Göteborgs universitet
Länkstig

Avdelningen för genus och kultur

Avdelningen för genus och kultur inrättades den 1 januari 2025 och är en sammanslagning av de tidigare avdelningarna Genusvetenskap och Kultur.

Genusvetenskap

Ämnet genusvetenskap, som tidigare var en egen avdelning, utgör en dynamisk miljö för forskning och utbildning, med forskning, samarbete och utbildning på alla nivåer – från grundnivå till doktorandstudier. Här utvecklas forskning som driver forskningsfronten framåt och nya pedagogiska ansatser i ett sammanhang som hålls ihop genom ett kritiskt perspektiv på genusvetenskap som undervisningsområde och forskningsfält.

Ämnet strävar efter en öppenhet för nya teoretiska perspektiv och metodologiska angreppssätt, som samlar forskare och lärare från olika discipliner inom humaniora och samhällsvetenskap. Här utforskas frågor av central betydelse i akademin och som befinner sig i samhällsdebattens absoluta mittpunkt, i globala såväl som lokala kontexter, med ambition att nå ett bredare samhälleligt inflytande att stärka jämlikhet. Vi vill stärka möjligheter till utbyte över professionella gränser och över olika samhällssektorer och är engagerade i frågor om (trans)nationell rättvisa och social förändring.

Personal inom ämnet genusvetenskap

  • Arman Heljic        
  • Elin Lundsten, Senior lecturer    
    Body politics, health care professions, hbtq rights and health care
  • Erika Alm, Senior lecturer, Associate professor    
    Body politics, intersex studies, trans studies, queer theory, feminist epistemology, decolonial theory
  • Eva Zetterman, Senior lecturer, Associate professor    
    Visual culture, street art, activist art, critical museum studies, critical historiography
  • Jeanette Sundhall, Senior lecturer
    Children's rights, age categorizations , adulthood norms, children's and young people's  activism
  • Juan Velasquez, Senior lecturer, Associate professor    
    Participatory Action Research, Video-power, Barrio feminism, Critical Animal Studies, decolonial pedagogy, intersectionality, diffraction, tentacularity, Latin America and The Caribbean (Abya Yala)
  • Lena Martinsson, Professor    
    De-colonial theory, Intersectionality, feminist, queer and class perspectives; political subjectivities, critical gender equality -and diversity studies, digital and transnational activism, anti-gender movement
  • Mathias Ericson        
  • Olga Sasunkevich, Associate senior lecturer    
    Feminist and LGBTQI+ activism, transnational encounters, post-socialism, Russia, Eastern Europe

Forskning

På avdelningen för genusvetenskap arbetar juniora och seniora forskare individuellt och gemensamt omkring en uppsättning frågor som befinner sig i den genusvetenskapliga och feministiska forskningens framkant, inom och mellan följande tre tematiska områden:

  • Digitala teknologier, framväxande gemenskaper, transnationell aktivism och social förändring;
  • Diskurser och praktiker omkring genus och sexualitet i intersektionen mellan kritiska ras- och feministiska queer studier och post/dekoloniala metodologier;
  • Nya perspektiv på kropp och förkroppsligande: subjektivitet/agentskap, sårbarhet och prekaritet.

Med en kritisk ansats till genusvetenskap som undervisningsområde och forskningsfält erbjuder Avdelningen för genusvetenskap utmanade och inspirerande forskningsutbyten inom Genusseminariet och vi arrangerar varje år ett sommarsymposium. Avdelningens forskare uppskattar att tänka och arbeta tillsammans och välkomnar gärna gästforskare för kortare eller längre visiter. Om du är intresserad av att besöka vår miljö är du välkommen med en ansökan. Skicka ett personligt brev och 2-sidigt CV till Lena Martinsson.

Unpacking gender science: Issues and concepts in gender research and education

How can we approach gender from an inclusive perspective? In the context of controversies around gender studies and anti-gender mobilizations in Sweden and beyond, how can we address issues around normativity, binarity, feminist and LGBTQI+ movements, visual cultures and digital technologies? Featuring researchers from the Gender Studies Unit at the University of Gothenburg, this clip series looks at different aspects of gender studies, research, and education. Production of the clip series was funded by Stiftelsen Gustaf Adolf Bratts föreläsningsfond and coordinated by Selin Çağatay, Ph.D.

