Kulturarv och hållbarhet (CULTSUS)
Göteborgs universitet har beslutat att utse Kulturarv och hållbarhet (CULTSUS) till ett av sina profilområden.
CULTSUS
Kulturarv och hållbar utveckling
Forskning, undervisning och samverkan om och för hållbar utveckling är en viktig del av Göteborgs universitets vision. Hållbarhetsperspektivet präglar också CCHS verksamhet med utgångspunkt i de komplexa samband som finns mellan kulturarv och samhällsutveckling. Fokus ligger på allt från praktiska frågor kring återbruk och hållbart byggande till frågor om rättvisa och inkludering i historiebruk och beslutsprocesser. Intresset sträcker sig från det lokala och platsnära till globala processer och relationer.
Profilområde inom GU
Göteborgs universitet har beslutat att utse Kulturarv och hållbarhet (CULTSUS) till ett av sina profilområden. Inom profilområdet integreras ett tillämpande och praktiskt perspektiv med ett kritiskt granskande. Å ena sidan lägger vi kulturarvsperspektiv på frågor kring hållbar resursförvaltning, byggande, planering, utbildning, adaptiv återanvändning, konst och design, reparation, traditionellt hantverk, matvanor, entreprenörskap och affärsutveckling. Å andra sidan studerar vi sociala, historiska, kulturella, politiska och ekonomiska aspekter på hur kulturarv produceras. Här sätts etiska frågor i förgrunden, inklusive samspelet mellan kulturarv och orättvisor, exploatering och förtryck.
Samverkan med det omgivande samhället
Samverkan med icke-akademiska partners utgör en central strategi för CULTSUS. Kulturarvsakademin är sedan 10 år en plattform för dialog och samarbete mellan GU och externa partners liksom våra centra: Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Hantverkslaboratoriet, Centrum för turism, Svenskt hällristningsforskningsarkiv och Göteborgs forskningsinfrastruktur inom digital humaniora.
Strategierna för samverkan med det omgivande samhället omfattar 1) plattformar för nätverkande med kulturarvsinstitutioner; 2) engagemang med internationella organisationer, icke-statliga organisationer och lokala samhällen; och 3) direkt samverkan i forskningsprojekt, forskarskolor samt i praktiken.
Fotot ovan
Hur vi använder och utvecklar staden är en nyckelfråga i hållbarhets- och klimatperspektiv. Här sammanstrålar natur och kultur, officiellt och informellt, förändring med bevarande. På bilden äldre industribebyggelse delvis omvandlad till kulturverksamheter, officiella och informella, delvis ockuperade. Det är en plats för alternativa och planerade kulturaktiviteter, matmarknader och institutioner. Ostiense är en central del av Roms utvecklingsplanering ända sedan 1990-talet. Tibern som kan anas i bakgrunden utgör en grundläggande natur och kulturresurs som genomströmmar Rom där planeringen drivs genom så kallade ”river contracts” i en samverkan mellan ideella krafter, kommun och markägare.
Deltagare
Det ursprungliga programmet för CULTSUS skrevs i bred samverkan mellan forskare från hela universitetet och sammanställdes av en redaktörsgrupp från CCHS med Astrid von Rosen, Ola Wetterberg, Christian Isendahl och Feras Hammami.
Bakom CULTSUS står idag forskare från ett stort antal institutioner samt flera centrumbildningar och infrastrukturer. Mer om idéerna och deltagarna inom CULTSUS hittar du i pdf:en i högerfliken.
Vill du veta mer om CULTSUS kan du kontakta någon av medlemmarna i arbetsgruppen, som består av följande fakultetsrepresentanter:
Humanistiska fakulteten: Andrea Castro
Naturvetenskapliga fakulteten: Feras Hammami
Samhällsvetenskapliga fakulteten: Annelie Sjölander Lindqvist
Utbildningsvetenskapliga fakulteten: Christel Larsson
Handelshögskolan: Ola Olsson
Konstnärliga fakulteten: Gertrud Olsson
IT: Jan Canbäck Ljungberg
UB: Anna Sjödahl Hayman
