Göteborgs universitet
Bild
Foto: Johan Wingborg
Länkstig

Avhandlingar om havet

Här hittar du avhandlingar från Göteborgs universitet med koppling till havet.

2024

Mangroveträd viktigare för jordens klimat än tidigare känt

Titel: Carbon outwelling and greenhouse gas exchange across mangrove seascape
Författare: Alex Cabral dos Santos, Institutionen för marina vetenskaper

Avhandlingen visar att mangroveskogar inte bara fångar in stora mängder kol från atmosfären, de skickar också ut en stor del av det i havet som en typ av upplöst kol. Det gör dem viktigare för klimatet än vi tidigare trott.

Observationer av djuphavet förklarar brister i globala klimatmodeller

Titel: High-resolution dynamics of the deep Arctic Ocean: From thin meltwater layers to large-scale transport
Författare: Salar Karam, Institutionen för geovetenskaper

Bristen på observationsdata gör det svårt att helt förstå djuphavets roll i Arktiska oceanen för det globala klimatet. Med hjälp av nya observationsdata och historiska tidsserier ger denna avhandling en förklaring till felaktigheter som identifierats i globala klimatmodeller.

Betydelsen av storskaliga mutationer hos strandsnäckor

Titel: The role of chromosomal inversions in rough periwinkle snails (Littorina saxatilis)
Författare: James Reeve, Institutionen för marina vetenskaper

Kromosomförändringar är mutationer som ofta förknippas med allvarliga sjukdomar. Men storskaliga mutationer även kan vara positiva för arters möjlighet att anpassa sig till sin omvärld. I denna avhandling utforskas betydelsen av stora kromosomförändringar hos strandsnäckor.

2023

Nya marina foderingredienser för ett hållbart vattenbruk

Titel: Novel Marine Ingredients for Aquaculture - Fish Nutrition, Physiology and Intestinal Health
Författare: Niklas Warwas, Institutionen för biologi och miljövetenskap

Avhandlingen undersöker möjliga foderingredienser som kan användas inom vattenbruk – där hållbart och förnybart foder är avgörande för en hållbar fiskodling.

Kiselalgen S. marinoi – arvsmassa och överlevnad i fokus

Titel: Survivors of the Sea: Investigating the genomics and survival strategies of the diatom Skeletonema marinoi
Författare: Matthew Pinder, Institutionen för marina vetenskaper

Avhandlingen beskriver kiselalger och dess förmåga att bilda vilstadier som en respons på ogynnsamma miljöförhållanden, däribland kiselalgen Skeletonema marinoi.

Integrerad fiskfysiologi för en god välfärd inom ett hållbart vattenbruk

Titel: Integrative physiology as a tool towards good animal welfare and sustainability in aquaculture
Författare: Ida Hedén, Institutionen för biologi och miljövetenskap

Ett marint vattenbruk är en viktig komponent i en cirkulär ekonomi, men vattenbruket behöver vara ekologiskt hållbart och ha ett gott djurskydd. Detta undersöks i avhandlingen genom att använda flera integrativa fysiologiska mätningar.

Kol- och kvävedynamik i enskilda celler av kedjebildande kiselalger

Titel: Single cell carbon and nitrogen dynamics in chain forming diatoms, including their resting stage
Författare: Rickard Stenow, Institutionen för marina vetenskaper

Avhandlingen beskriver kol- och kvävedynamiken i enskilda celler av kedjebildande kiselalger samt hur dessa överlever mellan algblomningar när förhållandena inte är optimala.

Näringsöverföring i akvaponiska system

Titel: Nutrient Transfer in Aquaponic Systems – Optimizing microbial processes for greater circularity and economic viability
Författare: Victor Lobanov, Institutionen för marina vetenskaper

Avhandlingen beskriver hur optimering av mikrobiella processer kan ge ökad cirkularitet och ekonomisk lönsamhet i akvaponiska system.

Så påverkas djurplankton av kemiska "giftcocktails"

Titel: Effects of contaminant mixtures on marine zooplankton diversity and function
Författare: Christina Jönander, Institutionen för biologi och miljövetenskap

I den här avhandlingen undersöks hur kemikalier som hamnar i havet påverkar marina djurplanktonsamhällen. Särskilt fokus ligger på olika kemikaliers "blandningseffekter" eller "cocktaileffekter". 

2022

Evolutionära och ekologiska effekter av metallföroreningar på kiselalger

Titel: Evolutionary and Ecological Effects of Metal Pollution on Coastal Diatoms
Författare: Björn Andersson, Institutionen för marina vetenskaper

I den här avhandlingen undersöks hur kiselalger överlever metallföroreningar i vattnet tack vare en stor genetisk variation inom arterna. Utgångspunkten är en nedlagd koppargruva vid Östersjöns kust. 

