Forskningsämnen

Etnologi är en empirinära kulturvetenskap som sätter människan i centrum genom studier av människors värderingar och handlingar. Ämnet har inspirerats av skilda internationella teoribildningar som ger tolkningsmöjligheter av nutida företeelser. Det teoretiska forskningsintresset berör även hur gårdagen, det historiska, återanvänds, tolkas och förstås utifrån nutidens kontextuella uppfattningar. Forskningen uppmärksammar bland annat hur värderingar och förhållningssätt omsätts i kulturarvspraktik.

Etnologisk forskning belyser också makt- och konfliktperspektiv och undersöker hur individuella kulturyttringar är relaterade till lokala och globala samhällskontexter. Aktuella studiefält rör ett förhållandevis brett spektrum från exempelvis materiell kultur, konsumtion och minnesproduktion till narrativitet och icke-verbala kulturella uttrycksformer.

Filmvetenskaplig forskning behandlar specifikt audiovisuella aspekter av samtliga medier med rörlig bild som central kommunikativ komponent, d.v.s. förutom traditionella studier av produktion och reception av biograffilm och television, även merparten av all medierad informationsförmedling idag.

Till institutionens aktuella forskningsområden hör bl.a. studiet av digitala kulturer, TV-historia, filmmusik och medieproduktion.

Termen genusforskning kan användas som ett paraplybegrepp för olika typer av forskning om kön/genus, men huvudfåran inom forskningen utgår från maktrelationen mellan könen inom olika områden och på olika analytiska nivåer, t.ex. sociala, kulturella eller individuella.

Inom genusforskning ryms det som tidigare kallades kvinnoforskning, men också mans- eller maskulinitetsforskning liksom queer- och homoforskning. Även studier som undersöker hur genus interagerar med t.ex. klass, etnicitet och sexualitet är centrala inom genusforskningen.

Forskningsområden vid institutionen är feministisk teori-, etik- och idéutveckling, homo-, queer- och mansforskning och forskning om genus och kultur, genus och politik samt genus och våld.

Forskningen i konst- och bildvetenskap arbetar med ett utvidgat bildbegrepp som förutom traditionellt konstnärliga medier som måleri och skulptur innefattar ett flertal sinsemellan olika företeelser som scenografi, webbsajter, graffiti och förpackningar. Dessa olika visuella uttryck ingår alla i begreppet visuell kultur (se forskningsområde i vänsterspalten). För att återspegla denna inriktning bytte ämnet vid Göteborgs universitet år 2000 namn från konstvetenskap till konst- och bildvetenskap.

Vid institutionen bedrivs forskning om historiografi, bilders materialitet, digitala bilder, performancekonst, gatukonst, bildpedagogik, konstnärskolonier, visualisering, fotografi, arkiv och museer, scenografi och mode.

Forskningssamarbeten finns med Göteborgs konstmuseum, Centrum för digital humaniora, Centre for Critical Heritage Studies och Centrum för konsumtionsvetenskap.

Kulturstudier är ett forskningsfält med fokus på relationen mellan samhälle, kultur och identitet. Kulturstudierna opererar i gränslanden mellan vetenskapliga traditioner och etablerade akademiska discipliner.

De gränsdragningar mellan olika ämnen som tidigare framstod som självklara har problematiserats av nya samhälleliga villkor. Kulturstudierna utgör ett svar på de behov av teoretisk och metodologisk nyorientering som växt fram som en följd av samtidens samhälleliga och kulturella förändringsprocesser.

Forskningen vid institutionen bedrivs inom fyra olika tematiska områden: ”Omvandlingar av det urbana”, ”Globalisering och sociala rörelser”, ”Psykoanalys och kulturteori” samt ”Kultur och pedagogik”.

Den musikvetenskapliga forskningen i Göteborg har länge haft en övervägande musiksociologisk inriktning. Efterhand har denna profil fördjupats och vidgats till en strävan att studera musiken i sitt kulturella och sociala sammanhang med hjälp av såväl musikvetenskapliga som kulturanalytiska och sociologiska verktyg.

Forskningen inom ämnet har sedan början av 1990-talet alltmer kommit att inriktas mot studier av musik och medier, populärmusik och 1900-talets svenska musikhistoria. Musiksamhällets snabba förändringar under de senaste decennierna har också motiverat till forskning kring musikhistorieskrivning, musikestetik och reception av musik.