Kohort 1977

Sammanfattning

Syftet med de omfattande dataundersökningarna är att möjliggöra såväl längdsnitts- som tvärsnittsundersökningar av stora och representativa elevurval. Undersökningspopulationen består av de elever vilka vårterminen 1987 tillhörde grundskolans åk 3. Av definitionen följer att populationen avgränsas med hänsyn till årskurstillhörighet, vilket betyder att den innefattar elever med olika födelseår. Huvudparten eller drygt 96 procent är dock födda 1977. Uppföljningsundersökningen av det här aktuella stickprovet påbörjades våren 1987. Då gavs ett kunskapsprov och ett frågeformulär till eleverna. Samtidigt samlades skoladministrativa uppgifter i årskurserna 3 till 9.

Det totala antalet elever i urvalet våren 1987 uppgick till 5 035 elever. På grund av vägran att medverka minskades stickprovsstorleken med 616 individer eller med 12 procent. Senare utgick ytterligare två elever. Det slutliga urvalet uppgår således till 4 417 elever. Det förhållandevis stora bortfallet torde i första hand kunna förklaras av att det vid den aktuella tidpunkten fördes en livlig debatt i massmedia om personregistrens berättigande. Genomförda analyser har dock visat att bortfallet inte i några väsentligare avseenden skadat stick-provets representativitet (1988:4).

Antalet svarande i undersökningen 1987 var 4194 eller 95 procent av urvalet.

Nästa undersökning gjordes våren 1990, då majoriteten av eleverna nått fram till årskurs 6. Sammanlagt rör det sig om 4370 elever. Antalet elever som svarade var 4022 eller 91 procent av urvalet. Vid den undersökningen gavs kognitiva test, frågeformulär till eleverna och dessutom skickades det hem ett frågeformulär till vårdnadshavarna. Vårdnadshavarenkäten besvarades av 3368 till antalet, motsvarande 76 procent.

Nästa undersökning gjordes 1996 då de flesta eleverna gick i gymnasiets årskurs 3. Sammanlagt erhöll 4293 elever enkäten och 3199 besvarade den. En svarsfrekvens på 75 procent.

Basuppgifter

Uppgifter som hämtas in från och med åk 3 till och med åk 9 i grundskolan.

Basuppgifter

Registerdata som SCB påför i samband med urvalet av klasser. Dessa består i huvudsak av:

• födelseår
• kön
• migrationsbakgrund
• utbildningsbakgrund
• socioekonomiska uppgifter

Skoladministrativa data

De skoladministrativa uppgifterna inhämtas från årskurs 3 och därefter under hela grundskoletiden. En blankett skickas ut till den skola eleven går i och skolan fyller i uppgifter för varje elev som ingår i undersökningen. I årskurs 3 är det i huvudsak de klasser som ingick i urvalet som fyller i dessa uppgifter, men under åren flyttar flera elever, vilket gör att blanketten skickas ut till alltfler skolor som då fyller i uppgifter för enstaka elever. Allt för att de elever som från början ingick ska kunna följas över åren upp i vuxen ålder. Denna information består av:

• kommun
• skola
• årskurs
• klassform
• modersmål
• svenska för invandrare
• datum vid flytt till annan skola
• ny kommun
• ny skola
• betyg från den åk detta har givits
• Standardprovresultaten i engelska från årskurs 8 samt i svenska och matematik från årskurs 9 insamlades vårterminen 1992 respektive 1993. Dessa uppgifter finns för cirka 4 000 elever, se rapporter.

Insamlingen i åk 3

För att komplettera de data som fram till mitten av 80-talet införskaffats av Individualstatistikprojektet och UGU-projektet beslöt SÖ i samråd med Universitets- och Högskoleämbetet (UHÄ) och SCB att en ny insamling av uppgifter skulle påbörjas i årskurs 3 vårterminen 1987. Vidare beslöts att insamlingen skulle ske i samverkan mellan SCB och Individualstatistikprojektet vid Göteborgs universitet, varvid SCB skulle ha huvudansvaret för att samla skoladministrativa data, medan Individualstatistikprojektet skulle svara för insamlingen av övriga uppgifter.

Ett rättesnöre för den nya insamlingen var att den så långt som möjligt skulle följa den uppläggning som projektet tidigare haft. Härigenom skulle det bli möjligt att studera utvecklingen inom skolan över en 30-årsperiod samt att relatera denna utveckling till de förändringar som skett inom utbildningssystemet.

