Kunskapslyft om antisemitism i Sverige

Antisemitism, gråzon eller legitim kritik av Israel? En genomgång av vanligt förekommande uttryck under demonstrationer och i sociala medier

Ansvarig: Anders Persson
Publikationsform: Rapport i Segerstedtinstitutets rapportserie

Rapporten kommer innehålla en genomgång av uttryck (ca. 15 stycken) relaterade till Israel-Palestinakonflikten. Fokus kommer ligga på uttryck som används eller är relevanta för en svensk kontext. Rapporten inleds med en kort forskningsöversikt kring hur antisemitism bör definieras. Dessa uttryck ska förklaras, sättas i kontext och värderas (e.g. som antisemitiska, konspirationsteori, vara i gråzon eller legitima). Exempel på uttryck som många undrar över är slagord som ”befria Palestina från floden till havet”, ”krossa sionismen” och ”intifada”. Andra begrepp som ofta upplevs som svåra är antisionism, enstatslösning, BDS, apartheid, samt uppmaningar om att Israel inte bör finnas. I det pågående kriget i Israel-Gaza finns det vidare anklagelser om att Israel begår en ”Förintelse”, ”folkmord” eller ”etnisk resning” i Gaza som också behöver analyseras.

Antisemitism och samhällsorienteringen för nyanlända: Erfarenheter och motstrategier

Ansvarig: Robin Andersson Malmros
Övriga forskare: Christer Mattsson & Isabella Pistone (vid behov)
Publikationsform: Kortare rapport i Segerstedtinstitutets rapportserie & tidskriftsartikel

Studien syftar till att kartlägga och analysera perceptioner kring och erfarenheter av antisemitism inom samhällsorienteringen genom att studera befintligt undervisningsmaterial och intervjua samhällsvägledare eller motsvarande. På basis av denna studie kan problem och kunskapsluckor identifieras, vilka kommer vägleda framtida metodutveckling inom samhällsorienteringen. Data består av dokument (i första hand befintligt utbildningsmaterial) och intervjuer med samhällsvägledare eller motsvarande. I dokumentanalysen kommer fokus vara att analysera hur antisemitism beskrivs eller inte beskrivs, samt i vilket undervisningskontext (t.ex. inom vilket tema) som antisemitism diskuteras. I intervjuerna kommer fokus vara att kartlägga och analysera: (1) vilka uppfattningar om antisemitism som finns bland samhällsvägledarna; (2) vilka erfarenheter de har av att möta antisemitism och; (3) vilka pedagogiska strategier de använder när de a) diskuterar antisemitism som tema och b) möter antisemitiska attityder. Ett rimligt antal deltagare i intervjustudien är ca. 25 samhällsvägledare fördelat över drygt fem kommuner.

Judiskt liv på internet före och efter den 7/10: En fallstudie av ett judiskt ungdomsförbund

Hamas terrorattack i Israel den 7 oktober 2023 innebar inte bara en chock för den israeliska befolkningen utan även för judar runt om i världen. Denna studie utgår från uppfattningen att det finns ett behov av kunskap om svenska judars erfarenheter och upplevelser av tiden efter Hamas terrorattack. Internet och sociala medier har bidragit till att skapa nya gemenskaper för judar och används för lärande i judiska frågor samt för att förmedla kunskap om judar och judendomen till det omgivande samhället. Samtidigt visar forskning hur sociala medier används för spridning av antisemitiskt innehåll både av enskilda och politiska aktörer, från höger, vänster och extrema islamistiska miljöer, samt hur de algoritmer som påverkar vad som visas på plattformarna bidrar till att de antisemitiska budskapen fångas upp och förstärks. Sedan terrorattacken har hatet mot judar ökat kraftigt på sociala medier. Det övergripande syftet med studien är därför att öka kunskapen om svenska judars erfarenheter och upplevelser av att vara aktiva på internet tiden efter Hamas terrorattack och det efterföljande kriget. Ett mer specifikt syfte är att öka förståelsen för vad som händer på sociala medier och hur detta påverkar judar och judiskt liv i Sverige. I denna studie kommer vi att bidra till dessa syften genom en kvalitativ fallstudie av en judisk ungdomsorganisation, deras arbete med sociala medier och deras upplevelser och erfarenheter av detta arbete efter Hamas terrorattack den 7/10 och det efterföljande kriget.

Judiskt liv i Sverige efter 7/10: Erfarenheter, tankar och emotioner

I kölvattnet av attacken och i samband med kriget mellan Israel och Hamas som inleddes i samband med attacken, har terrorgrupper uppmanat till våld inte bara mot israeliska institutioner i omvärlden utan även mot judiska mål i allmänhet. Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan krig och konflikter i omvärlden och hatbrott och att såväl krigen i Gaza 2009 och 2014 som när konflikten har blossat upp vid tidigare tillfällen har haft en utlösande, så kallad ‘trigger-effekt’, för antisemitiska hatbrott. Även idag vittnar nyhetsmedier om ökad antisemitism runt om i världen i samband med händelserna i Gaza, också i Sverige. Vår förståelse av hur judar i Sverige har upplevt tiden efter Hamas terrorattack är dock begränsad till journalistiska reportage eller enskildas utsagor. Denna studies syfte är att försöka skapa en mer systematisk och bred förståelse för hur terrorattentatet och händelser efter terrorattentatet har påverkat judar i Sverige. Detta inkluderar utforskandet av svenska judars egna erfarenheter, tankar och känslor kopplade till den allmänna debatten, demonstrationer, diskriminering, hatbrott och andra händelser efter 7/10.

Studien bygger på data från en brett riktad kvalitativ enkät samt cirka 50 djupintervjuer som genomförs med ett strategiskt urval av informanter. Informanterna har olika åldrar, uttrycker sin judiska identitet på olika sätt och bor på olika platser i Sverige. Genom en kvalitativ analys av enkät och intervjusvaren kommer vi att svara på frågor som: Hur har judar i Sverige upplevt attentatet den 7 oktober 2023 och de därmed förknippade händelserna samt Israels krig mot Hamas? Hur beskriver de sin egen respons samt erfarenheter, tankar och emotioner i samband med händelserna? På vilket sätt kan mönster i dessa erfarenheter, tankar och emotioner urskiljas och vilket samband kan finnas med andra faktorer, som social och kulturell (judisk) identitet, berättelser och kollektivt minne?

Kriget mellan Israel och Hamas i svensk nyhetspress: En framinganalys

Kriget mellan Israel och Hamas har resulterat i en massiv mediebevakning. Det är ett välkänt faktum att kriser är händelser som tillskrivs olika orsaker och attribut. Genom pressrapportering kan människor informera sig om krisen och analysera orsak och ansvar. Tidigare forskning har visat att det sätt på vilken rapporteringen av olika krig i Mellanöstern är utformats påverkar hur läsarens uppfattning om dem. Genom att göra ett urval av vad som inkluderas och exkluderas i rapporteringen gestaltar medierna narrativet av händelserna, det vill säga medierna begränsar och definierar narrativets mening och formar därmed allmänhetens tolkning. Den svenska mediabevakning av kriget mellan Israel och Hamas är ett ämne för debatt i Sverige. Ett flertal röster i debatten, såväl i mer etablerade medier som på sociala medier, har hävdat att mediebevakningen är skev och tenderar att ta, beroende på vem man frågar, antingen ett för pro-Israeliskt eller pro-Palestinskt perspektiv. Syftet med studien är att bidra med ny kunskap om hur nyhetsrapporteringen om kriget mellan Israel och Hamas har sett ut sedan Hamas terrorattack den 7 oktober 2023 och vilka konsekvenser rapporteringen får för vår förståelse av kriget. I studien analyseras tidningsartiklar från nyhetspress publicerade under perioden 7/10 2023 –1/9 2024 genom en framinganalys som fokuserar på hur problem framställs, vilka lösningar som föreslås och hur dessa motiveras. Genom att synliggöra och artikulera olika diskursiva mönster som bidrar till att gestalta kommer studien att bidra till att bygga en mer solid empirisk bas till debatter om mediebevakningen i kriget mellan Israel och Hamas.

Info kommer snart...