Matarvspodden

I Matarvspodden möter moderatorn Lisa Haeger forskare och författare i spännande samtal om mat som kulturarv.

Avsnitten fångar bland annat upp forskning presenterad i boken Matarv: berättelser om mat som kulturarv (2021) och Matarvets trådar: från antik fisksås till svenskt fredagsmys (2023) som är resultatet av ett samarbete mellan forskare på Göteborgs universitet och kulturarvsinstitutioner i Västra Götalandsregionen. Mer information finns på: https://www.gu.se/kritiska-kulturarvsstudier/forskning/kulturarvsakademin-kaa/matarv

Matarvspodden produceras av Kulturarvsakademin i samarbete med Medieteknik, Göteborgs universitet.

Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet
Ansvarig producent: Jenny Högström Berntson
Moderator: Lisa Haeger

Matarvspodden finansieras genom bidrag ur Stiftelsen Gustaf Adolf Bratts föreläsningsfond och Lennart J. Hägglunds stiftelse för arkeologisk forskning, samt Centrum för kritiska kulturarvsstudier vid Göteborgs universitet.

Matarvspodden är tillgänglig på de vanliga "poddställena".

Du kan också lyssna på podden genom GU Play där också transkriptioner för varje avsnitt finns: https://play.gu.se/channel/Matarvspodden/468961

Podden gästas av textilexperterna Marie Odenbring Widmark och Anna Lindqvist som delar med sig av sina kunskaper om tryckta tyger för dukning och högtider. Vi pratar matmotiv, konsthistoria och mönster, vardagstryck och festtryck, löpare, landskapsdukar och brickband. Vi får insyn i textilskatter med berättande och bildande motiv och lära oss mer om hur äpplen gestaltats av olika formgivare.

De tryckta textilierna berättar om samhällsutveckling, textilindustri och konsthistoria. Följ med när vi pratar formgivare, Helsingborgsutställningen, Persons kryddskåp, Linnelinjen och Gångehanddukar.

Medverkande:

• Marie Odenbring Widmark, antikvarie, Kulturförvaltningen Västra Götalandsregionen
• Anna Lindqvist, intendent, Kulturen i Lund
• Lisa Haeger, moderator Matarvspodden

Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

Vi tipsar om Anna Lindqvists och Marie Odenbring Widmarks böcker:
Tryckt till jul (Carlssons bokförlag).
Trycka tyger till alla tillfällen (Carlssons bokförlag)

Matarvspodden gästas av Richard Tellström, känd genom bland annat SVT:s Historieätarna och Landet Brunsås och aktuell med den nya boken Varje tugga är en tanke: svensk matkultur under 800 år. I podden får vi ta del av matarvskunskaper och nedslag i vårt svenska matarv från 1200-talet till dags dato. Vi får följa med på en vandring genom människors värderingar om mat och drycker, från fastedagar till kunglig måltidskultur och klasskodad mat. Vi möter Cajsa Warg, Carl von Linné och Alva Myrdal liksom teatralisk mat, konfektbord, överflödesförordningar, pietism, hushållsföremål och traditioner. Vad är tidstypiskt för olika perioder? Och står vi månne inför ett paradigmskifte i hur vi ser på matkulturen?

Medverkande:

• Richard Tellström, etnolog och mathistoriker
• Lisa Haeger, moderator Matarvspodden

Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet
 

Mer om Richard Tellström:
Han har bland annat varit matarvsexpert i SVT:s Historieätarna och Landet brunsås. Han har varit sommarpratare i P1 och tilldelats Gastronomiska akademiens silvermedalj för utomordentliga insatser för svensk matkultur. Nu är han aktuell med den nya boken Varje tugga är en tanke: svensk matkultur under 800 år (Natur och kultur 2024).

Matarvspodden fördjupar sig i måltidstraditioner och odling med koppling till pilgrimsleder och kloster. Med oss har vi Eva Hagström från projektet Pilgrimsmat i Vadstena och Martin Berntson, kyrkohistoriker vid Göteborgs universitet som är aktuell med boken Klosterliv: en historia om spiritualitet mitt i världen. Vi pratar pilgrimsleder och pilgrimsturism. Vi tar oss via Jakobsleden, Birgittaleden och Olofsleden och diskuterar pilgrimsmat, odling av kulturväxter och hur nutida recept med rötter i historien kan ge förståelse för pilgrimsupplevelser och vandringar. Vi tar också små avstickare och pratar allemansrätt, ”fetblad”, vinrestriktioner, genbanker och humleodling.