Navigate to video: Onur Kılıç: What does LGBTQI+ movement look like in a digitalizing world?
Video (1:32)
Onur Kılıç: What does LGBTQI+ movement look like in a digitalizing world?
Navigate to video: Lena Martinsson: Vad är en norm?
Video (2:36)
Lena Martinsson: Vad är en norm?
Navigate to video: Elin Lundsten: Vad är egentligen naturligt och normalt?
Video (1:42)
Elin Lundsten: Vad är egentligen naturligt och normalt?
Navigate to video: Jeanette Sundhall: Hur kan vi göra så att barn blir en större del av samhället?
Video (1:38)
Jeanette Sundhall: Hur kan vi göra så att barn blir en större del av samhället?
Navigate to video: Selin Çağatay: What is feminism?
Video (1:33)
Selin Çağatay: What is feminism?
Navigate to video: Juan Velásquez Atehortúa: How does video work to document feminism in popular sections?
Video (1:56)
Juan Velásquez Atehortúa: How does video work to document feminism in popular sections?
Navigate to video: Eva Zetterman: What is the power of visual culture?
Video (1:16)
Eva Zetterman: What is the power of visual culture?
Navigate to video: Mathias Ericson: Everyone knows what gender is, right?
Video (1:30)
Mathias Ericson: Everyone knows what gender is, right?
Navigate to video: What do Russia and Sweden have in common in terms of gender equality?
Video (1:37)
What do Russia and Sweden have in common in terms of gender equality?
Navigate to video: Mia Liinason: Do algorithms reinforce inequalities?
Video (2:14)
Mia Liinason: Do algorithms reinforce inequalities?

Utbildning

Vid enheten för genusvetenskap utbildar vi studenterna i att förbättra sin förmåga att undersöka och granska normer och samhällsstrukturer. Vi fokuserar på frågor som: Vad betraktas som kunskap? Hur bildas kunskap av sociala normer och den vetandes position / alitet, och vilka konflikter finns kring kunskapspåståenden? Vår pedagogiska strategi utgår från idén om deltagande undervisning och lärande. I denna ambition är mångfald, allas rätt att tala och kollektiv kunskapsproduktion viktigt. Att arbeta i basgrupper är en metod utvecklad för att förverkliga och vidareutveckla dessa ambitioner.

Navigate to video: Gendering Practices - a students perspective
Video (1:52)
Gendering Practices - a students perspective

Forskarutbildning

Genusvetenskap vid Göteborgs universitet är en expansiv, internationell och tvärvetenskaplig forsknings- och utbildningsmiljö. Doktorander deltar i det genusvetenskapliga kollegiet och bidrar till att kontinuerligt utveckla avdelningen och ämnet. En gemensam utgångspunkt för kollegiet är att vi närmar oss forskningsfältet med en kritisk ansats, oavsett om forskningsfrågorna handlar om feministisk teori, politisk subjektivitet, organisering och motstånd i en nyliberal, postkolonial och global tid, om normer kring ålder, kön, funktionalitet och sexualitet eller om feministisk kunskapsproduktion. Avdelningens forskare undersöker frågor som befinner sig i samhällsdebattens absoluta mittpunkt och utvecklar kunskap som ger nya insikter om komplexa fenomen. Vi deltar kontinuerligt i debatter och kunskapsutveckling om exempelvis transfrågor, jämställdhetspolitik, vård, reproduktion och omsorg eller om digitala teknologiers betydelse för transnationella sociala rörelser.

Avdelningens forskare ger doktoranderna möjlighet att utvecklas till självständiga, kritiska och reflekterande genusforskare med förmåga att bidra till att utveckla teoretiska perspektiv, metodologier och etiska förhållningssätt. Avdelningen är del av den internationella forskarskolan Intergender och avdelningens doktorander får en självklar tillgång till internationella såväl som nationella nätverk. Samtliga doktorander erbjuds möjlighet att undervisa eller utföra administrativa arbetsuppgifter under forskarutbildningen.  

Forskarutbildningen omfattar 240 hp varav 60 hp utgörs av kurser.

Genushubben

Genushubben och doktorand/postdoktor-hubben är ett nav som knyter ihop genusvetare och andra forskare med ett intresse för frågor om social rättvisa, genus och sexualitet och fungerar som en kollaborativ och informell plattform för utbyte och stöd i forskning, utbildning och samverkan. Hubben uppstod som en respons på anti-genuskampanjer och som en reaktion på den retorik och de praktiker som försöker begränsa akademisk frihet och möjligheten att forska och studera i en oberoende miljö, vilket akademin som institution har erbjudit under många decennier.

