Ständiga bevis för att allt hänger ihop
Tre stora forskningsområden på Naturvetenskapliga fakulteten är kemiska föroreningar, klimat och biologisk mångfald. Dessa tre kallas av FN för den ”trippla planetära krisen” eftersom de utgör existentiella hot mot mänskligheten.
SEDAN DRYGT ETT ÅR är forskningsområdena samlade i temaområdet En hälsosam, levande planet.
– Jag ser temaområdet framför allt som ett nätverk där vi kan skapa samarbeten mellan olika forskningsdiscipliner, säger temaledaren Deliang Chen.
Temaområdet En hälsosam, levande planet bildades 2023. Efter en lång resa kunde tre viktiga forskningsområden till slut kopplas samman.
– Vårt temaområde omfattar forskning om kemiska föroreningar, klimat och biologisk mångfald. Det är logiskt eftersom de tre områdena påverkar varandra, till exempel kan luftföroreningar skapa klimatförändringar som i sin tur hotar den biologiska mångfalden. Genom vårt temaområde tydliggörs de här kopplingarna och vi kan ta vara på dem bättre, säger Deliang Chen.
ETT AKTUELLT EXEMPEL på när forskningen glider över alla forskningsområden i temaområdet är biologen Johan Uddlings forskning om det marknära ozonets påverkan på de tropiska skogarna. Marknära ozon bildas ur de föroreningar som bildas vid förbränning. Detta ozon är giftigt för träd och andra växter vilket gör att fotosyntesen fungerar sämre. Träden kan inte fånga in lika mycket koldioxid från atmosfären och därmed förvärras växthuseffekten på två olika sätt vid förbränning av fossila bränslen eller ved. Dessutom kan den biologiska mångfalden också påverkas om det marknära ozonet tvingar bort vissa växter.
– Allt hänger ihop. Den kemiska och fysiska miljön påverkar växter, som påverkar ekosystemprocesser och artsammansättning, som påverkar den fysiska och kemiska miljön, som påverkar … och så vidare. Klimatförändring, förorening och förlust av biodiversitet är alltså tätt sammankopplade, säger Johan Uddling.
KLIMAT, BIOLOGISK MÅNGFALD och kemiska föroreningar ingår också som tre av de nio miljöområden som har fått planetära gränser av en forskargrupp vid Stockholm Resilience Centre, ledd av den välkände forskaren Johan Rockström. En planetär gräns anges som ett kvantitativt värde för en viss process som om den överskrids påverkar jordsystemets egenskaper allvarligt.
Modellen visar hur svåra problemen är, område för område. När det gäller biologisk mångfald är den planetära gränsen överskriden, enligt forskarna. Lika illa är det med mängden kemiska föroreningar liksom klimatförändringarna mätt på koldioxidhalten i atmosfären. Rockströms modell har fått stort genomslag och det finns generellt ett stort intresse för forskning inom temaområdets tre grenar.
I en ny studie ledd av Stockholm Resilience Centre visar flera forskare hur plastföroreningarna förändrar jordsystemprocesser, och har en påverkan på andra globala miljöproblem som klimatförändringar, minskad biologisk mångfald och allt surare världshav. En av författarna är ekotoxikologen Bethanie Carney Almroth som länge forskat på hur plast påverkar vår miljö.
– Genom att vi samarbetar med forskare inom andra discipliner, både naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga, kan vi bättre förstå drivkrafter och effekter av mänskliga aktiviteter. Vi kan skapa en storskalig helhetsbild av miljöeffekter som hjälper oss att kontextualisera forskningsfrågor och resultat, säger Bethanie Carney Almroth.
Bethanie Carney Almroth har lagt mycket tid på att ge politiker och andra beslutsfattare bästa möjliga underlag och argument när FN ska ta fram ett globalt plastavtal. Hon lyfter vikten av att kommunicera vetenskaplig information, för att understödja att beslut fattas evidensbaserat. Något som temaledaren Deliang Chen kan skriva under på i sin roll som klimatexpert i FN:s klimatpanel.