Medverkande

• Eva Hagström, agronom, utvecklar pilgrimsleden Saint Birgitta Ways vid Pilgrimscentrum i Vadstena
• Martin Berntson, professor i religionsvetenskap, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet
• Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik

Musik i poddavsnittet
Dum pater familias framförs av medeltidsbandet Gravrost med Mikael Östblom och Alexander Lundqvist. Dum pater familias är nedskriven på 1100-talet i boken Codex Calictinus som bland annat innehåller världens första guidebok. En slags Lonely Planet för pilgrimer om hur man tar sig till Santiago och vilka värdshus som är bra och vilka man ska undvika och andra praktiska tips på vägen. En översättning av den latinska låttexten till engelska finns via länken: traditioninaction.org/religious/Music_P000_files/P144_Dum.htm

Kärleken är så mycket värd, sång och musik inspirerad av Heliga Birgittas ord ”Kärleken är så mycket värd, att ej den minsta kärleksfulla tanke, än mindre gärning, är förgäves.” framförd av Ulrika Bodén och Rostam Mirlashari vid konsert Kärlekssånger och vaggvisor ur den baluchiska och nordiska folksångtraditionen i Riseberga Bönehus 26 Augusti 2023. Finns på Vadstena Pilgrimscentrums YouTube: https://www.youtube.com/watch?v=BrG4js6EBB0

Länkar
Projektet Pilgrimsmat https://pilgrimsmat.se/
Projektet Pilgrimsmats recept finns tillgängliga på webben https://pilgrimsmat.se/recept-1/
Saint Birgitta Ways www.stbirgittaways.se
Om pilgrimsleder i Sverige https://pilgrimisverige.se/
Boken Klosterliv: en historia om spiritualitet mitt i världen, Martin Berntson (Artos 2024): https://artos.se/bok/klosterliv/
Lokala klonarkiv för köks- och prydnadsväxter, SLU: https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/nationellagenbanken/om-nationella-genbanken/lokala-klonarkiv-for-koks-och-prydnadsvaxter/
Vi tipsar också om den nya digitala plattformen där man kan söka på helgon i Sverige och Finland – Mapping Saints. Medieval Cults of Saint in Sweden & Finland: https://saints.dh.gu.se/

Matarvspodden tar sig an sockrets och godisets historia tillsammans med kulturhistoriker Ulrika Torell från Nordiska museet i Stockholm och etnologen Lars Kaijser vid Stockholms universitet. Vi startar i en tid när godis och socker var en exklusiv vara och få förunnat till en tid när lördagsgodiset är en närmast självklar del av veckan. Vi pratar rörsocker, betsocker, karameller och godisnostalgi och hur godisförpackningar speglar tidstypiska trender. Missa inte den rafflande historien om socker och godis!

Medverkande:

• Lars Kaijser, etnolog vid Stockholms universitet
• Ulrika Torell, forskare och intendent vid Nordiska museet.
• Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik

Lästips:
Torell, Ulrika & Nordiska museet (2015). Socker och söta saker : en kulturhistorisk studie av sockerkonsumtionen i Sverige. Stockholm: Nordiska museets förlag.

Torell, Ulrika (2007). Att äta världen: de massproducerade sötsakernas idévärldar i Sverige 1860-1914. Rig. 2007(90):1, s. [1]-16

Kaijser, Lars (2019). Söta spår... och snaskiga samhörigheter. I Björklund Anders, Blehr Barbro, Ekström Simon (red.), Eftertankar: Sex etnologer söker sitt spår. Stockholm: Vulkan förlag

Bommenel, Elin (2006). Sockerförsöket: kariesexperimenten 1943-1960 på Vipeholms sjukhus för sinnesslöa. Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006

Matarvspodden träffar Christina Berg och Hillevi Prell vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet, för att prata om teman kopplat till den nya antologin Människors möte med mat och måltider. Vi pratar om vad det är som påverkar vad vi äter, om matmiljöers påverkan av politik, strukturer, kulturer, tillgång och efterfrågan. Vi möter begrepp som sensoriskt känslig, neofobi, stapellivsmedel, matlitteracitet och matkulturer.