Genus- och doktorand/postdoktor-hubben har utvecklats med förhoppningen om att skapa ett nätverk och kunna fungera som en stödjande miljö i forsknings- och skrivprocesser med utgångspunkt i studenters och forskares solidaritet. Hubben är en plats för utbyte av idéer och tankar men också en plats för aktivitet, nätverksbyggande och samarbete över universitetet och mellan lärosäten i Sverige och utomlands. Hubben är öppen för alla och erbjuder möjlighet att delta på olika sätt - att medverka i läsgrupper, komma på sociala träffar, dela varandras nätverk eller samarrangera evenemang.

Kultur

Vi som är verksamma inom ämnena kulturstudier, etnologi och barn- och ungdomskultur bdriver forskning och utbildning med utgångspunkt från ämnestraditionerna kulturstudier, etnologi samt barn- och ungdomskultur och är inriktade mot att undersöka kulturella företeelser och människors kulturskapande i förhållande till det omgivande samhället.

Kulturstudier

Kulturstudier samlar forskare och lärare som har bakgrund i humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner och som arbetar inom en kritisk kulturstudietradition.

Kulturstudier är en interdisciplinär tradition som använder kultur som en lins för att förstå och analysera samhällsförändring med fokus på makt, ideologi och ekonomi. Vår forskningsmiljö samlar forskare som arbetar med urbana förändringsprocesser, prekära arbetsförhållande, offentlighet, kris och demokrati. Som en interdisciplinär miljö har vi mycket kontakter med andra ämnen, utöver de som finns på institutionen, såsom sociologi, kulturgeografi, språkvetenskap och idéhistoria. De olika ämnesbakgrunderna skapar en dynamisk miljö där kollegiet kan samlas runt den kritiska intellektuella tradition som kulturstudier växt fram ur internationellt – en tradition som sedan Frankfurtskolan och Birminghamskolan förenat forskare genom en samling frågeställningar om samtiden.

Som forskningsmiljö arbetar vi också utåtriktat och i samverkan med kulturinstitutioner, organisationer, föreningar och rörelser för att skapa ett dynamiskt samtal med det omgivande samhället. Vi bjuder regelbundet in internationella forskare att besöka oss på kortare eller längre vistelser. Tillsammans skapar kollegiet en inkluderande forsknings- och läromiljö som kopplar samman såväl forskning som undervisning med det omgivande samhället.

Etnologi

Etnologi? Starlet, utekök och sommarstugor – går det att forska om? Jodå! Etnologer kan studera allt möjligt som människor ägnar sig åt. Det är perspektivet som utmärker denna forskning. Vi går nära. Vi följer yngre och äldre, kvinnor och män i deras vardag och högtider. Ofta gör vi jämförelser mellan samtiden och det förgångna, vårt kulturarv. Sökarljuset riktas mot människor som annars sällan kommer till tals med sina röster, åsikter och beteende i grupp eller individuellt.

Etnologi är ständigt högaktuellt, då här och nu utforskas, problematiseras och analyseras. Även om fokus är på det lilla, de enskilda företeelserna, så säger det något om samhället, tidsandan, strukturer, de stora berättelserna. Ja, uppgiften går ut på att sätta in det till synes triviala i en kontext. Inget är frikopplat från större sammanhang.

Vad gör vi människor och varför gör vi som vi gör? Intresset för människan som kulturvarelse handlar om att nå kunskap om oss själva och andra. Inifrånperspektiv och träning i reflexivt tänkande hjälper oss att förstå olika kulturella sammanhang i tid och rum. Etnologi är förankrad i en lång forskningstradition där vi aktivt strävar efter att göra vårt arbete tillgängligt för en bredare publik, så människor som varit delaktiga i vår forskning och andra intresserade kan ta del av våra resultat. Vi är måna om hur vi skriver för att kunna sprida etnologisk kunskap.

Barn- och ungdomskultur

Ämnet Barn- och ungdomskultur är mångvetenskapligt och inriktat mot att öka kunskapen om barns och ungas uppväxtvillkor och hur barndom respektive ungdom präglas av föreställningar rörande ålder. Utifrån historiska och kulturvetenskapliga perspektiv väcks frågor om barns och ungas kulturella tillhörighet och samhälleliga position, deras självförståelse och identitetsskapande. Vanliga teman är barns och ungas möjligheter till delaktighet i samhälle och kultur, barns och ungas medborgerliga rättigheter och möjligheter att förstås som skapande subjekt, samt barn och unga som aktörer i relation till konstnärliga uttrycksformer, lek, medier och konsumtion.