– Vi märker att forskningsartiklar som täcker in flera aspekter inte bara uppmärksammas av allmänhet som får ta del av dem via massmedia. Även beslutsfattare världen över lyssnar på vad vi har att säga, säger Deliang Chen.
DE TRE FORSKNINGSOMRÅDENA representeras i sin tur av varsin centrumbildning som gynnar tvärvetenskapliga studier. Bildandet av temaområdet En hälsosam, levande planet är ytterligare ett verktyg för att få till viktiga korsbefruktningar i forskningen.
– Temaområdet fungerar mest som ett löst nätverk. Genom att lära känna varandras forskning kan vi täcka in större områden när vi skriver vetenskapliga artiklar än om vi hade jobbat var för sig. Vi kan även göra gemensamma forskningsansökningar, till exempel mellan klimat och biodiversitet, säger Deliang Chen.
Forskarna inom temaområdet samverkar också med forskare vid Lund universitet i det strategiska forskningsområdet, BECC; Biodiversity and Ecosystems in a Changing Climate. BECC:s uppdrag är att bedöma klimatförändringarnas påverkan på ekosystemtjänster och den biologiska mångfalden i Sverige. Forskningen syftar till att skapa synergier och mervärde inom klimat och miljörelaterad forskning på de två lärosätena.
I EN ALLDELES NY STUDIE gör flera forskare från temaområdes olika discipliner i både Lund och Göteborg en översyn av de många förändringarna som pågår i Arktis. Det handlar om allt från klimat och biodiversitet till människors vardag och hälsa. Studien identifierar de stora forskningsfrågorna som det arbetas med i Arktis just nu, men försöker också peka ut de potentiellt stora frågorna som ingen har börjat titta på ännu.
– Det har funnits många studier om klimatförändringarna i Arktis, men de fokuserar oftast på ett specifikt område – klimat eller biologisk mångfald eller ekosystemets funktion. Vårt mål med studien var att undersöka en rad olika forskningsområden och se hur de hänger ihop, säger Anne Bjorkman, ekolog och medförfattare till studien.
Listan på forskare från fakulteten som är delaktiga i temaområdet En hälsosam, levande planet är lång. Några gånger per år hålls seminarier som ska ge inspiration och kanske initiera nya nätverk mellan forskarna. På en kommande workshop planerar Deliang Chen och Amelie Lindgren att bjuda in intressenter utanför akademin för att skapa en dialog kring vilken forskning som efterfrågas.
– Myndigheter jobbar ofta med bara en fråga i varsitt stuprör, men forskningen ska inte fungera så. Vi har mycket att vinna på att jobba tillsammans. Temaområdena som går över disciplingränser är viktiga för universitetets roll i omvärlden. Och för att värna om systemtänkandet – all vår forskning hänger ihop, säger Deliang Chen.
Text: Olof Lönnehed
Foto: Mats Björkman, Myriam Mujawamariya, Johan Wingborg
Om temaområdet
En hälsosam, levande planet är ett av fakultetens fem temaområden. Temaområdena samlar tvärvetenskaplig forskning och syftar till att stärka samarbeten både inom och utanför universitetet.
Temaområdet är uppbyggt kring tre vetenskapligt och socialt sammanlänkade forskningspelare: klimatförändringar, kemiska föroreningar och förlust av biologisk mångfald.
GAC, Gothenburg Air and Climate network. Nätverk med målet att framhäva, koordinera och stärka existerande klimat- och atmosfärsrelaterad forskning i Västsverige.
GGBC, Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier. Strävar efter att länka samman forskare, beslutsfattare och allmänhet kring biologisk mångfald samt att utöka och vidareutveckla forskningen om biodiversitet.
FRAM, Centrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning. Forskningen strävar efter att definiera säkra lokala, regionala och globala gränser för kemiska föroreningar som skyddar mänskligheten och ekosystemen.