Medverkande:

• Christina Berg, professor i kostvetenskap vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet
• Hillevi Prell, kostekonom och lektor i kostvetenskap vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet
• Lisa Haeger, Matarvspodden moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik

Tips!
Du hittar antologin antologin Människors möte med mat och måltider ex på Bokus: https://www.bokus.com/bok/9789147147144/manniskors-mote-med-mat-och-maltider/

Förändrade förutsättningar ger nya matvanor. Detta blir tydligt när vi blickar bakåt till industrisamhällets framväxt. Vi ger oss i kast med lönearbetarnas mat med viss västsvensk förankring och främst kopplat till textilindustrin från mitten av 1800-talet till mitten av 1900-talet. Hur var livet för dem som arbetade inom textilindustrin? Vad och hur åt man? Vi möter bland annat exempel från Marks kommun och Jonsered, potatisland, höns- och grisägare. Och vi pratar kaffekok, importerad gris, rätter på kanin och hare och mycket mer.

Medverkande:

• Johannes Daun, historiker, 1:e antikvarie vid Textilmuseet Borås.
• Lars Strömberg, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.
• Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator.

Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik

Tips för den intresserade

• Johannes Dauns avhandling finns tillgänglig: http://hdl.handle.net/2077/42267
• Studien av Gustaf af Geijerstam, som nämns i avsnittet finns tillgänglig: http://libris.kb.se/bib/1626364
• Fotot vi talar om under "de sista fem" i podden kan man hitta via digitalt museum: Matsalen vid Wargön AB. Foto fr. 1960-talet. -Vänersborgs museum / DigitaltMuseum

Vegetarisk kost är en av de uppåtgående mattrenderna 2024. Inställningen till vegetarisk mat har dock gått i vågor och från att grönsaker varit en del av tallriksmodellen i skolköken erbjuds idag vegetariska rätter som självklara lunchalternativ. Vi diskuterar vegetarisk kost och trender tillsammans med Christel Larsson, professor i kostvetenskap, och Eva Knuts, forskare i etnologi, vid Göteborgs universitet. Vi pratar attityder till vegetarisk kost, mat och hälsa, ungdomars matvanor och olika tender. Vi lär oss mer om matnormer, utrymmesmat och uteslutarkost.

Medverkande:

• Christel Larsson, professor, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet
• Eva Knuts, etnolog, Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet
• Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik

Mat och recept fyller våra sociala medier och lockar till matlagning och bakning. Men vilka är de heta trenderna och vad gömmer sig för kulturarv bakom allas vårt fredagsmys och grannens utekök? Matarvspodden fördjupar sig i mat och prylar för fredagsmys och utekök och reder ut olika trådar av kulturarv som ligger bakom dessa matarvstrender tillsammans med etnologen Eva Knuts och arkeologen Maria Persson, Göteborgs universitet.

Medverkande

• Maria Persson, arkeolog och kulturarvsforskare, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
• Eva Knuts, etnolog, Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet
• Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik

Läs mer i Marias och Evas kapitel i: Högström Berntson, Jenny & Schedin, Pernilla (red.), Matarvets trådar: från antik fisksås till svenskt fredagsmys, Carlssons, Stockholm, 2023

Mat är något vi alla kan relatera till. Så även när maten dyker upp i museet. Men hur kan man jobba med mat i utställningar? Kan maten fungera som en länk mellan dagens museibesökare och dåtidens människor och deras levnadsvillkor? Matarvspodden fångar upp två olika museer och pratar mat och måltidstraditioner från olika tider och platser i Sverige. Vilka mattraditioner skymtar fram i deras magasin? Vi djupdyker i allmogekost och slottsmåltider när vi pratar matarv med koppling till Svaneholms slotts museum och Rydals museum.

