V vill bort från GAL-TAN-skalan

Att det kan vara svårt med gränsdragningar i det politiska samtalet har Hanna Gedin, tillförordnad partisekreterare för Vänsterpartiet, själv fått erfara under sin tid som kommunalråd i Malmö.

– Vid ett tillfälle blev jag åthutad av kommunfullmäktiges ordförande för att jag använde ordet skitmycket i talarstolen. Men vid ett annat tillfälle, när jag stod i samma talarstol, började ett gäng i kommunfullmäktige att bua och väsnas under mitt anförande. Konstigt nog ansågs det helt okej, säger Hanna Gedin.

Enligt henne är Vänsterpartiet ett av få partier där medlemmarna har inflytande över partiets valplattform. Den beslutas på kongressen och är ett dokument som formar det politiska språket, vilka reformförslag de har i partiet, och vilka frågor de går till val på i höst. Det handlar om klassiska vänsterfrågor som trygghet i och utanför arbetslivet, en satsning på 700 miljarder för grön omställning, och att ta tillbaka kontrollen över viktiga samhällsfunktioner som privatiserats.

– Vi har enats om att föra tillbaka debatten till klassiska höger-vänsterfrågor. Det är där man kan genomföra reformer för att göra förändringar i människors liv. Jag är lite trött på värderingsfrågor och ett tyckande om rätt och fel. Det är saker som placerats på GAL-TAN-skalan och som inte kan förändras politiskt, så vi vill bort från den skalan. 

Politiker ska inte moralisera

GAL-TAN-skalan fokuserar på sociala och kulturella värden. GAL står för grön, alternativ och liberal och TAN för traditionell, auktoritär och nationalistisk. Högerpopulistiska och invandringskritiska partier hamnar i regel långt ut på TAN-sidan. Feministiska och gröna partier som Vänsterpartiet brukar placera sig i andra änden, alltså långt ut på GAL-sidan.

Hanna Gedin får frågan om inte GAL-TAN-skalan tjänat Vänsterpartiet väl under åren, exempelvis då partiet framstod som moralist på den goda sidan i den politiska diskussionen under flyktingkrisen 2015.

– Av partiegoistiska skäl kanske vi skulle fortsätta med den retoriken. Men det är bra om vi kommer bort från debatten om vem som är ond och vem som är god. Politikernas ansvar är att förändra samhället, inte att moralisera kring olika åsikter. Kan vi tvinga de övriga partierna att förhålla sig till klassiska ekonomiska konfliktfrågor, så kommer debatten också att handla om det.

Viktigt med inkluderande språkbruk

I sin valplattform har Vänsterpartiet enats om att det politiska språkbruket inför valet ska vara mer inkluderande och solidariskt än tidigare.

– Vi vill komma bort från ”vi och dom”. De där ensamstående mammorna och fattigpensionärerna som vi talar om som några som det är synd om. Som om vi själva inte ingår i den gruppen. Vi behöver bli bättre på att kommunicera att Vänsterpartiet är ett parti för alla i Sverige, oavsett bakgrund.

Sociala medier polariserar

Att en stor del av dagens politiska debatt sker i sociala medier har enligt Hanna Gedin både för- och nackdelar. Fördelarna är att partiet kan styra över sina egna budskap, nå ut snabbt och interagera med andra. Men nackdelarna, att många politiskt engagerade upplever hot och hat i allt större utsträckning, är ett hot också mot demokratin. Hon vet att personer undviker att tala om vissa ämnen som exempelvis antirasism och feminism, eller helt enkelt slutar med politik.

Hanna Gedin tycker inte att vi lever i en ovanligt polariserad tid men hon anser att sociala medier bidrar till polarisering. På sociala medier är det lättare för folk att att gå i klinch med varandra, menar hon. Men hon tycker inte att den politiska debatten utanför sociala medier är polariserad. Där tas de större fördjupande diskussionerna som inte lämpar sig i sociala kanaler.

Betydelsefullt med enhetlig kommunikation

Partiets främsta väljare är välutbildade kvinnor i storstaden mellan 18 och 30 år. Det är en målgrupp som till stor del använder sociala medier för att få information. Därför är det viktigt för partiet att finnas där väljarna är, trots vissa nackdelar.

– Alla kommentarer vi får i kommentarsfälten försöker vi bemöta med humor och värme. Självklart anpassar vi våra egna budskap efter målgrupp och plattform. Man får bestämma sig för vilken känsla som ska förmedlas och skriva budskapet efter det. Så jobbar alla slipade politiker. Det viktiga är att kommunikationen följer det vi bestämt tillsammans i partiet så att den blir konsekvent och enhetlig.

Traditionell media bäst för slutdebatter

Hanna Gedin får frågan hur hon tror att hennes parti påverkas av den sociala medieplattformen Twitter. I den senaste mätningen av Medieakademin har Twitter, som är journalisternas favoritkanal, blivit alltmer högervriden.

– Visst hade det varit bättre med mer jämnvikt i den kanalen, säger Hanna Gedin. Den politiska debatten domineras ofta av högerns agenda som brott och straff exempelvis. Vi försöker motverka det genom att producera vårt eget material och bygga upp våra egna kanaler.

Hon säger dock samtidigt att det inte är möjligt att bygga sin kommunikation helt på egna kanaler. Vänsterpartiet använder Facebook, instagram och YouTube. I slutdebatter inför valen är traditionella medier bäst, menar Hanna Gedin. Målet med Vänsterpartiets retorik är att partiet ska växa och locka människor som inte själva definierar sig som vänsterpartister.

Partiet har exempelvis få väljare på landsbygden.

 – Oavsett om du bor på landet eller i stan så är tillgång till välfärden och behovet av ett starkt samhälle detsamma. Det är därför går vi till val på klassisk vänsterpolitik.

 

Text: Anna-Karin Lundell