Modellering av arters möjlighet till utbredning

Titel: Modelling the Evolution of Species’ Ranges
Författare: Martin Eriksson, Institutionen för marina vetenskaper

I den här avhandlingen undersöks hur matematiska modeller kan användas för att förutsäga arters möjligheter till utbredning och anpassning. Modellerna kan vara en hjälp i arbetet med att bevara biologisk mångfald.

Snårig juridik bromsar svenskt vattenbruk
Titel: Odla fisk rätt - en systemanalytisk undersökning av den rättsliga styrningen av svenskt vattenbruk
Författare: Jonas Kyrönviita

Den svenska vattenbruksnäringen är en växande näringsgren som anses ha stor potential för tillväxt. Samtidigt styrs vattenbruket av ett svårgreppbart rättsligt system, där fokus är på detaljer och inte på vattenbruksnäringens målsättningar.

Nanomaterial i vatten – risker och möjligheter

Titel: The aquatic ecotoxicity of manufactured silica nanomaterials and their interactions with organic pollutants
Författare: Frida Book, Institutionen för biologi och miljövetenskap

I den här avhandlingen undersöks hur giftiga olika nanomaterial av kiseldioxid är för vattenlevande organismer och dess effekter i blandningar med andra giftiga organiska föroreningar.

Risker med att flytta putsarfiskar till laxodlingar

Titel: Crossing barriers: Genetic consequences of translocating wild cleaner fish for aquaculture
Författare: Ellika Faust, Institutionen för marina vetenskaper

Avhandlingen belyser konsekvenser och risker med att använda putsarfiskar i laxodlingar för att hålla efter laxlus och andra parasiter. När putsarfiskar rymmer kan de sprida genetiska egenskaper som försämrar de inhemska beståndens överlevnadsförmåga.

Hoppkräftornas doftsignaler påverkar havets näringskedjor

Titel: Signals in the Sea: predatory induced defences in marine phytoplankton
Författare: Kristie Rigby, Institutionen för marina vetenskaper

Avhandlingen undersöker hur hoppkräftor sänder ut lukter i vattnet, vilket triggar olika försvarssystem hos deras byte, växtplanktonen. Detta verkar ha en påverkan på hela havets näringsväv.

Återhämtningen i Östersjön försvåras av förändrad kemi

Titel: Nutrient dynamics in coastal and shelf oceans - sediments as a regulator of eutrophication feedbacks
Författare: Astrid Hylén, Institutionen för marina vetenskaper

Den här avhandlingen visar att övergödningen har förändrat den kemiska miljön i bottensedimenten i Östersjön så mycket att de processer som motverkar övergödningen försvåras. 

 

2021

Fiskars anpassning till söta och salta vatten

Titel: Cardiorespiratory function of euryhaline teleosts: Regulatory mechanisms, effects of warming and costs of osmoregulation
Författare: Daniel Morgenroth, Institutionen för biologi och miljövetenskap

I våra vatten finns olika fiskarter, några trivs i saltvatten och andra i sötvatten. Men vad händer egentligen inuti de arter som lever- och trivs i båda? Daniel Morgenroth har med sin avhandling försökt reda ut saken.

Bioprospektering och folkrätten

Titel: Bioprospecting and deep-sea genetic resources in a fragmenting international law
Författare: Niels Krabbe, Juridiska institutionen

Avhandlingen undersöker om folkrätten lyckas fungera som en sammanhängande system vid bioprospektering i djuphavet, där reglerna i tre överenskommelser ger till synes motstridiga skyldigheter för stater.

Skalor i havs- och vattenförvaltningen

Titel: Scaling Marine and Water Management
Författare: Aron Westholm, Juridiska institutionen

Avhandlingen bidrar till en fördjupad kunskap och diskussion om naturresursförvaltning och särskilt hur rättssystemet förhåller sig till naturmiljön. Bland annat analyseras det svenska systemet för kust- och havsplanering.

Tångskogarna hotas av varmare hav

Titel: Habitat-Forming Seaweeds in a Changing Climate
Författare: Alexandra Kinnby, Institutionen för marina vetenskaper

Blåstång, (Fucus vesiculosus), som har en nyckelroll i strandnära ekosystem, men är också särskilt utsatt för framtida klimatförändringar. Studierna i denna avhandling har utförts i eller nära övergångszonen mellan Nordsjön och Östersjön och visar att lägre salthalt, varmare och surare vatten gör blåstången skörare och mer aptitlig för snäckor och andra betare.

Ny kunskap om artbildning

Titel: Reproductive isolation at contact zones
Författare: Samuel Perini, Institutionen för marina vetenskaper

Avhandlingen ger en ny pusselbit till förståelsen för artbildning och undersöker vad som händer mellan genetiskt åtskilda bestånd av en art i en så kallad kontaktzon, ett gränsområde mellan de två bestånden.

2020

Svartmunnad smörbult anpassar sig till nya salthalter

Titel: Reproductive traits in euryhaline gobies: insights into physiology, adaptations and biological invasions
Författare: Leon Green, 
Institutionen för biologi och miljövetenskap

Den här avhandlingen ökar vår förståelse för smörbultarnas reproduktionsfysiologi och ekologi och fokuserar särskilt på hur den svartmunnade smörbulten lyckas reproducera sig i så vitt skilda miljöer.  I avhandlingen diskuteras även förvaltningen av svartmunnad smörbult.

