Projekt om swahili, Lana Del Rey och Caesars död beviljas bidrag

Beviljade projektbidrag

• Rasmus Bernander Modalitet i swahili – variation, förändring och överföring

Trots att swahili är ett stort, levnadskraftigt och sociopolitiskt dominerande språk över hela Östafrika, med en lång historia av skriftlig nedteckning, har flera aspekter av detta bantuspråk och dess varieteter fortfarande inte undersökts på ett fullödigt sätt.

Ett sådant underforskat område är modalitet, dvs. språkliga uttryck som kan, måste och kanske, vilka används för att markera ett yttrandes (icke-)reella status. Att swahilins modalitets-system inte undersökts mera är överraskande eftersom det erbjuder viktiga insikter om kontaktinducerad förändring (”lån”), då många av de modala uttryck som finns i språket ursprungligen lånades in för att sedan även spridas vidare till många andra språk.
Syftet med detta projekt är att erbjuda den första detaljerade och heltäckande redogörelsen för uttryck för modalitet på swahili, med fokus på kontaktinducerad variation och förändring genom tid/rum. Detta kommer att åstadkommas genom både korpusdriven forskning – för vilken världens största diakrona swahilikorpus utvecklas – och jämförande-typologiskt arbete (inklusive fältarbete) inriktat på östafrikanska språk som uppvisar swahili-inflytande i sina modala system.

Genom att operationalisera de växande forskningsintressena både för modalitet i bantu och för swahilirelaterad språklig variation och förändring kan vi även beröra bredare frågor, så som de sociohistoriska orsakerna och de kognitiva begränsningar som styr utvecklingen av modala uttryck.

Beviljat bidrag: 4 957 478 kronor

Ämne: Jämförande språkvetenskap och lingvistik

• Erik Malmqvist Hur utnyttjande skadar

Människor riskerar att utnyttjas (eller exploateras) i många olika sammanhang, exempelvis vid låglönearbete i fattiga länder och organhandel. Utnyttjande är också föremål för en växande filosofisk debatt. Denna debatt handlar om varför det är moraliskt fel att utnyttja människor när de frivilligt går med på och gynnas av att utnyttjas. Filosofer har dock förbisett en annan viktig fråga. De har undersökt varför det är fel att utnyttja, men inte varför det är dåligt eller skadligt att bli utnyttjad. Projektets syfte är att fylla denna kunskapslucka.

Projektets bärande idé är att den utnyttjade lider relationell skada, även om hen i andra avseenden gynnas av att utnyttjas. Med andra ord undergrävs hens ställning som en jämlik i förhållande till andra. För att utveckla denna idé bygger vi vidare på litteraturen om relationell jämlikhet i politisk filosofi. Våra argument prövas genom att tillämpas på gig-arbete, en verksamhet där människor ofta anses riskera att utnyttjas.

Vidare visar vi hur vår förklaring av hur utnyttjande skadar gör det möjligt att besvara tre andra filosofiska frågor om utnyttjande. Den första är varför det är moraliskt fel att utnyttja. Den andra är om det är värre att inte hjälpa utsatta människor än att utnyttja dem när utnyttjandet är frivilligt och gynnar dem. Den tredje är hur utnyttjande hänger ihop med samhälleliga orättvisor. På detta sätt ökar projektet den filosofiska förståelsen av utnyttjande samt av relationer och utbyten där människor utnyttjas.

Beviljat bidrag: 2 999 635 kronor

Ämne: Filosofi

• Pernilla Myrne Förbjuden åtrå: uppfattningar om sexualmoral i förmodern arabisk-islamsk litteratur

Förmodern islamisk rättslig och religiös tradition utmärks av en sträng sexualmoral med tydlig åtskillnad mellan lagligt och olagligt sexuellt beteende. Den förespråkar hårda straff för utomäktenskapliga heterosexuella och homosexuella förbindelser. Kvinnors och mäns roller i äktenskapet regleras och kvinnor åläggs restriktioner. I andra diskurser, som skönlitteratur, sexmanualer och historieskrivning, ignoreras dock ofta dessa restriktioner. Homosexualitet verkar ha uppfattats som normalt att döma av de många hyllningar till homosexuell kärlek i arabisk poesi och beskrivningar av homosexuella relationer i historieböcker och litteratur. Sexmanualer tillägnade kapitel åt homosexuella relationer som, i medicinsk teori, sågs som en naturlig variant. I projektet går jag till botten med denna fråga och utforskar synen på lagligt och olagligt i en mängd källor från viktiga tidsperioder i arabisk-islamisk historia. Källorna består av religiösa och sekulära texter som berör sexualitet. Jag undersöker vilka olika uppfattningar om sexualmoral som fanns och hur dessa uppfattningar kan ha påverkat varandra och utvecklats under tid. Jag vill ta reda på vilka slutsatser vi kan dra om den rådande sexualmoralen i olika tider genom att analysera dessa källor, om motstridande sexuella normer kunde samexistera.

