Hur använder man DNA i modern släktforskning?

Kristian Kristiansen, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet sedan 1994, har sedan 2011 haft ett nära samarbete med den DNA-forskargrupp i Köpenhamn, som leds av professor Eske Willerslev. Detta har resulterat i flera genombrott när det gäller vår förståelse av migrationernas betydelse i förhistorien. Väl beskrivet av Karin Bojs och Peter Sjölund i deras böcker.

Kristian Kristiansen är vice föreståndare för Centrum för kritiska kulturarvsstudier vid Göteborgs universitet och en av koordinatorera för Heritage and Science. Det är genom detta arbete han är intresserad av att undersöka hur man använder DNA i modern släktforskning och vilka erfarenheter - positiva och eventuellt negativa – användarna har gjort.

Genkätundersökningen hoppas man kunna närma sig flera nya frågor om DNA-undersökningar och släktskapsfrågor. Har de personliga DNA-analyserna till exempel påverkat uppfattningen av vårt genetiska arv, och hur påverkar det i sin tur uppfattningen om kulturarv?

Ett samarbete har upprättats med Mats Ahlgren som en länk till släktforskningen, och vi har tillsammans förberett ett frågeformulär. Här har vi också tagit hjälp av Daniel Brodén, en forskare med erfarenhet från liknade analyser avseende kulturarv som genomförs på det så kallade SOM-institutet vid Göteborgs universitet, säger Kristian Kristiansen.

Sverige är för närvarande det nordiska land med störst antal personer som gjort personlig DNA-analys som en del av sitt intresse för släktforskning. Därför hoppas vi att kunna intressera tillräckligt många att vilja delta i vår enkätundersökning.

Alla är anonymiserade och resultaten kommer senare presenteras i publicerad form. När resultaten är tillgängliga är tanken att sammankalla till ett seminarium där vi diskuterar utfallet, med representation från användarna, vetenskapsjournalister och forskare.

Vår förhoppning är att minst några hundra vill delta så att vi kan få ett statistiskt representativt material.