. Men för att underlätta odlingen krävs enklare tillståndsprocesser. Det visar utvärderingen av ett pilotförsök med marina kolonilotter på Tjärnö marina laboratorium.
Under ett och ett halvt år har ett pilotförsök med marina kolonilotter genomförts vid bryggan utanför Tjärnö marina laboratorium. När projektledaren Maria Bodin summerar projektet i rapporten Marin kolonilott på Tjärnö slås hon av uppmärksamheten som det har fått.
– Intresset har varit enormt! Jag får samtal i princip dagligen av personer som är intresserade av att anlägga kolonilotter eller vill veta mer om hur det fungerar, säger hon.
Krånglig tillståndsprocess
Inspirationen kommer från Danmark. Där har marina kolonilotter funnits i ett tiotal år och nu finns ett tjugotal odlingar runt om i landet. När pilotförsöket på Tjärnö startade under sommaren 2020 ville Maria Bodin undersöka hur förutsättningarna för marina kolonilotter ser ut i Sverige. Hur kan en kolonilott se ut? Vilka arter går att odla och förvara här? Vilka tillstånd krävs?
– Att bygga en marin kolonilott var inte särskilt svårt. Vi köpte in två bommar som vi förankrade i brygga och hängde ut rep och burar. Även odlingen har gått bra. Det svåra har varit att reda ut vilka tillstånd som krävs.
I Sverige behövs flera olika tillstånd för att kunna anlägga en marin kolonilott – något som är både tidsödande och dyrt. Vid handläggningen av tillstånd tas ingen hänsyn till odlingens storlek. Det är samma tillståndsprocess oavsett om det är en småskalig odling vid en brygga eller en fullskalig odling ute till havs.
– För att konceptet marina kolonilotter ska kunna växa i Sverige krävs en förenklad tillståndsprocess för småskalig odling. I Danmark finns odlingstillstånd för hobbyverksamhet, något som har varit en förutsättning för att marina kolonilotter har kunnat växa där, säger Maria Bodin.
Stor potential
Marina kolonilotter kan användas både till att odla och förvara mat från havet. I pilotförsöket har ett tjugotal arter undersökts. Exempelvis har alger som sockertång och havssallat odlats på rep. Blåmusslor och sjöpungar har hittat till settlingsbanden som har satts ut. Medan tångräkor, strandkrabbor och strandsnäckor samlats in och förvarats i burar som har hängt ner från bryggan.
– De arter som jag ser störst potential i är blåmusslor, ostron, sockertång och havssallat. De är alla arter som växer relativt snabbt och där det finns efterfrågan. Dessutom bidrar dessa arter med miljönytta när de tar upp näringsämnen från vattnet och på det sättet motverkar övergödning, säger Maria Bodin.
Om fem år hoppas Maria Bodin att en enklare tillståndsprocess finns på plats och att marina kolonilotter används på flera platser längs kusten. Hon ser flera vinster med småskalig odling i havet. Förutom att bidra till hållbar matproduktion och miljönytta kan de marina kolonilotterna fungera som en plattform för utåtriktad verksamhet för att höja kunskapen om havet och dess utmaningar.
– Den marina kolonilotten skulle kunna användas inom utbildning för att prata om livet i havet och hållbar odling av mat. Skolklasser skulle kunna besöka kolonilotten under olika tider på året för att följa utvecklingen.
Text: Karl-Johan Nylén
Pilotförsöket med marina kolonilotter är en del av Interreg-projektet Marint gränsforum Skagerrak som är ett EU-finansierat samarbete mellan Sverige och Norge. Syftet är att visa upp potentialen med denna typ av anläggning, hur den kan användas som visningsplattform för undervisning, inom kunskapsturism och potentiellt även för livsmedelsförvaring och produktion.
Projektet är också en del i samarbetet Havhøst i Norden som verkar för erfarenhetsutbyte om marina kolonilotter mellan Sverige, Norge och Danmark. Projektet får stöd av Nordiska ministerrådet.