Beviljat bidrag: 2 706 462 kronor

Ämne: Litteraturstudier

• Marita Rhedin Rösträttens sånger: Musikens roll i kampen för kvinnors rösträtt 1902-1921

Det övergripande syftet med projektet är att utveckla en omfattande förståelse för musikens roll(er) – användningen av röst, sånglyrik, tonsättningar och framföranden – i kampen för kvinnors rösträtt i Sverige. Forskningsuppgiften består i att samla och analysera nottryck, sångtexter och beskrivningar av musikaktiviteter från rösträttsrörelsens arkiv, äldre digitaliserade tidskrifter, konferensprogram och rapporter. De centrala frågorna handlar om hur sång användes för att uttrycka rörelsens gemensamma mål och för skapandet av en kollektiv identitet, samt hur och i vilken utsträckning sånger användes i polemik mot samhällets rådande värderingar och strukturer. Teoretiskt betonas röstens mångbottnade funktion som uttryck för individuella och kollektiva känslor, identitetsskapande, kroppslig erfarenhet och som medel för offentligt ställningstagande (dvs att ”höja sin röst”). Projektet utmynnar i två vetenskapliga tidskriftsartiklar samt en antologi och kommuniceras genom konferensdeltagande, populärvetenskapliga och pedagogiska presentationsformer samt musikvideor.

I sociala och politiska rörelser runt om i världen spelar musik en viktig roll för att stärka kampandan och samlas till kollektiv handling. Genom att studera musiken i den kvinnliga rösträttsrörelsen, samt knyta samman forskning om rösten och forskning om rösträtten, kan vi avsevärt utvidga kunskapen om såväl ett viktigt kvinnligt kulturarv som om musikens roll i relation till en avgörande demokratifråga.

Beviljat forskningsbidrag: 2 391 915 kronor

Ämne: Musikvetenskap

Beviljade bidrag för RJ Sabbatical

• Anna Backman Rogers Lana Del Rey: En Ikonografi (Bloomsbury 2025)

Monografin är avsedd för publicering med Bloomsbury 2025. Den här ikonografiska studien av Lana Del Rey ställer sig emot tidigare självautobiografiska tolkningar av hennes persona och verk (vilka även har utnyttjats för att ifrågasätta hennes konstnärliga agens). Enligt min mening är Lana Del Rey huvudfiguren i den amerikanska kulturen i efterdyningarna av 11 september-attackerna då hennes verk avslöjar de mytiska och eländiga föreställningarna som ligger till grund för den amerikanska senkapitalistiska identiteten. Därtill kommer att Del Reys verk väcker psykoanalytiska insikter om dödsdriften samt paranoida projektioner och introjektioner, vilket gör hennes sammanvävning av klichéer, intertextualitet och föreställningar av amerikanska vithetsbaserade bildningsnarrativ från den vilda västern till Hollywoods guldålder till en högst komplex helhet. Studien syftar således till att utforska Del Reys föreställning av den amerikanska kulturella identiteten som både rekursiv och djupt förknippad med död och våld, och de olika sätt som detta genomsyrar hennes tillämpning av vithetsikonografier, föråldrad estetik och sammanbindning av både hög och låg amerikansk kultur. Utifrån denna synpunkt representerar Del Reys konst såväl de olika kriser och brytpunkter som den utmattning och upprepning som präglar det här orosmomentet i den amerikanska politiken med dennas gradvis förnekande av framtiden.

Beviljat bidrag: 1 496 753 kronor

Ämne: Medievetenskap

• Martin Svensson Ekström Den fantasmatiska kryptan. Metaforens figurer i kinesisk och grekisk filosofi.

Den fantasmatiska kryptan är dels en historisk undersökning av tidiga kinesiska och grekiska metaforteorier, dels en epistemologisk reflektion över den komparativa filosofins och litteraturens villkor och metoder, dels en litteratur-, text- och retoriktillvänd kritik av den kognitiva metaforteorin. Trots sporadiska skillnader mellan deras respektive filosofiska system uppfattade tidiga kinesiska och grekiska tänkare metaforiska uttryck såsom baserade på en tänkt likhet mellan två objekt eller fenomen, men också—och än viktigare—såsom framkallande ett ögonblick av begreppsförvirring hos mottagaren. Det sistnämnda förklarar varför tidiga metaforteorier i både Kina och Grekland är nära besläktade med en kritik av språkets förmåga att ljuga, vilseleda och producera skenbara sanningar, och varför liket (som liknar men inte längre är en levande person) är metaforens yttersta, mest sublima sinnebild i Xunzis (d. 238 f.Kr.) teori om figurativt språkbruk.

I polemik med tidigare forskning hävdas att en läsning av filosofen Xunzi ’mot’ Platons Sofisten men ’med’ Aristoteles Retoriken inte bara avslöjar en tematik som inte uppmärksammats i den sinologiska forskningen om tidig retorik och filosofi; den avslöjar också en korrespondens mellan Platons kritik av ’fantasmatisk’ efterbildning och Aristoteles påstående att en välgjord metafor fördröjer läsarens förståelse. Genom att sammanfläta ovannämnda tematiska trådar är manuskriptet det första i sitt slag.

