Tio år med nationella prov i samhällsorienterande ämnen
För tio år sedan skrev de första eleverna i svensk skola nationella prov i något av de samhällsorienterande ämnena. Det uppmärksammades under en konferens i slutet på november på Pedagogen vid Göteborgs universitet.
Under konferensens två dagar presenterades aktuell forskning med anknytning till de nationella proven.
– Det är lätt att forskningen kring proven hamnar i skymundan för att fokus hamnar på provets genomförande och vad som tas upp i media. Vi ville därför uppmärksamma den forskning som görs kring proven, säger Kristoffer Larsson, en av arrangörerna av konferensen.
Jan–Eric Gustafsson vid Göteborgs universitet inledde konferensen med att ge en tillbakablick över framväxten av nationella kunskapsmätningar i Sverige. Arne Löfstedt vid Göteborgs universitet fortsatte sedan med att berätta hur arbetet med nationella prov i de samhällsorienterande ämnena startade och har utvecklats under de tio år de har funnits.
Forskning som utgår från de nationella proven
Under torsdagen presenterades aktuell forskning relaterat till de nationella proven i historia och geografi. Marianne Sjöland från Malmö universitet talade exempelvis om en studie som visar att många elever inte kan svara på en fråga om förintelsens orsaker trots de statliga insatser som gjorts för att öka elevers kunskaper. Fredrik Alvén vid Malmö universitet och Kajsa Kramming vid Uppsala universitet tog i sina presentationer upp att pojkar och flickor klarar vissa typer av uppgifter i det nationella provet olika bra och vilka orsaker det kan finnas till det. Exempelvis att pojkar i viss mån svarar bättre på frågor med fasta svarsalternativ och som berör specifika händelser medan flickor gynnas av mer öppna frågor.
Under fredagen var det forskning kring proven i religionskunskap och samhällskunskap som var i fokus. Olof Franck vid Göteborgs universitet och Karin Sporre från Umeå universitet talade bland annat om de utmaningar som finns när det gäller bedömning av kunskaper i etik vilket är en del av det nationella provet i religionskunskap.
Övriga forskare som presenterade vid konferensen var David Rosenlund från Malmö universitet, Johan Samuelsson från Karlstads universitet, Mattias Arrhenius och Andreas Alm Fjellborg från Uppsala universitet samt Frank Bach, Annika Lilja, Christina Osbeck och Klas Andersson från Göteborgs universitet.
Många involverade i arbetet
Det är många personer involverade i arbetet med nationella prov. Forskare, provkonstruktörer och lärare på universitetet men även lärare och elever ute i skolor deltar i konstruktionsarbetet. Arbetet med nationella prov ger även uppslag till ny forskning och kunskapsutveckling inom olika områden.
– Exempelvis genom den forskning som bedrivs i anslutning till proven och som är konferensens fokus. Genom proven har det även varit möjligt att få extern finansiering för forskningsprojekt där material från proven varit avgörande pusselbitar, säger Kristoffer Larsson.
Han nämner som exempel det av Skolforskningsinstitutet finansierade projektet ”Hur lära sig att tänka kritiskt i samhällskunskap?” som visar hur nationella prov och elevsvar från nationella prov kan användas för att utveckla såväl ämnesdidaktisk forskning som undervisning byggd på vetenskaplig grund.
Varje år samlas det in ett representativt urval av cirka 600 nationella prov för ämnet samhällskunskap. Genom att se på elevsvar på enskilda uppgifter går det få en bra bild av vad svenska elever i årskurs 9 kan relativt ett ämnesinnehåll eller en förmåga. Genom att utgå från det är det sedan möjligt att utveckla ämnesdidaktisk forskning för att stärka undervisningen kring det specifika innehållet.
– Om den ämnesdidaktiska forskning som utvecklas för att stärka undervisningen i sin tur prövas i experimentella interventionsstudier finns det vidare potential att utkristallisera framgångsrika undervisningsstrategier och därmed undervisning byggd på vetenskaplig grund, berättar Kristoffer Larsson.
Text: Johanna Gunnarsson
Nationella prov i samhällsorienterande ämnen har tagits fram sedan 2013 och det är nu tio år sedan elever i skolor gjorde de första proven. Vid utbildningsvetenskapliga fakulteten konstrueras proven i religionskunskap och samhällskunskap för årskurs 9. Läs mer om nationella prov hos Skolverket.
Konferensen anordnades av Institutionen för didaktik och pedagogisk profession och Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet i samarbete med Malmö universitet och Uppsala universitet.
