Göteborgs universitet
Bild
Judiskt kulturarv - föremål i Synagogan
Foto: Jenny Högström Berntson
Länkstig

Shmues! Judiskt kulturarv i Sverige

I podden "Shmues! Judiskt kulturarv i Sverige" samtalar psykologen och kulturarvsforskaren Elisabeth Punzi med olika forskare, författare och representanter för judisk kultur och fångar upp olika ämnen som rör judisk kultur och historia med fokus på Sverige. Vi lyfter ämnen som jiddisch, matkultur, sång och musik, judiska livsöden och berättelser.

Produktion

Podden Shmues! Judiskt kulturarv i Sverige produceras av Centrum för kritiska kulturarvsstudier och Kulturarvsakademin vid Göteborgs universitet tillsammans med Judiska Församlingen i Göteborg. Podden produceras med stöd av Katz judiska kulturfond och Institutet för språk och folkminnen. Poddens musikslinga är framförd av Josef Zammel.

Shmues (hebreiska שמועס) betyder ungefär att prata informellt med någon, eller om man skulle ta det på göteborgska - tjôta. I podden möts vi helt enkelt för att prata informellt, men samtidigt grundat i forskning och expertis, om olika ämnen som berör judiskt kulturarv.

Podden produceras med stöd av Katz judiska kulturfond och Institutet för språk och folkminnen.

Shmues!
Podden Shmues! Judiskt kulturarv i Sverige

Nääs slott och slöjdseminarium

:modernitet, slöjd och bildning Avsnitt 5

Elisabeth Punzi möter etnologen Anders Hammarlund för att diskutera kulturarv kopplat till Nääs slott och slöjdseminarium. Vi pratar om slöjd och pedagogik, modernitet och framgångstankar. Elisabet möter också Marie Hjalmarsson Engelke, arkivarie och guide på Nääs slott som delar med sig av sina kunskaper om Nääs slott och inte minst om Sophie Elkan, författarinnan med koppling till Nääs.

Nääs slott i Lerums kommun är idag Skandinaviens bäst bevarade sena 1800-tals miljö. På 1800-talet var Nääs vida känt för sitt slöjdseminarium som samlade både kvinnor och män från hela Sverige och andra länder. Slöjdseminariet bidrog till den tidens bildning och metodutveckling delvis inspirerat av den judiska reformrörelsen och tanken om att bidra till samhällsutvecklingen. Men platsen är inte bara känd för sitt slöjdseminarium utan också för jordbruket vid Stora Nääs säteri. Dessutom bodde författarinnan Sophie Elkan på Nääs på somrarna och hon arbetade som översättare på slöjdskolan där hennes bror Otto Salomon var en av upphovsmännen.

Medverkande

  • Anders Hammarlund, etnolog och musikforskare, har verkat som forskare vid universiteten i Stockholm, Göteborg och Uppsala.
  • Marie Hjalmarsson Engelke, författare och arkivarie, Lerums kommun, som guidar på Nääs slott.
  • Elisabeth Punzi, moderator, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet.

Tips

Mer om Nääs slott och slöjdseminarium: https://www.naas.se/

Mer om Sophie Elkan på Sophie Elkans vänner: https://www.facebook.com/sophieelkansvanner

Foton nedan:

Nääs slott. Foto: Carl Victorin, Västergötlands museum, Digitalt museum.
Sophie Elkan & Selma Lagerlöf på trappan till Nääs slott. Foto: Vänersborgs museum, Digitalt museum.

Foto: Carl Victorin, Västergötlands museum, Digitalt museum
Foto: Reprofotografi av Ola Eriksson 1991. Originalnegativet tillhör Göteborgs Historiska Museum. Vänersborgs museum, Digitalt museum

Minnen och berättelser om flykt och identitet

Avsnitt 4

Lisa Granér föddes i Wien 1934 och kom som fyraåring till Sverige som flykting 1939. I detta avsnitt delar hon med sig av minnen, berättelser och livserfarenheter tillsammans med poddens moderator Elisabeth Punzi och Johan Melander Hagborg. Johan är klinisk psykolog, forskare och lärare vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet som har arbetat mycket med barn och familjer som genomlevt flykt och trauman.

Lisa Granér berättar hur livet förändrades efter Tysklands annektering av Österrike 1938 (kallat ”Anschluss”). Hur det fick direkta effekter på livet för henne, hennes familj och andra judiska familjer i landet. Vi pratar trauman, medmänsklighet och motstånd, men främst upplevelser och minnen. Vi reflekterar över ting, känslan av hemma och barns reaktioner på trauman.

