Vad är samhällsvetenskaplig forskning?
Många studieobjekt inom samhällsvetenskaplig forskning är inte synliga för blotta ögat, men kan ändå ha stark inverkan på människors vardag och organisationers funktionssätt. Det kan röra sådant som makt, demokrati, politik, klass, normer, etnicitet, kön. Andra studieobjekt är något mer observerbara, såsom mobbning, ohälsa, byråkrati, mediekonsumtion, välfärdstjänster.
En utmaning i den samhällsvetenskapliga forskningen är den ständiga samhälleliga förändringen, som innebär att vi ofta studerar fenomen i rörelse. Det innebär att vi behöver använda oss av teorier och begrepp, det vill säga konstruerade bilder – både egna och andras – av hur vi tänker oss att fenomenen ser ut just nu och vad som kännetecknar dem. Mot dessa teorier kan vi sedan ställa våra empiriska resultat eller pröva om våra teorier stämmer överens med vad vi hittar i empiriska undersökningar. Utifrån detta försöker vi förstå och förklara fenomenen och förbättra våra teorier och deras användbarhet.
Granskning och transparens
För att resultaten av våra undersökningar ska bli så tillförlitliga som möjligt använder vi oss av vedertagna vetenskapliga metoder. Forskare i de samhällsvetenskapliga ämnena använder en rad olika tillvägagångssätt beroende på forskningsfrågorna, till exempel intervjuer, enkäter, och observationer. Det finns också krav på att vara transparent, vilket innebär att tillvägagångssätten redovisas i forskningsrapporterna och rådata sparas och kan tillgängliggöras på förfrågan. Innan resultaten offentliggörs genomgår de ofta flera steg av kollegial granskning, det vill säga att kollegor från den egna institutionen och internationellt ledande experter granskar både tillvägagångssätt och slutsatser vid seminarier, konferenser och inför publicering. Sammantaget gör detta kvalitetssystem att forskningsresultat som sprids från vår fakultet håller en mycket hög kvalitet.