Kulturarvsakademin 2019

7 mars - Vårkonferens

Plats: Norges hus, Skånegatan, Göteborg

Immateriella kulturarv mellan teori och praktik

Oavsett varifrån i världen vi kommer och hur gamla vi är finns det mycket som vi delar i form av – hant- verk, ritualer, traditioner, danser, sånger och berättelser. Det kan röra sig om hur vi tar vara på naturens resurser, firar våra högtider, umgås med varandra, den musik vi spelar, ja, allt det som kan föra männi- skor samman och som kan kallas för det immateriella kulturarvet.

Vi fick under vårkonferensen inblick i hur Institutet för språk och folkminnen arbetar nationellt med upp- draget om Unescos konvention med tryggandet av det immateriella kulturarvet och hur de tänker kring att bevara det ogripbara.

Traditionella hantverk är ett område som särskilt framhålls i UNESCO’s konvention om skydd av det im- materiella kulturarvet. Hur tryggas och traderas traditionella hantverkskunskaper? Vad görs i Sverige och internationellt? Gunnar Almevik från institutionen för kulturvård lyfte dessa frågor i en presentation.

Vi fick den här dagen också möta Sagobygden i Kronoberg som i december 2018 blev upptaget på Unescos register över goda metodiska exempel på hur man kan arbeta med att trygga det immateriella kultur- arvet. Hur de har gjort för att lyckas i det här arbetet berättade verksamhetschef för Sagobygden Meg Nömgård på ett engagerande sätt.

Konventionens möjligheter och begränsningar diskuterades i grupper under en långlunch och gruppernas diskussioner och frågor debatterades sedan i en panel bestående av morgonens presentatörer.

Ulf Andersson från Landsarkivet/Riksarkivet var moderator och lotsade oss genom dagen.

16 oktober – ”Fint och fult kulturarv – vem definierar det? ”

Plats: Norges Hus, Skånegatan, Göteborg

Kulturarvsakademins tema 2019 var Fint och fult kulturarv. Vi ställde frågan om vems kulturarv som får företräde och vilket kulturarv som lyfts fram, vad är fint och vad är fult? Här kan t ex olika uppfattningar om staden och landsbygdens kulturarv hamna i fokus. Vi lever i ett segregerat land där skillnader i inkomst, förmögenhet och makt formar samhället och skapar klyftor människor emellan vare sig det handlar om stad/ land eller föror- ten/ innerstaden. Vi undrade därför om kulturarv kan medverka till ett brobyggande för att motverka segregation? Kan vi ändra våra uppfattningar om vad som är fint och fult eller är det hugget i sten?

Dagen inleddes med lunch och utställningen Human Nature POP UP – mobil utställning om hållbarhet, konsumtion och möjliga omställningar för planetens framtid som fanns att se utanför Norges Hus under lunchtimmen.

Moderator för dagen var Karl Magnusson, Världskulturmuseet/Ordförande för Kulturarvsakademin. Vår första key note speaker var Ingrid Martins Holmberg, forskare och lektor vid Institutionen för kulturvård/ CCHS, Göteborgs universitet. Hennes titel på föredraget var ”Bortom fint och fult i Kulturarvet”. Ingrid resonerade kring och gav perspektiv på hur vi förhåller oss till det som är gammalt, nytt, fint och fult och hur detta hänger ihop och vad det kan tänkas innebära för oss.