Medverkande

• Julia Håkansson, doktor i historia och historiedidaktik, Malmö universitet
• Christina Shearer, etnolog och intendent, Rydals museum
• Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik
 

Läs mer i Julias, Lisas och Christinas kapitel i: Högström Berntson, Jenny & Schedin, Pernilla (red.), Matarvets trådar: från antik fisksås till svenskt fredagsmys, Carlssons, Stockholm, 2023

Matarvspodden möter historikern Erik Hallberg och tar er med på en tur bland några svenska krogklassiker och andra kända maträtter. Vad hittar man för uppgifter i den svenska pressdatabasen om olika krogrätter? När blev rätterna populära och äts de än? Det pratas bland annat om Biff Greta, Sjötunga Walewska, Janssons frestelse och Lappskojs. Det blir recepthistoria och trender i maträtter i svenska krogmiljöer.

Medverkande

• Erik Hallberg, universitetslektor i historia, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
• Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

Redan 1770 hade kemisten Torbern Bergman lyckats framställa kolsyrat vatten på konstgjord väg. En av hans lärjungar började några år senare tillverka mineralvatten i Falun. Under 1800-talet såldes kolsyrat vatten på apotek och i vattenbutiker, och när läsken först kom var det fråga om smaksatt mineralvatten. Under 1800-talet blev sockerdricka i olika former populärt och under 1900-talets första decennium florerade en mängd olika lemonader. Läskedryckstillverkningen tog stora steg framåt under 1910-talet då företagsledare med frikyrklig bakgrund, som Harry Roberts och Anders Lindahl, lanserade drycker som skulle ersätta alkoholhaltiga produkter, såsom Julmust, Champis och Pommac. Under 1920-talet slog sådana drycker igenom i Sverige på grund av den restriktiva alkoholpolitiken. På 1950-talet kom amerikanska läskedrycker som Coca-cola, och på 1980-talet flippade marknaden ordentligt med Vira Blåtira och Fantomen-läsk. Matarvspodden bjuder in till en exposé över läskedryckernas historia i Sverige från slutet av 1770-talet till 2023. Låt er väl smaka!

Musik i podden: ”Hallonsaft”, musik av Pierre Kartner, svensk text av Bo Carlgren, och insjungen av Klasse Möllberg, samt ”Smurfe-Øl”, norsk version med musik av Pierre Kartner och insjungen och med norsk text av Geir Børresen.

Medverkande

• Martin Berntson, professor i religionsvetenskap, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet
• Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

Finns det något genuint svenskt matarv? Mattraditioner ligger oss varmt om hjärtat men internationellt står sig Sverige förhållandevis slätt som matnation om man jämför med länder som Frankrike, Italien eller Japan. Vi firar mat-dagar som Ostronets dag, Kanelbullens dag och Köttbullens dag och vi har specifika rätter och produkter som är ursprungsmärkta. Ikeas köttbullar förknippas med svensk mattradition världen över och internationella turister bjuds in att smaka något genuint svenskt genom deltagande i kräftskivan. Matarvspodden diskuterar olika former av vad som kan kallas svenskt matarv, hur nationella idéer formas och vem som har tolkningsföreträde när det gäller att kalla ett matarv för svenskt.

Medverkande:

• Mattias Frihammar, etnolog och kulturarvsforskare, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet
• Johan Järlehed, Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet
• Lisa Haeger, moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

Matarvspodden möter Johan Järlehed, lektor i flerspråkighet och segregationsforskare, och diskuterar mat och språk. Vi diskutera hur matval och kulinariska traditioner är nära kopplade till identitet och tillhörighet och kan spegla idéer om status, finkultur och fulkultur. Följ med på ett samtal om gentrifiering, matarv och manligt kodat språk. Vi pratar om hur förslag om att resa en staty med en falafel eller en halv special i Göteborg blev en het potatis. Vad korven har för plats i valrörelsen och politiken. Och inte minst göteborgska uttryck som goa gubbar och gött mos.

Medverkande:

• Johan Järlehed, Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet
• Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

Pommac är det svenska svaret på alkoholfri Champagne som tog landet med storm under 1920-talet. Den guldskimrande drycken tillverkas efter samma recept idag som vid lanseringen 1919. Matarvspoddens Lisa Haeger möter Martin Berntson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, för att prata om hur Pommacens kulturarv speglar dåtidens koloniala idéer. Vi reder också ut vad Pommac har med frikyrkorörelsen att göra.