Medverkande:

  • Lisa Granér
  • Johan Melander Hagborg, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
  • Elisabeth Punzi, moderator, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet.

Bilderna nedan:
Tv: Lisas pass från 1939 som hon pratar om i podden
Th: Johan Melander Hagborg och Lisa Granér vid inspleningen av avsnittet

Foto: Elisabeth Punzi

Judisk musikkultur i Sverige

Avsnitt 3

I detta avsnitt tar vi oss an musikhistoria med judiska förtecken tillsammans med Anders Hammarlund, forskare, författare och musiker. Vad är det judiska musikarvet i Sverige? Med start i det svenska musiklivet under 1800-talet lotsas vi genom musikarv i Sverige, judiskt kulturliv, klezmer, emancipation och ett progressivt judiskt Göteborg. Vi pratar musik som bildningsideal och musik och identitetsbygge. Vi möter kantorer, musiker, kompositörer och musikforskare och får veta mer om bland annat Abraham Baer, Dina Baer, Wilhelmina Josephson, Karl Valentin, Moses Pergament och Georg Riedel. Vi besöker också Benjamin Gerber, andlig ledare inom Göteborgs judiska församling i Göteborgs synagoga där han sjunger psaltarpsalm 96 ”Hela Jordens Konung” och Adon Olam.

Medverkande

  • Anders Hammarlund, etnolog och musikforskare, har verkat som forskare vid universiteten i Stockholm, Göteborg och Uppsala.
  • Benjamin Gerber, maggid, andlig ledare inom Göteborgs judiska församling.
  • Elisabeth Punzi, moderator, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet.

Vill du veta mer?
Hammarlund, A. (2008). Gestaltning, identitet, integration. Kantor Abraham Baer (1834-1894) och liturgireformen i Göteborgs synagoga. i
Dokumenterat nr.40. Bulletin från Musik- och teaterbibliotek

Hammarlund, A. (2013). En bön för moderniteten: kultur och politik i Abraham Baers värld. Stockholm: Carlsson.

Foto: Jenny Högström Berntson
Foto: Jenny Högström Berntson

Jiddisch, språkfrämjande och levande kultur

Avsnitt 2

Elisabeth Punzi möter Tomas Woodski, språkfrämjare för jiddisch på Institutet för språk och folkminnen, och samtalar om jiddisch som kulturarv. Vad innebär det att jiddisch räknas som ett minoritetsspråk och på vilket sätt är jiddisch ett kulturarv? Vi pratar språkbärare och språkfrämjande, jiddischlitteratur, judisk identitet och jiddisch i pridesammanhang.

Medverkande:

  • Tomas Woodski, språkfrämjare för jiddisch på Institutet för språk och folkminnen (Isof).
  • Elisabeth Punzi, moderator och kulturarvsforskare vid Centrum för kritiska kulturarvsstudier, docent i psykologi vid Institutionen för socialt arbete, GU.

Tips

Foto: Jenny Högström Berntson
Foto: Jenny Högström Berntson
Foto: Jenny Högström Berntson

En introduktion till Shmues!

Avsnitt 1

I detta introducerande avsnitt talar teamet bakom Shmues om poddkonceptet, om kulturarv och poddens namn Shmues.

Medverkande:

  • Elisabeth Punzi, poddens moderator, docent i psykologi vid Institutionen för socialt arbete och kulturarvsforskare vid Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet.
  • Jenny Högström Berntson, poddens producent och koordinator för Centrum för kritiska kulturarvsstudier och Kulturarvsakademin, Göteborgs universitet.
  • Shahar Isak, del av poddteamet och programansvarig vid Judiska församlingen Göteborg.

Musik: Josef Zammel
Ljudtekniker: Mikael Werliin

Poddteam

Moderator för podden och innehållsansvarig: Elisabeth Punzi, psykolog och kulturarvsforskare vid Institutionen för socialt arbete och Centrum för kritiska kulturarvsstudier vid Göteborgs universitet.

Poddens producent: Jenny Högström Berntson, koordinator för Centrum för kritiska kulturarvsstudier och Kulturarvsakademin vid Göteborgs universitet.

Shahar Isak, programansvarig Judiska Församlingen Göteborg.

De tre jobbar tillsammans med poddens innehåll och form och till varje avsnitt bjuds forskare, författare och kulturarvsexperter för att samtala om olika ämnen som rör judisk kultur och historia med fokus på Sverige.

Josef Zammel, musiker podden

Klipp och mix: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet.

Foto: Jenny Högström Berntson
Foto: Jenny Högström Berntson