Digital dokumentation ovärderlig för klimathotade kulturarv
Många kulturarv är akut hotade av klimatförändringarna. Genom att känsliga eller svåråtkomliga miljöer dokumenteras digitalt kan forskare från många olika discipliner få en möjlighet att förstå situationen och vidta lämpliga åtgärder. I februari och mars pågår en utställning i Buenos Aires där besökarna får upptäcka kulturarvet i Antarktis, med fokus på lämningarna från Nordenskjöldexpeditionen – tack vare forskare från Göteborgs universitet.
År 2020 genomfördes en antarktisk forskningsexpedition, CHAQ2020, i samarbete mellan Argentina och Sverige. Syftet var att undersöka och stödja det gemensamma kulturarvsarbetet i Antarktis med fokus på lämningarna från Nordenskjöldexpeditionen.
Jonathan Westin och Gunnar Almevik från Göteborgs universitet har i dagarna kommit hem från Argentina där de tillsammans med Argentinas kulturminister och Sveriges ambassadör invigt en publik utställning om Nordensköldexpeditionen som arrangerades i nära samarbete med Tecnópolis i Buenos Aires och Svenska ambassaden.
– Med den publika utställningen ville vi lyfta fram hur digital dokumentation kan göra det avlägsna antarktiska arvet tillgängligt inte bara för forskare utan även för allmänheten. Förtrogenhet med en plats inger empati, och det är en viktig komponent när man mobiliserar de åtgärder som behövs för att reagera på klimatförändringarna, säger Jonathan Westin, forskningssamordnare vid Göteborgs forskningsinfrastruktur för digital humaniora, GRIDH, en forskningsnod med fokus på artificiell intelligens, arkiv och nya sätt att dokumentera och publicera.
Visualiseringar och rekonstruktioner
På Tecnópolis sommarutställning, som besöks av omkring 10 000 människor per dag under februari och mars, bidrog Jonathan Westin och Gunnar Almevik med visualiseringar och rekonstruktioner i Virtual Reality, VR, av kulturarven i Antarktis. Detta ger besökarna en möjlighet att uppleva lämningarna efter Nordenskjöldexpeditionen genom VR och pekskärmar och kunna utforska monumentens nuvarande tillstånd såväl som hur dessa platser kan ha sett ut 1903.
Göteborgs universitet bidrar även med videoinstallationer om dokumentationsarbetet på Antarktis, samt om det hot som klimatförändringarna utgör för de historiska lämningarna.
– Universitetets discipliner bidrar med vetenskapligt djup och kvalitetssäkring, det är otroligt viktigt, men de stora samhällsutmaningarna kräver nya samverkansformer. Inte bara över discipliner och fakulteter, utan tillsammans med andra aktörer i samhället. Det är uppenbart att det inte räcker att publicera vetenskapliga artiklar, säger Gunnar Almevik.
Digital dokumentation
Klimatförändringarna utgör en utmaning för kulturmiljövården som kräver samarbete och mångvetenskapliga angreppssätt.
I de fall där de hotade monumenten och miljöerna är avlägsna och svårtillgängliga utgör detta ett stort problem. Krävande expeditioner riskerar att exkludera experter vars kompetens behövs.
Ett exempel är de fyra kulturmiljöerna på Snow Hillön, Hoppets vik, Seymourön och Pauletön i Antarktis, vilka är listade som historiska platser och monument. Dessa lämningar från Otto Nordenskjölds sydpolsexpedition (1901-1903) utgör ett kulturarv för många nationer. De är akut hotade av effekterna av klimatförändringar som tar sig uttryck i permafrostens tinande, smältvattenerosion, ökad nederbörd och en höjd havsnivå.
Den omfattande dokumentation och tillståndsbedömning som utfördes under forskningsexpeditionen utgör en kunskapsbas för beslut om framtida åtgärder och en fallstudie för hur digitala metoder kan användas för att inkludera fler discipliner.
Klimatanpassning av kulturarvsarbetet
Med utgångspunkt i den dokumentation som gjordes vid den antarktiska expeditionen undersöker forskningsprojektet Metoder för digital diagnosticering av hotade kulturarv vid Göteborgs universitet nu hur experter inom olika discipliner kan besöka och diagnostisera en plats digitalt.
– En klimatanpassning av kulturarvsarbetet med resurssnålare forskningsprocesser är starkt knuten till utvecklandet av nya rutiner för digital dokumentation, samt utformandet av metoder för diagnostisering och analys utifrån digitala resurser, säger Jonathan Westin.
Syftet med projektet är att kunna dra lärdomar om hur detta sätt kan appliceras på dokumentation och analys av andra känsliga eller svåråtkomliga miljöer, men också att kunskap om dessa platser ska komma allmänheten till del.
Text: Johanna Hillgren
Kontakt:
Jonathan Westin, e-post: jonathan.westin@lir.gu.se
Gunnar Almevik, tel: 031-786 9301, 0766-229 301, e-post: gunnar.almevik@conservation.gu.se
Se en trailer från utställningen i Buenos Aires, som sammanfattar några av de appar som forskarna från Göteborgs universitet bidrog med, på GU Play
Forskningsprojektet Metoder för digital diagnosticering av hotade kulturarv
Syftet med projektet är att möta den utmaning som klimatförändringarna innebär, genom att inventera och dokumentera analytiska metoder och verktyg som kan appliceras på olika kategorier av digital dokumentation, så att den blir tillgänglig och relevant för vetenskapliga angreppssätt från olika discipliner. Samt att arbeta fram en kravspecifikation för dokumentation av hotade och svårtillgängliga miljöer som inkluderar behov från humanistiska, tekniska och naturvetenskapliga expertisområden (kulturvård, glaciologi, geologi, statik) för att tillåta ett holistiskt angreppssätt.
Projektet finansieras av Riksantikvarieämbetet.
Fakta om CHAQ2020
Syftet var att undersöka och stödja det gemensamma kulturarvsarbetet i Antarktis med fokus på lämningarna från Nordenskjöldexpeditionen. Här samverkade Argentinas forskningsinstitut (IAA) och centralmyndigheten för Antarktis (DNA) med Svenska Polarforskningssekretariatet, Riksantikvarieämbetet och tre svenska universitet; KTH, Luleå tekniska universitet och Göteborgs universitet.
Den omfattande dokumentation och tillståndsbedömning som utfördes utgör en kunskapsbas för beslut om framtida åtgärder och en fallstudie för hur digitala metoder kan brukas för att inkludera fler discipliner.
Dokumentationen om lämningarna efter Nordenskiölds expedition finns fritt tillgänglig på https://antarctica.dh.gu.se/
Resultaten finns redovisade i en rapport på Riksantikvarieämbetets webbplats