Beviljat bidrag: 1 515 744 kronor

Ämne: Litteraturstudier

• Katarina Leppänen Kulturell diplomati, litteratur och politik hos Aino Kallas, Hella Wuolijoki och Elin Wägner ca 1900–1950

Aino Kallas (f. 1878), Hella Wuolijoki (f. 1886) och Elin Wägner (f. 1882) är idag erkända författare i Finland, Estland och Sverige och deras bidrag till de nationella litteraturhistorierna är obestridlig. Men under sin livstid bidrog alla tre till flera av tidens politiska och sociala rörelser så som den socialistiska rörelser, nationalistiska självständighetsrörelser och kvinnorörelser. De politiska aspekterna nämns i tidigare forskningen men ofta har det varit svårt att samtidigt lyfta fram det framstående litterära och det tydligt politiska. I det här projektet gör jag flera parallella läsningar av det politiska och det litterära, och det nationella och internationella. Syftet är att förstå flödet mellan det litterära och politiska som ömsesidigt berikande.

Teoretiskt bidrar projektet till ett forskningsfält som binder samman humanistiska kulturstudier med mer statsvetenskapligt orienterade discipliner där begreppen kulturell diplomati, soft power och interkulturell mediering är nyckelbegrepp. Genom att föra samman mina tidigare individfokuserade studier kommer resultatet att ge en fördjupad förståelse för de samhälleliga mekanismer som möjliggjorde, styrde och begränsade litterära kvinnors synlighet som politiska aktörer.

Projektet inkluderar en vistelse i Wien och en kombinerad vistelse i Helsingfors/Tallinn/Tartu för att diskutera resultat och genomföra nödvändiga arkivstudier.

Beviljat bidrag: 1 584 292 kronor

Ämne: Idé- och lärdomshistoria

• Marius Hentea Authors on Trial: Literary Treason and Postwar Politics, 1945-1949

Lever författare i en “global republic of letters”? Finns det några gränser för vad författare kan säga? Dessa frågor om konstnärlig frihet har funnits ända sedan Platon förbjöd poeterna från sin ideala republik. Under de senaste åren har tal blivit alltmer omtvistat, med flampunkter som Charlie Hebdo eller hatretorik på Facebook.
Detta forskningsprojekt tar ett steg tillbaka till perioden efter andra världskriget för att förstå hur författare och intellektuella utsattes för en rad juridiska och statliga kontroller över sina övertygelser och skrifter. Genom att undersöka rättsfall och underrättelseutredningar i sex nationella sammanhang (Frankrike, Storbritannien, Irland, Norge, Rumänien och USA), beskriver jag hur skrivande och författarskap blev hårt ifrågasatta efter kriget. Rättegångarna fyllde också en symbolisk funktion genom att utbilda den breda allmänheten om intellektuella plikter i den nya ordningen.
Detta forskningsprojekt visar vikten av författarskap i litteraturvetenskap (trots påståenden om "författarens död") och att en författares avsikt inte kan förbises. Projektet visar också nationalstatens centralitet i litterär produktion, eftersom statliga lagar och statliga myndigheter kontrollerade gränserna för yttrandefriheten. Statlig kontroll över litterär produktion är fortfarande en fortsatt fråga i den nuvarande världen, så genom att förstå tidigare försök att kriminalisera skrivande kan vi bättre förstå hur man arbetar med tal i vår egen tid.

Beviljat bidrag: 1 602 533 kronor

Ämne: Litteraturvetenskap

• Ida Östenberg Mord och minneskonstruktioner. Rivaliserande berättelser om Caesars död mellan republik och kejsartid

Mitt mål med ett års sabbatical är att slutföra min monografi om Caesars död, en bok som specifikt fokuserar på hur rivaliserande berättelser om mordet skapades, förkastades och etablerades efter den 15 mars 44 f. Kr. I boken ställs forskningsfrågor om hur bilder av mordet konstruerades, förmedlades och omförhandlades, dels av konspiratörerna, dels av Caesars anhängare. Jag analyserar inte enbart antika historiska texter utan lägger också, till skillnad mot äldre forskning, stor vikt vid verbala och visuella strategier som uttrycks genom retoriska iscensättningar, byggande och förstörande av monument och statyer, kroppslig närvaro och materiella aspekter av konkurrerande minnen. I vår samtid av populism, demokratisk kris och snabb spridning av fake news och fake history är det min förhoppning att studien också kan bidra till förståelse för hur samhällen producerar minnesbilder av förflutna händelser genom demagogiska framträdanden, visuellt och muntligt symbolspråk, omvandlingar av stadsbilden, och genom våld.

Beviljat bidrag: 1 585 652 kronor

Ämne: Antikvetenskap