För att minska bl.a. de administrativa svårigheterna vid insamlingen och få möjlighet till studier av hela skolklasser valdes samma urvalsdesign som tillämpats av UGU-projektet.

Resultat från datainsamlingen beskrivs i rapporten: Insamling av elevuppgifter i årskurs 3 våren 1987 (pdf nedladdningsbar från GUPEA).

Undersökningens genomförande

Vad gäller de uppgifter som skall insamlas direkt från deltagarna måste det beaktas att eleverna endast är 10 år när de lämnar uppgifterna, vilket sätter vissa gränser vad gäller innehållet i och formuleringen av frågorna. Uppgifterna insamlades under lektionstid, vilket medför att tiden för besvarandet måste bli relativt kort, för att det ordinarie skolarbetet ej skall bli lidande. Instrument som används skulle vara av samma eller liknande typ som UGU-projektets, varigenom möjligheterna till jämförelser underlättas.
Efter att ha beaktat de nämnda restriktionerna beslöt vi, att den information som införskaffades direkt från eleverna, skulle bestå av:

• En utförlig kartläggning av erfarenheter och upplevelser i skolan, intresset för studier samt aktiviteter under fritiden.
• Ett tillförlitligt mått på såväl språklig som matematisk förmåga.

Frågeformulären med svarskuvert och lärarinstruktioner gick ut i månadsskiftet mars-april, dvs en vecka före den angivna datainsamlingsperioden. Den sista utsändningen, som gjordes i mitten av maj, bestod av ett brev till samtliga deltagande klasslärare. I detta tackade vi lärare och elever för deras medverkan och samtidigt bad vi de lärare som ännu inte sänt in frågeformulären att göra detta så snart som möjligt.

Allt eftersom elevformulären kom in från skolorna prickades klasserna av på en särskild förteckning, vilken hade gjorts upp över de deltagande klasserna. För varje klass kontrollerades antalet besvarade formulär mot klasslistans elevantal. I samband härmed antecknades också antal svarande, antal "vägrare" samt antalet elever som ej besvarat formuläret av andra orsaker (sjukdom o.dyl.). Kontrollen innebar också en markering av sådana elever som nyligen kommit till klassen och som därför inte fanns med på den ursprungliga elevförteckningen.

Somliga vårdnadshavare hade avböjt medverkan så sent att eleven ej blivit struken på klasslistan. Det var därför särskilt viktigt att kontrollera att det inte fanns med några besvarade formulär från elever, vilka inte skulle deltaga i undersökningen. I några få fall förekom sådana formulär. Dessa förstördes omedelbart utan att formuläret togs ut ur svarskuvertet.
Ingen av oss har därför tagit del av dessa elevers svar.

När datainsamlingen var slutförd påbörjades rättnings- och kodningsarbetet. Rättningen av de två proven, motsatser och räkneprov, utfördes av personal, och skedde utifrån samma mallar som tidigare använts inom UGU-projektet och därefter antecknades resultaten på elevformulärets framsida. Utöver provrättningen kräver elevformuläret i sig inget kodningsarbete.

Kunskapsprov

Resultat på ett ordförrådstest innehållande 40 uppgifter, närmare bestämt deltestet "Motsatser" ur DB A-batteriet och ett matematikprov bestående av 15 uppgifter
hämtade från områdena:

• de fyra räknesätten med hela tal inom talområdet 0–10 000
• problemlösning
• viss matematisk terminologi

Dessa prov är identiska med dem som användes i årskurs 3 våren 1982, kohort 1972.

Frågeformulär till eleverna

Formuläret till eleverna innehåller 59 frågor och belyser följande områden

• Elevernas självuppfattning i olika skolsituationer (frågorna 1–33).
• Elevernas inställning till vissa aktiviteter i skolan (frågorna 34–45).
• Elevernas fritidssysselsättningar (frågorna 46–50).
• Elevernas attityder till skolan (frågorna 51–59).

Frågornas exakta formuleringar finns i enkätformuläret till eleverna (pdf).

Insamlingen i åk 6

Syftet med denna rapport är att redogöra för insamlingen av uppgifter från det femte stickprovet våren 1990, då majoriteten av eleverna nått fram till årskurs 6. Sammanlagt rör det sig om 4370 elever.

Genomförande och resultat från datainsamlingen beskrivs i rapporten Insamling av elevuppgifter i årskurs 6 våren 1990 (pdf).