Musik i podden: Åke Grönberg med Salongsorkestern - Kom lilla flicka, kom ack, jag har en flaska Pommac (1938)

Medverkande:

• Martin Berntson, professor i religionsvetenskap, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet
• Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

Läs mer i Martin Berntsons kapitel i: Högström Berntson, Jenny & Schedin, Pernilla (red.), Matarvets trådar: från antik fisksås till svenskt fredagsmys, Carlssons, Stockholm, 2023

Maträtter, dofter och platser kan väcka minnen och binda samman dåtid och nutid. Författarinnan Elisabeth Fogel och psykologen och kulturarvsforskaren Elisabeth Punzi delar med sig av kunskaper och erfarenheter om judiskt matarv, från barndomsminnen, andra världskrigets fasor till mattraditioner i ett nytt land. I detta avsnitt av Matarvspodden pratas det bröd, ost, kastanjer, platser, matminnen och judiskt kulturarv.
 

Medverkande:

• Elisabeth Punzi, psykolog och kulturarvsforskare, Institutionen för socialt arbete och Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
• Elisabeth Fogel, författare till boken Från Sighet till Göteborg: Riszis och Leibis resa genom livet (Bokförlaget Korpen 2023)
• Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

Matarvspodden gästar Vetenskapsfestivalen i Göteborg och pratar gränsöverskridande matarv. Tillsammans med marinbiologen Maria Bodin och arkeologen Maria Persson pratar vi matkultur genom historien och mat som kommit eller gått över gränser. Det avhandlas allt från bananer, salt, marina kolonilotter, Särimner, kökkenmöddingar och kröningsoxar till framtidens sjömat.

Medverkande:

• Maria Persson, arkeolog och kulturarvsforskare, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
• Maria Bodin, marinbiolog, Institutionen för marina vetenskaper & Centrum för hav och samhälle, Göteborgs universitet
• Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson
Ljudtekniker: Mikael Werliin & Håkan Prykäli

I tider av kris kan mat, måltidstraditioner och matminnen spela en stor roll för både individer och grupper. Inte bara för ens överlevnad, utan också som tröst, något som kopplar en till familjen, minnen, hemlandet, sin kultur. Matarvspoddens Lisa Haeger möter två forskare som på olika sätt arbetar med och kan relatera till matens kulturarv i tider av sorg och kris. Astrid von Rosen är konstvetaren och kulturarvsforskaren som använt sig av matlagning och matens kulturarv i sin egen sorgebearbetning. Elisabeth Punzi är psykolog och forskar om hur kulturarv i olika former kan bidra till hälsa och välbefinnande. Tillsammans samtalar de om matlagning, recept, sorgebearbetning och tillhörighet.

Medverkande

• Astrid von Rosen, forskare vid Institutionen för kulturvetenskaper och Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
• Elisabeth Punzi, psykolog och forskare, Insitutionen för socialt arbete och Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
• Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

Matarvspodden blickar bakåt till 1770-talets Sverige och ser närmare på tider av matbrist och hungersnöd. Vår poddmoderator Lisa Haeger diskuterar svält, samhällsdebatt och livsmedelspolitik i matkrisens spår med historikerna Erik Hallberg och Lars Nyström, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet. Är svält en del av det svenska matarvet? Vilka följder fick svältåren för individen och samhället i slutet av 1700-talet och framåt? Finns det några lärdomar vi kan aktualisera i samtiden?

Medverkande

• Lars Nyström, universitetslektor i historia, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
• Erik Hallberg, universitetslektor i historia, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
• Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

I detta avsnitt av Matarvspodden tar vi oss an gamla traditioner och maträtter och letar efter matarv från medeltiden som skulle kunna kopplas till juletid i Sverige. Tillsammans med Marie Schmidt och Liselotte Öhrling, arkeologer och museipedagoger vid Lödöse museum, djupdyker vi i recept från medeltiden, från udda rätter och sötsaker till vad som återfinns på julbord idag.

