M: Bakom kulisserna råder harmoni

Gunnar Strömmer anländer till Göteborgs universitet med en just publicerad debattartikel i Dagens Industri. Det är mars och ännu har inte Socialdemokraterna beslutat sig i frågan om att ansöka om anslutning till Nato. I artikeln slår han tillbaka mot de som anser att Moderaterna bör upphöra med kritik av S-regeringen och underordna sig en borgfred under en av de värsta säkerhetspolitiska kriserna sedan andra världskriget.

– Men jag anser tvärtom att det vore direkt oansvarigt av Moderaterna att inte stå upp för motsatt synsätt innan Socialdemokraterna beslutat sig.

Som bekant landade Socialdemokraterna strax därefter i samma hållning som Moderaterna och ansökan lämnades in den 17 maj.

Rejäla holmgångar också förr

Gunnar Strömmer håller inte med om att samtalsklimatet och det politiska landskapet skulle vara mer polariserat idag.

Han nämner tidigare partiledare, Ulf Adelsohn, Carl Bildt och Olof Palme, och påminner om att också de på sin tid hade rejäla ”holmgångar” (dueller) med skällsord som quislingar och landsförrädare. Fast på den tiden fanns inte sociala medier med det genomslag som dessa kanaler kan innebära.

– Påpuckling ligger i sakens natur, konstaterar han. Också idag finns det politiker som tar ut svängarna, men man vet oftast var gränserna går även om man ibland kan tangera och gå över dem lite grann. Det som skapar svall är det som kommer efter – och har man ansvar för det?

Själv håller han sig borta från Twitter och anser att det är där, i stridens hetta, med 140 tecken, som övertrampen oftast sker.

Hur litet ska det bli?

Han har vissa invändningar mot frågeställningen bakom samtalsserien på Göteborgs universitet som han, liksom övriga partisekreterare, bjudits in till; ”Hur vårdar partierna en sund samtalskultur i en tid av ökad ideologisk och känsloladdad polarisering?”.

– För ett tag sedan var jag på ett seminarium om Demokratirådets rapport 2021, ”Polarisering i Sverige”. Rapporten visar att det finns få tecken på att vi i Sverige har en polarisering som hotar att lamslå demokratiska samtal eller processer.

Och efter en mandatperiod präglad av kriser som krävt nationell samling, vill han helst vända på frågan:

– Idag är det snarare det motsatta som är aktuellt. I nationella krislägen råder borgfred, men hur litet ska samtalsrummet egentligen bli och hur ska olika uppfattningar kunna brytas mot varandra?

Mer tonläge än sakfrågor

Kriserna under mandatperioden har varit av exceptionell magnitud.

– Först kom pandemin och då gick vi in i dimman. Kunskapsläget var jättelågt, vi visste ingenting. Desorientering rådde med ovisshet och okunskap – det var inte läge att ta politiska positioner.

Sedan kom kriget i Ukraina.

– Det är i och för sig något annat för krig är den ultimata krisen. Jag ifrågasätter inte att det finns ett legitimt intresse hos medborgarna att lägga sakfrågor åt sidan när det pågår krig så nära Gotlands sydspets. Då känner två stora regeringsbildande partier som M och S intuitivt att de ska samla ihop sig och ta ansvar, men i olika grad med endast några månader kvar till valet.

Med tanke på detta tycker han inte det är så konstigt att debatten har kommit att handla mer om tonläge än om sakfrågor.

Mycket fungerar fint

Bakom kulisserna, i de slutna sammanhangen, är det en helt annan sak än i det publika, enligt Gunnar Strömmer.

– Det finns en massa utredningar som puttrar på i harmoni. Exempelvis grundlagsutredningen där jag deltar – väljarna skulle bli överraskade om de visste hur nära S och SD står varandra. På många politikområden fungerar det fortfarande fint och jag tycker att parlamentarismen har fått en comeback i hög grad och blivit mer transparent.

Lite schizofrent kan det emellertid bli också för honom att ena dagen se olika representanter träffas och dricka kaffe ihop, för att sen läsa deras inlägg på Twitter där de pucklar på varandra med 140 tecken.

– Det är klart att det också kan bli förvirrande för väljarna. Men själv är jag inte alls emot sociala medier, utom rent privat Twitter, och jag tror att de kommer att ha en stor betydelse i valrörelsen. Tänk idag sitter alla på kanaler som kan nå nio miljoner – det ger litet utrymme för obskyrt skuggspel.

 

Text: Cajsa Malmström