Samarbeten på Göteborgs universitet

UGU-projekt på Göteborgs universitet

1. MapIe - MapIE (internationellt forskningsprojekt finansierad av EU Horizon) fokuserar på de kontextuella skillnaderna mellan de nordiska och centraleuropeiska länderna (medverkande länder är Tyskland, Sverige, Norge, Finland och Ungern) som har strukturellt olika utbildningssystem och därmed olika tillvägagångssätt för spårning och skolval, vilka anses vara centrala faktorer på systemnivå som bidrar till skolsegregation. För att bättre studera skolsegregation ska medverkande länder sammanställa en gemensam databas, där UGU är Sveriges bidrag. 
2. UGU LIFE Learning later in life: from description and prediction to prevention and intervention - Syftet är att identifiera faktorer i barndomen som förutsäger livslång inlärningsförmåga, kartlägga de utmaningar som äldre vuxna står inför och identifiera äldre som kämpar med inlärning. Med denna kunskap kommer projektet senare i programmet att utveckla interventioner som syftar till att underlätta lärande för äldre människor. Detta projekt är vår första uppföljning av en kohort i vuxen ålder. Här följer vi upp vår första födelsekohort 1948. 
3. UGU HPI - Projektet undersöker hälsa, hälsobeteenden, motivation och socioekonomisk status tidigt i livet, för att förklara varför bättre kognitiv förmåga tidigt i livet är relaterat till ett längre och mer hälsosamt liv. Den nya kunskap som projektet genererar kan komma att användas för att skapa bättre och mer effektiva modeller för hur ohälsa kan förebyggas för stora grupper i samhället.
4. UGU HOPE – Forskningsprojektet undersöker relationer mellan olika typer av personliga karaktäristika med huvudfokus på kön och motivation att lära, självuppfattning, välmående och psykisk hälsa, och skolrelaterade karaktäristika med huvudfokus på klassrumsundervisning i vid mening, relationer mellan lärare och elever samt elever sinsemellan, och stödåtgärder, klassrumssammansättning och betygssystem.
5. SLANT - Projektet har tre huvudsyften: att utveckla kunskap om bestämningsfaktorer för skolframgång; konsekvenser av skolmisslyckanden och psykiska hälsoproblem; och hur skolmisslyckanden kan förebyggas och kompenseras. Projektet är tvärvetenskapligt, med deltagare från pedagogik, folkhälsa, psykologi, sociologi och socialt arbete.
6. Vilket bedömningssystem främjar och utvecklar livslångt lärandet i den svenska skolan? - Projektet syftar till att förstå hur hur elever med olika prestationsnivåer påverkas av olika typer av bedömningar i skolan, t.ex. tidigare och fler betyg. Elever har skilda förutsättningar, erfarenheter och möjligheter att lära sig och påverkas på olika sätt av att deras kunskaper blir bedömda. Vissa elever uppleva stress i bedömningssituationer medan andra inte uppelver detta. Kunskap från projektet kan erbjuda regeringar, beslutsfattare, skolledare och lärare värdefulla insikter i hur bedömningssystem antingen underlättar eller begränsar elevers utveckling av socio-kognitiva kompetenser och hur dessa samspelar med skolprestation och attityder till lärande.
7. SENSE - Detta projekt undersöker betydelsen av elevers självbedömda kompetens (self-concept/self-efficacy) för prestationer i skolan. Projektet kommer även att undersöka effekter av betyg på elevers fortsatta lärande och motivation.
8. FEEL – Projektet undersöker vilka faktorer som främst bidrar till att barn och ungas psykiska hälsa har sjunkit på senare tid. För att ta reda på vad det beror och vilken betydelse olika utbildnings- och betygssystem har kommer forskarna att använda sig av UGU-data.