Undersökningens genomförande

Genomförandet av en undersökning av denna typ förutsätter dels vederbörliga tillstånd, dels aktiv medverkan av många människor och organisationer. Innan uppföljningsundersökningen startade våren 1987 informerades därför lärarnas fackliga organisationer, Riksförbundet Hem och Skola, Elevorganisationen i Sverige samt Svenska kommunförbundet, vilka alla gav sitt stöd för undersökningen. Vidare skickades en ansökan till skolstyrelserna i de berörda kommunerna om tillstånd att få utföra elevprövningarna under lektionstid. Samtliga 29 tillfrågade kommuner ställde sig positiva till undersökningen och i samband med att tillstånden gavs utsågs även en kontaktperson vid varje skolstyrelse. Innan den nya datainsamlingen startades sändes i januari 1990 en skrivelse till samtliga kontaktpersoner, i vilken den kommande undersökningen beskrevs. Till skrivelsen fogades en kopia av det informationsbrev som utsändes då uppföljningsundersökningen påbörjades och som ger en översiktlig beskrivning av undersökningens syfte och uppläggning. Vidare bifogades en förteckning över de klasser inom kommunen som skulle komma att ingå våren 1990 samt hur många elever som berördes i varje klass.

På grund av att många klasser delats och att enstaka elever bytt klass eller flyttat sedan årskurs 3, var eleverna spridda på betydligt fler klasser 1990 än 1987. Då uppgick antalet klasser till knappt 300. Våren 1990 hade siffran ökat till mer än den dubbla. En del elever hade också flyttat till någon annan än de ursprungliga 29 kommunerna. Ett annat problem var, att den senast tillgängliga uppgiften om elevernas klasstillhörighet - vilken erhållits från SCB:s register - var från slutet av läsåret 1988/89, då de i regel befann sig i årskurs 5. Det var den då aktuella klassbeteckningen som uppgavs för kontaktpersonen och som senare låg till grund för utsändningen av elevformulären. Vi räknade emellertid med, att det med hjälp av klasstillhörigheten i årskurs 5 skulle bli förhållandevis lätt att identifiera rätt klass i årskurs 6, vilket också visade sig vara fallet.

Ett undersökningsmaterial av den omfattning som det här är fråga om, måste av praktiska och ekonomiska skäl databearbetas. Eftersom det rör sig om en longitudinell undersökning måste vidare de data som lagras på datamedia vara identifierbara – bl.a. skall ju de uppgifter som insamlades i årskurs 3 kompletteras med de som insamlas i årskurs 6. Undersökningsmaterialet skickades ut i början av mars. I månadsskiftet april-maj hade flertalet formulär återkommit till institutionen. De skolor som då inte inkommit med något material kontaktades per telefon under första veckan i maj. I slutet av denna månad saknades fortfarande formulär från några skolor, vilka fick ytterligare en telefonpåminnelse.

I slutet av februari sändes formulären till målsmännen. De skickades direkt till bostadsadresserna, vilka vi erhållit från Statistiska centralbyrån. Till varje formulär bifogades ett frankerat svarskuvert samt ett följebrev. I mitten av april hade drygt hälften av målsmannaenkäterna återkommit. Till de målsmän som då inte hade svarat sändes ett påminnelsebrev, samt ett nytt exemplar av frågeformuläret och ett svarskuvert. I slutet av maj var svarsfrekvensen uppe i omkring 70 procent. Till de resterande 30 procenten sändes i slutet av maj ytterligare ett påminnelsebrev med bifogat formulär och svarskuvert. Även denna påminnelse synes ha haft effekt, ty i slutet av juni hade svarsprocenten ökat med ytterligare 7 procentenheter. 

Kognitiva test

De kognitiva testen är av intelligenstestkaraktär innehållande uppgifter av verbal, induktiv och spatial natur. Dessa har givits vid varje insamling i årskurs 6 och började vid utvärderingen 1961. De tre deltesten och hur de arbetades fram finns beskrivna i Svensson, A. (1964) (pdf nedladdningsbar från GUPEA).

• Motsatser: Att ange motsatsen till ett visst nyckelord bland fyra alternativ.
• Plåtvikning: Att finna ut, vilken bland fyra figurer man får, om man viker ihop ett avbildat ”plåtstycke”.
• Talserier: Att komplettera en talserie, där sex tal är givna, med ytterligare två tal.

Mer om de kognitiva testen finns att läsa i:
Relative achievement : school performance in relation to intelligence, sex and home environment (pdf nedladdningsbar från GUPEA).

