Kunskapslyft om antisemitism i Sverige
För att kunna förebygga och bemöta antisemitism behöver vi förstå antisemitismens idéer, uttryck och konsekvenser. Detta behov har blivit uppenbart efter Hamas terrorattentat den 7/10, det efterföljande kriget i Gaza, demonstrationer i Sverige och diskussioner på sociala medier. Därför har Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet initierat en forskningsinsats under 2024 som vi kallar ”Kunskapslyft om antisemitism i Sverige”.
Den forskning som vi genomför tjänar två huvudsakliga syften. Det första syftet är att skapa ett empiriskt, systematiskt och forskningsbaserat underlag om antisemitismens utbredning och konsekvenser för judar i Sverige efter terrorattacken den 7/10. Vår ambition är att genom forskningsinsatsen bidra till att debatten om antisemitism i Sverige rör sig från anekdotstadiet till ett samtal baserat på systematiskt framställd kunskap. Det andra syftet är att omsätta denna kunskap till en resurs för svenska lärare. Detta görs genom att integrera forskningsinsatsen i det metodutvecklingsstöd som Segerstedtinstitutet erbjuder kommuner och andra utbildningssamordnare från 2024. Vi vet att det är svårt att diskutera och hantera frågor kopplade till antisemitism och Israel-Palestinakonflikten i klassrummet och denna insats ämnar utveckla denna förmåga.
Forskningsinsatsen leds av Christer Mattsson och Robin Andersson Malmros, båda verksamma vid Segerstedtinstitutet, och består av sex delstudier. Övriga medverkande forskare är Anders Persson (Linnéuniversitetet), Isabella Pistone (Göteborgs universitet), Mirjam Katzin (Göteborgs universitet), Morten Sager (Göteborgs universitet), Pontus Rudberg (Uppsala universitet) och Thomas Johansson (Göteborgs universitet).
Delstudier
Klicka på rubrikerna nedan för mer ingående läsning av respektive delstudie.