Medverkande

• Marie Schmidt, arkeolog och museipedagog, Lödöse museum
• Liselotte Öhrling, arkeolog och museipedagog, Lödöse museum
• Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

Ett recept inspirerat av biskops Brasks matordning och Das buch von guter speise 1350-talets Tyskland.

Tag en torkad sida av långa (eller en färsk torskrygg om man hellre vill).

Blötlägg den torkade fisken över natt. Drag av skinnet. Stek i olivolja eller smör med salvia och timjan. Servera med hackad mandel och russin.

Först pandemi sedan krig i Europa. Vi har bunkrat toapapper och konservburkar. Att maten är livsviktig blir påtagligt i tider av kris. Kan vi lära oss något om mat och förberedelser i orostider från kristider i historien? Matarvspodden gästar Bokmässan och möter Maria Persson, doktor i arkeologi och kulturarvsforskare, och Elias Mellander, doktor i etnologi och konsumtionsforskare, båda vid Göteborgs universitet. Tillsammans med moderator Lisa Haeger diskuterar de överlevnad, matarv, falska rätter, prepping och krisberedskap.

Medverkande

• Maria Persson, doktor i arkeologi och kulturarvsforskare, institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
• Elias Mellander, doktor i etnologi och konsumtionsforskare, institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet
• Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

I detta avsnitt av Matarvspodden djupdyker vi i matarvet från gångna kulturer. Vi bekantar oss med kosten hos romarna under antiken. Vi ger oss på jakt efter den skandinaviske vikingens måltider och diskuterar vad det arkeologiska materialet kan berätta för oss om mat och matlagning från förr. Vi får veta mer om spannmål, rutten fisk och pizzans historia. Dessutom får vi veta vad antikens författare hade för fördomar om nordbornas mat.

Medverkande

• Mari Wickerts, arkeolog och museipedagog, Göteborgs Stadsmuseum
• Lena Larsson Lovén, professor i antikens kultur och samhällsliv, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.
• Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

I detta avsnitt av Matarvspodden möter vi etnologen Susanna Rolfsdotter Eliasson och pedagogen Margaretha Häggström som båda studerat det svenska fenomenet fika. Tillsammans med Matarvspoddens Lisa Haeger ger de sig in på det kanske svenskaste av alla matrelaterade traditioner. Vad är egentligen så speciellt med svenskt fika? Och kan man kalla det för kulturarv?

Medverkande

• Susanna Rolfsdotter Eliasson, etnolog, Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet
• Margaretha Häggström, pedagog, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet
• Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

Matarvspodden ger sig in i matturismens värld och tittar på hur bakverk och mat används inom turistnäringen och varför en liten dansk ort är känd under namnet Honningskagernas by. Lisa Haeger lotsar oss tillsamman med Erik Lundberg, Centrum för turism, och Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet, in bland gamla recept, turistnäring och foodies.

Medverkande

• Erik Lundberg, Centrum för turism, Göteborgs universitet
• Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
• Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

I detta avsnitt av Matarvspodden tar vi oss an olika sätt att förvara mat i Sverige genom tiderna. Tillsammans med antikvarierna Carina Carlsson och Christine Caux Gustavsson ger vi oss på lösningar för förvaring av mat förr och nu. Vi lotsas genom lämningar i kulturlandskapet, hemmen och museimagasinen. Och vi möter en brokig men ack så spännande historia där vi återigen ser att vi behöver vår historiekunskap för att ta oss vidare till en mer hållbar framtid!

Medverkande:

• Christine Caux Gustavsson, antikvarie, Mölndals stadsmuseum
• Carina Carlsson, antikvarie, Förvaltningen för kulturutveckling, Göteborg
• Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

I detta avsnitt av Matarvspodden ger vi oss in i veganismens och vegetarianismens historia. Lisa Haeger diskuterar det gröna matarvet med Anita Synnestvedt, Göteborgs universitet och författaren Anna H Lundahl. Vi ser närmare på trender, mat som identitet och attityder till vegetarianism och veganism. Vi pratar hållbarhet och mat som statusmarkör och avslutar med tips från det gröna köket.

Medverkande:

• Anna H Lundahl, författare till boken Min farmor var vegan                   
• Anita Synnestvedt, arkeolog och redaktör för boken Matarv: berättelser om mat som kulturarv, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
• Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet