Page content

Lägesbild kring Fotografi och AI tillgänglig

Nu finns rapporten om fotografi och AI tillgänglig att ladda ner! Den 10 juni 2024 arrangerades ett fotografisymposium med fokus på artificiell intelligens och fotografins roll i samhället. Arrangörer var Hasselbladstiftelsen, Svenska Fotografers förbund (SFF) och HDK-Valand vid Göteborgs universitet. Symposiet tonvikt var på teknologisk utveckling och de frågeställningar och förhållningssätt som generativ AI ger upphov till. Symposiet samfinansierades av HDK-Valands forskningskluster.

Utgångspunkten för symposiet var att identifiera infallsvinklar som förhöll sig till fotografins produktion och konsumtion i samtiden med fokus på den teknologiska utvecklingen. Intentionen var att påbörja ett samtal där vi tillsammans började formulera aktuella frågeställningar och förhållningssätt som generativ AI ger upphov till.

Symposiet inleddes med presentationer av deltagarna utifrån symposiets tematik. Efter presentationerna genomfördes en diskussion som fungerade som en plattform för kunskapsutbyte. Fokus var att åskådliggöra och diskutera relevanta omständigheter för fotografi idag.

Lägesrapport

Efter symposiet sammanfattade Paulina Holmgren (tidigare förbundsordförande för Svenska Fotografers Förbund) och Kerstin Hamilton (postdoktor vid Göteborgs universitet och Hasselbladstiftelsen) – de båda var också initiativtagare till symposiet – olika frågor och infallsvinklar som kom upp under dagen. Med avstamp i dessa skrev de ihop lägesrapporten, där de också utvecklade resonemangen utifrån det som togs upp på symposiet. Lägesrapporten sattes samman för att distribueras till symposiedeltagarna. I rapporten har inga enskilda deltagare citerats; i stället målar den med breda penseldrag och syftet är att rapporten ska fungera som referensmaterial, inte minst för de som deltog under dagen.

Presentationer

AI och ursprunget i fotografins teknologi — Simon Fagéus (HDK-Valand)

Med utgångspunkt i sitt doktorandprojekt Artificial Ways of Seeing, som undersöker hur AI förändrar förutsättningarna för design, juridik och demokratiska frågor inom visuell övervakning, presenterade Simon en tidslinje över hur den fotografiska teknikutvecklingen har bidragit och utgör grunden för generativa bildframställningstekniker samt de matematiska modeller som möjliggör artificiell intelligens.

Bilden i postsanningens och den artificiella intelligensens tid — Kerstin Hamilton (HDK-Valand, Hasselbladstiftelsen)

I sin presentation ställde Kerstin frågan om vad som står på spel för fotografiet idag och placerade detta i en fotografihistorisk kontext. Hon diskuterade också de potentiella konsekvenserna i samhället som den snabba spridningen av AI-genererade bilder kan ge upphov till. Särskilt fokus lades på hur förtroendet för bilder i samhället kan påverkas i en tid präglad av desinformation, sociala medier och postsanning. Kerstin är postdoktor (2024– 2026) vid Göteborgs universitet och Hasselbladstiftelsen och fokuserar i forskningen på experimentellt dokumentärfotografi med Onsala rymdobservatorium som utgångspunkt, och utforskar kopplingarna mellan fotografi, naturvetenskap och samhälle.

Hur generativ AI påverkar fotografi och dess utövare — Paulina Holmgren (SFF)

Paulina, som är fotograf och tidigare förbundsordförande för Svenska Fotografers Förbund, gjorde en presentation med fokus på situationen för verksamma fotografer, konstnärer och upphovspersoner. Hon redogjorde för SFFs yrkesundersökning och resonerade närmare kring resultatet av svaren vad gäller AIs påverkan. Utvecklingen av generativ AI togs upp både som ett hot mot en yrkeskår, och en möjlighet som ett verktyg i det egna skapandet. Paulina diskuterade även hotet mot den fotografiska bildens trovärdighet, upphovsrätten och hur upphovspersoner drabbas genom att deras verk används som träningsdata i AI-utvecklingen.

Från Kanariefåglar till Hyperobjekt: AIs roll inom Fotografi — Stefan Jensen (GPS400, HDK-Valand, Hasselbladstiftelsen)

I sin presentation åskådliggjorde Stefan etiska utmaningar med AI inom fotografi och lyfte fram konstnärer som "kanariefåglar", som tidigt kan belysa AIs påverkan på bildskapande och samhälle. Han framhöll att teknologi bör ses som ett mångfacetterat hyperobjekt med flera lokus och komplexa tidshorisonter – för att förstå dess påverkan på fotografi krävs att teknologin undersöks genom flera perspektiv. Presentationen uppmärksammade behovet av att kritiskt reflektera över hur AI påverkar maktstrukturer och det visuella landskapet, men också vilka möjligheter teknologin har för ekologisk och individuell autonomi.

Visuella teknologier i forskning — Tyrone Martinsson (HDK-Valand)

Tyrone presenterade exempel från forskning relaterad till transdisciplinär samverkan kring den arktiska miljön på Svalbard. Presentationen avsåg att kort belysa användandet av XR- tekniker och digitala visuella praktiker i fältbaserad forskning med fokus på visualisering och storytelling. Resultat från den forskningen utgör grunden för en databas kring refotografering av glaciärer på Svalbard och virtuella tekniker i fjärrforskning och forskningskommunikation.

AI och högre utbildning — Arne-Kjell Vikhagen (HDK-Valand)

Arne Kjell presenterade det pågående arbetet med en AI-policy på HDK-Valand, och lyfte frågor som är viktiga för högre utbildning i förhållande till AI och dess möjligheter. Var går gränsen mellan AI som nyttigt verktyg, brainstorming partner, språkhjälp med mera, och ursprungsperson? Hur skapar vi rättvisa och utmanande examinationer för våra studenter? Vilka konsekvenser kan AI tänkas ha för våra antagningsrutiner, där man på ena sidan ser AI som ett verktyg bland många, men samtidigt vill bedöma sökandenas självständiga arbete?

Glitching the dataset — Louise Wolthers (Hasselbladstiftelsen, GPS400) och Nina Mangalanayagam (HDK-Valand)

Louise och Nina presenterade konstnärliga exempel från deras pågående forsknings- och samarbetsprojekt mellan Hasselbladsstiftelsen och HDK-Valand. De undersöker glitchens roll inom fotografi, som form, metafor och metod, med särskilt fokus på digitala kulturer och nätverk. Det övergripande målet är att definiera hur glitcher på olika sätt kan påverka tekniska system, rådande kunskap, klassificeringar och maktsystem.

AI och fotografi — Niclas Östlind (GPS400, HDK-Valand)

Presentationen tog utgångspunkt i Arvida Byströms omdebatterade utställning på Dunkers kulturhus under våren–sommaren 2024. Byströms hör till de som tidigt och konsekvent har arbetat med sociala medier och AI i sin skapande, och hennes utställning byggde helt på interaktion med och medskapande av en robot. Exemplet visar på hur ny teknologi kan användas inom en konstnärlig praktik som bygger på fotografi i en utvidgad mening. I presentationen drogs också paralleller till tidigare diskussioner om förhållandet mellan människa och maskin, och förutsättningarna för kreativt skapande. Ett exempel var en uppsats från Södertörns högskola publicerad 2015: Den digitala konstvärlden: Digital konst, teknik och det institutionella konstbegreppet, som visar hur frågan varit aktuell länge.