Kunskapsprov

Resultat på ett matematikprov. Provet är identiskt med det som bjöds i årskurs 6 våren 1985, kohort 1972.

Frågeformulär till eleverna

Formuläret till eleverna innehåller 44 frågor.

• Tjugoen frågor (1–21) om självuppfattning
• Sju frågor (1–7 andra delen) som rör studier och yrkesplaner
• Tio frågor (1–10 tredje delen) som rör fritidsintressen
• Fyra frågor (11–14 tredje delen) som handlar om inställning till läxor, prov och annat skolarbete
• Två öppna frågor (15 och 16) ger eleverna möjlighet att beskriva det som är mest positivt respektive negativt med skolan

Frågornas exakta formuleringar finns i enkätformuläret till eleverna (pdf).

Frågeformulär till vårdnadshavare

Det formulär som tillställdes vårdnadshavarna innehåller 21 frågor fördelade på följande områden:

• Barnets uppväxtförhållanden.
• Ambitioner och önskemål vad gäller barnets utbildning.
• Föräldrarnas egen utbildnings- och yrkessituation.
• Synpunkter på skolans målsättningar.

Frågornas exakta formuleringar finns i enkätformuläret till föräldrarna (pdf).

Under rubriken rapporter finns utförliga uppgifter kring insamlingarna.
 

Insamling i gymnasiet åk 3

Insamlingen sker under gymnasiets sista år. Eleverna följs även efter det att de lämnat grundskolan. Bland annat görs datainsamlingar under den tid de befinner sig i gymnasieskolan. Skoladministrativa uppgifter såsom val av gymnasielinje/program, betyg efter genomgången utbildning samt enkätuppgifter insamlade från eleverna.

Tre år efter grundskolan sändes våren 1996 en enkät till eleverna, då merparten befann sig i årskurs 3 i gymnasieskolan. Merparten av dem som ingår i denna undersökning tillhör första årskullen som genomgår gymnasieskolan baserad på program istället för linjer.

Sammanlagt erhöll 4293 elever enkäten och 3199 besvarade den. En svarsfrekvens på 75 procent.

Cirka 500 elever lämnade kommentarer i samband med insamlingen, varav de flesta var positiva. Relativt vanligt förekommande var:

• "Vad bra att någon verkligen bryr sig om vad som händer i gymnasieskolan"
• "Det är mycket viktigt att sådana här undersökningar görs"
• "Äntligen någon som är intresserad av vad eleverna tycker"
• "Skicka gärna fler enkäter"

Resultat från datainsamlingen beskrivs i arbetsrapporten:
Insamling av enkätuppgifter för UGU-projektets femte elevpanel våren 1996 (nedladdningsbar från GUPEA).

Undersökningens genomförande

Undersökningen genomfördes som en postenkät med tre påminnelser. Frågeblanketterna registrerades via en instansinformation och efter instansningen kontrollerades materialet och orimliga svarsalternativ rättades till. En datafil med enkätsvaren översändes till Göteborgs universitet.

En allmän uppfattning av hur deltagarna besvarat frågor kan man få genom att granska bilaga 1 i arbetsrapporten "Insamling av enkätuppgifter för UGU-projektets femte insamling våren 1996". Svarsfrekvenserna finns markerade vid varje fråga.

Frågeformulär till eleverna

Enkätens utformning diskuterades ingående med ledamöterna i projektets referensgrupp. De väsentligaste synpunkterna som framfördes kan sammanfattas i två punkter:

• de ingående frågorna borde ge möjligheter till jämförelser med tidigare kohorter
• enkäten borde ge grundlig information om den nya gymnasieskolan

Vid enkätkonstruktionen beaktades båda synpunkterna. Den enkät som användes våren 1996 bestod av 27 frågor.

• hur man efter ett par år ser på de utbildning som erhållits i grundskolan
• vilken gymnasieutbildning man valt och vilka faktorer som styrt detta val
• eventuella studieavbrott och orsakerna till dessa
• trivseln i gymnasieskolan
• synpunkter på gymnasieundervisningen
• uppfattningar om den egna förmågan i olika ämnen
• omfattning av förvärvsarbete vid sidan av studierna
• hur mycket tid man ägnade åt olika fritidsintressen
• planer för kommande utbildning och yrke

Frågornas exakta formuleringar finns i enkätformuläret till eleverna (pdf).

Kodbok

Antalet variabler för varje kohort varierar mellan några hundra upp till ett par tusen. Vissa variabler finns i alla kohorter, andra finns endast i vissa. En del variabler möjliggör longitudinella studier, andra endast tvärsnittsundersökningar. UGU har utvecklat en kodbok i HTML-format för att göra det lättare att hitta variabler. Den visar variabelnamn, till viss del fördelning av variabelvärden, variabeletiketter och värden.

Variablerna nås genom länken nedanför.  Frågor om dokumentation besvaras via mejl till dataansvariga inom UGU.

• Kodbok för kohort födda 1977 (html)

Urvalsprinciper

Populationen i denna undersökning består av de elever som vårterminen 1987 befann sig i grundskolans årskurs 3. På grund av begränsade resurser minskades stickprovets storlek till hälften för denna kohort, dvs. ett femprocentigt urval. Sveriges kommuner indelades då i 13 strata. Från vart och ett av dessa valdes två kommuner. Härutöver medtogs de tre storstadskommunerna. Vidare gjordes en preliminär bestämning av hur många klasser som skulle delta i varje kommun. Samplingsarbetet genomfördes av SCB och en redovisning för detta arbete återfinns i rapport från Pedagogiska institutionen, se under rubriken Rapporter.

Populationen fick därför bli samtliga elever i årskurs 3 vårterminen 1987, varifrån ett tvåstegs-urval gjordes. Först drogs ett stratifierat urval av kommuner, varefter ett antal klasser samplades. I dessa klasser deltog sedan samtliga elever. På grund av ekonomiska skäl fick dock urvalet göras mindre än i tidigare uppföljningsundersökningar.

I augusti 1986 påbörjades arbetet med att bestämma urvalet. Sveriges kommuner indelades då i de 13 strata som konstruerats av UGU-projektet. Från vart och ett av dessa valdes två kommuner. Härutöver medtogs de tre storstadskommunerna. Vidare gjordes en preliminär bestämning av hur många klasser som skulle deltaga i varje kommun. Skolstyrelserna i de utvalda kommunerna kontaktades i slutet av oktober. I ett brev redogjordes för undersökningens syfte och uppläggning samt hur många klasser i respektive kommun som skulle beröras av undersökningen. Vidare anhölls om besked rörande kommunens möjlighet att medverka samt - om så var fallet - att skolstyrelsen skulle utse en kontaktperson, med vilken den fortsatta planeringen kunde diskuteras. I januari 1987 hade skolstyrelserna i samtliga 29 kommuner meddelat att de ställde sig positiva till undersökningen. Vid denna tidpunkt förelåg också på SCB ett fullständigt register över samtliga klasser i grundskolan för läsåret 1986/87. Utifrån detta register gjordes det definitiva urvalet av klasser - i augusti hade man kunnat bestämma det ungefärliga antalet klasser som skulle delta från varje kommun, men först nu kunde man fastslå det exakta antalet samt välja vilka klasser som skulle ingå.

Enkäter

Elevenkät, åk 3, vårterminen 1987 (pdf)

Elevenkät, åk 6, vårterminen 1990 (pdf)

Elevenkät, Gymnasieskolans åk 3, vårterminen 1996 (pdf)

Vårdnadshavarenkät, åk 6, vårterminen 1990 (pdf)

Rapporter

Rapport från Högskolan för lärarutbildning i Stockholm

Utvärdering Genom Uppföljning. De första datainsamlingarna (Emanuelsson 1981, pdf nedladdningsbar från GUPEA)

ArbetsPM från Pedagogiska institutionen i Göteborg (IPS)

Ugu77 - Elevenkät_åk 3, våren 1987, Reuterberg och Svensson (pdf nedladdningsbar från GUPEA)

Ugu77 - Elevenkät_Gy_Åk 3, Svensson (pdf nedladdningsbar från GUPEA)

Insamling av standardprovresultat i engelska för årskurs 8 våren1992, Svensson (pdf nedladdningsbar från GUPEA)

Statistiskt Meddelande från SCB

Ugu77 - Skolgången i årskurs 3, 1987 till årskurs 6, 1990. SMU 1991:01 (pdf 14 MB)

Ugu77 - Genom högstadiet till gymnasieskolan, ht 1993. SMU 1994:01 (pdf 13 MB)

Ugu77 - Från grundskolan genom gymnasieskolan 1993–1997. SMU 1998:01 (pdf 14 MB)

Ugu77 - Registeruppgifter_Högskola_SM (pdf)