Mikroskräp i den marina miljön

Titel: Sources and fate of plastic particles in Northern European coastal waters
Författare: Therese Karlsson, Institutionen för marina vetenskaper

För att nå ett mer hållbart användande av plast behöver vi förstå var plastpartiklarna kommer ifrån men också vad som händer med dem när de hamnar i havet. Avhandlingen bygger på provtagningar och analyser av mikroplast i vatten, djur och sediment.

 

2019

Algodling i Sverige - ett hållbart vattenbruk

Titel: Sustainable Kelp Aquaculture in Sweden
Författare: Wouter Visch, Institutionen för marina vetenskaper

I hela världen finns ett växande intresse för vattenbruk och odling av makroalger men i Sverige är det än så länge en mycket liten verksamhet. Det övergripande syftet med denna avhandling är att utveckla hållbara odlingsmetoder för sockertare (Saccharina latissima) i svenska vatten.

Klimatförändringar gör det svårare för ostronet att bilda sitt skal

Titel: Calcium transport in the Pacific oyster, Crassostrea gigas - in a changing environment
Författare: Kirsikka Sillanpää, Institutionen för biologi och miljövetenskap

Stillahavsostronet är globalt sett en av de viktigaste odlade arterna av tvåskaliga blötdjur. Utmärkande för arten är det tjocka skalet som skyddar djuret från den yttre miljön, men i framtiden kan ostronet komma att få problem med skalbildningen.

Antifouling i Östersjön

Titel: Exploring the (re-)configuration of environmentally unsustainable practices – Antifouling in the Baltic Sea
Författare: Bianca Koroschetz, Företagsekonomiska institutionen

Dagens antifouling-metoder domineras av båtbottenfärger med tillsatser av biocider för att hindra påväxt av organismer på båtar. Dessa färger är dock skadliga för livet i havet, vilket fått beslutsfattare och näringsliv att leta efter mer miljökompatibla alternativ.

Mycket okänt om riskerna med mikroplaster

Titel: Microplastics in the aquatic environment: Insights into biological fate and effects in fish
Författare: Giedre Ašmonaite, Institutionen för biologi och miljövetenskap

Man räknar med att 12 miljoner ton plastavfall når den akvatiska miljön varje år och det finns en oro för att såväl fisk som människor ska ta skada av att få i sig mikroplaster via födan. 
Men trots den senaste tidens framsteg på fältet är möjliga interaktioner, de biologiska effekterna och de ekologiska konsekvenserna av mikroplaster i vattenmiljön fortfarande i stort sett okända.

2018

Synen på fritidsbåtar bland båtfolk och beslutsfattare

Titel: A matter of human-sea relations: Insights from leisure boating in Bohuslän, Swede
Författare: Neva Leposa, Institutionen för globala studier, avdelningen för humanekologi

Fritidsbåtslivet i Bohuslän uppfattas som en ekonomiskt värdefull aktivitet av såväl båtfolk som beslutsfattare, vilket också anses vara det främsta skälet att bevara det. Det material som ingår i båtlivet (båtar, motorer, köket, sovplatser) påverkar också hur båtlivet ser ut, visar denna avhandling. 

Omfattande koldioxidupptag hos kiselalger trots låg tillgång på näring

Titel: Carbon and nitrogen fluxes associated to marine and estuarine phytoplankton
Författare: Malin Olofsson, Institutionen för marina vetenskaper

Även under väldigt låga näringsförhållanden kan kiselalger stå för ett omfattande koldioxidupptag i den delen av ytvattnet som nås av ljus. Sannolikt gynnas kiselalgerna även av smådjur och bakterier som lever tätt runt kiselalgerna när tillgången på näring är låg.

Havsförsurningens påverkan på musslor

Titel: Bivalves in the face of ocean acidification
Författare: Alexander Ventura, Institutionen för biologi och miljövetenskap

Koldioxidutsläpp orsakar en minskning av havets pH och förändringar i havsvattenkemi, en process som kallas för havsförsurning. Detta kommer att ha negativa effekter speciellt för organismer som producerar kalciumkarbonat (CaCO3). 

Urbanisering och förändrade livsmöjligheter i en indisk fiskeby

Titel: Fishing from the Shore: Exploring coastal transformations and changing life opportunities in an urban fishing community of India
Författare: Alin Kadfak, Institutionen för globala studier, avdelningen för humanekologi

Tota-Bengre brukade vara en liten fiskeby, men växande urbanisering och ekonomisk utveckling i närliggande Mangaluru har nu nått denna sandiga halvö. Avhandlingen visar hur fiskare i stadens utkant kan konkurrera, förhandla och reagera på ändrade försörjningsmöjligheter och ökad efterfrågan på mark.