Ett HUM om
En föreläsningsserie som riktar sig till dig som är intresserad av att studera vid Humanistiska fakulteten eller som bara är nyfiken på våra ämnen.
Kommande evenemang
Vi tänker på romarriket I & II
1 oktober och 25 november, klockan 17.30-19.30, Stadsbiblioteket
Är du en av dem som ofta tänker på romarriket? Väntar du med spänning på Gladiator II som har premiär i höst och vill fördjupa dina kunskaper? Välkommen till två kvällar med föreläsningar som alla knyter an till den romerska antiken!
Tillsammans med forskare från Humanistiska fakulteten djupdyker vi och utforskar en av historiens mest inflytelserika civilisationer. Under två fullmatade kvällar blir det flera kortare föreläsningar om allt från filosofiska strömningar, romersk retorik, kejsaren i konsten till antik arkitektur i Göteborg. Välkommen!
Läs mer om evenemanget 1 oktober.
Läs mer om evenemanget 25 november.
Tidigare evenemang 2024
Panelsamtal om existentiell prepping
18 september, Världskulturmuseet
I en orolig samtid lyfts vikten av att förbereda sig inför krisen eller kriget. Konservburkar och kontanter, vevradio och vattendunkar är alla saker som nämns på listor över nödvändiga ting att ha hemma. Men hur kan prepping se ut bortom det praktiska? Vad skingrar tankar, skänker hopp och tröstar när vi ställs inför det okända? Kanske är ett yatzyspel, en tummad roman eller en sten från barndomens strand minst lika viktigt? Hur skulle din personliga preppinglåda se ut och varför?
Välkommen till ett samtal mellan tre forskare inom humaniora som vidgar begreppet prepping och sätter det i ett existentiellt sammanhang. Petra Andersson är forskare i praktisk filosofi, Katarina Leppänen är professor i idé- och lärdomshistoria och Elias Mellander är etnolog och forskar bland annat om prepping.
Humor och samhällskritik i svenska feministiska tecknade serier
9 mars, Kulturhuset Bergsjön
Häng med på en exposé över svenska tecknade serier från 1970-talet till idag och se hur svenska serietecknare för fram samhällskritik om arbetslivet, kroppsideal, relationer och politik. Feministiska tecknade serier kommenterar samtiden på många olika sätt. Serierna kan vara roliga, ironiska, vassa, vemodiga och uttrycka vrede. En serie kan se ut nästan hur som helst – till och med broderas.
Välkommen till en öppen föreläsning med Anna Nordenstam, litteraturvetare på Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion.
Språken i krigets Ukraina
22 februari, Stadsbiblioteket
Rysslands krig mot Ukraina har pågått sedan 2014. Den senaste, än mer våldsamma fasen av kriget inleddes för nästan exakt två år sedan.
Kriget påverkar varje fiber i samhällets väv: älskade rycks bort, familjer krossas och barn blir föräldralösa. Ukrainas kulturarv läggs i ruiner och jordbruksmark förorenas av landminor och kemikalier.
Men kriget har också en stark inverkan på sådant som inte syns utåt, inte minst människors språk. Tidigare hade ungefär en tredjedel av ukrainarna ryska som modersmål och mer än hälften av landets invånare var tvåspråkiga. De senaste två årens katastrof har i grunden förändrat situationen. Många har valt att helt överge ryskan till förmån för ukrainskan.
I den här föreläsningen ger Thomas Rosén, universitetslektor i slaviska språk, både en historisk och aktuell genomgång av språksituationen i Ukraina.
Ridsport – på hästarnas och de ungas bekostnad?
20 februari, Stadsbiblioteket
Vi har under något decennium kunnat se en intressant utveckling när det gäller ridsporten. Från att ha varit marginaliserad och förminskad på sportsidorna har den idag en självklar plats och de främsta utövarna ges både medieutrymme och stora utmärkelser. Samtidigt har också andra sidor av ridsporten blivit alltmer synliga – sidor som inte enbart handlar om mästerskap, medaljer och champagne.
Föreläsningen syftar till att visa hur både hästar och ridsport kan vara ämnen för filosofisk forskning. Den föreslår sätt att förstå hur drag av tystnadskultur och våldskultur samverkar på ett sätt som drabbar några hårdare än andra – nämligen de som bär upp ridsporten, oavsett om de går på två eller fyra ben.
Petra Andersson är forskare i praktisk filosofi vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Hennes forskning berör djuretik med främst hästar som tillämpningsområde, alltid med minst en genusaspekt någonstans i materialet.
Ateismens historia
24 januari, Världskulturmuseet
Vad hände med synen på samhälle och individ, död och liv, när Gud plockades bort ur ekvationen? Kring sekelskiftet 1900 kunde man i Sverige hamna i fängelse om man förnekade Gud. Mindre än ett sekel senare hade Sverige en stark sekulär norm och det var då knappast kontroversiellt att inte tro på Gud. Under den här tiden trädde en mängd personer fram offentligt för att på olika vis kritisera kristendomen och förespråka ateismen. Vad ville de? Hur argumenterade de?
Denna föreläsning gör några nedslag i ett pågående forskningsprojekt om ateismens svenska idéhistoria.
Anton Jansson är docent i idé- och lärdomshistoria vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Hans forskning berör på olika vis sekularisering och kristendom i det moderna samhället.
Vad är Ett HUM om?
Ett demokratiskt och framgångsrikt samhälle behöver innovation och kreativitet för att skapa nya idéer – men också eftertanke och analys. En humanist kan bidra med kunskap om språk, kultur och historia, och är tränad att ställa relevanta frågor, analysera och kommunicera. Dagens humanister arbetar också med ämnesområden som teknik, miljö, digitalisering och medicin.
I samarbete med Stadsbiblioteket, Världskulturmuseet och Frölunda kulturhus håller Humanistiska fakulteten öppna föreläsningar och ger information om utbildning och framtida arbetsmarknad.