#Matarv
#matarv är ett nätverk för samverkan kring forskning och samlingar om mat, traditioner och kulturarv. Mat är inte bara det vi äter utan också kultur, identitet, politik, attityd och miljö. Inom #matarv ryms forskning om mat från olika discipliner som historia, arkeologi, marinbiologi,etnologi, konstvetenskap och religion.
#matarv
Vad äter vi, och när, hur och varför?
Mat hör ihop med människans överlevnad, men också med sociala mönster. Kring maten skapas möten, upplevelser och traditioner. Det gäller såväl framtagning av råvaror som tillagningen av maten och rutiner kring måltiden. Med #matarv vill vi visa på lokala sammanhang om matberedning, förvaring av mat och olika sätt att laga mat. Vi vill också knyta an till samtiden och vårt synsätt och förhållande till mat idag men också fånga upp vad vi kan lära av gångna tiders matkulturer och mathållning för framtiden.
Vi ser Matarv som en del av det immateriella likväl som det materiella kulturarvet. Med #Matarv vill vi samla kunskapsresurser från universitet och kulturarvssektorn för att visa på lokala sammanhang om matberedning, förvaring av mat och olika sätt att laga mat. Vi vill knyta an till samtiden och olika synsätt och förhållande till mat idag. Vårt mål är att öka kunskapen om mat som kulturarv i olika tider och på olika platser.
Plattform för utbyte och kunskapsförmedling
Genom att samla kulturarvsinstitutioner och forskare intresserade av frågor kring mat och kulturarv vill vi skapa en kunskapsbank, en mötesplats och ett forum för frågor kring detta.
Vi vill lyfta matarvet genom bland annat
-
Utställningar
-
Nya forskningsprojekt
-
Publikationer
-
Matarvspodden
-
Workshops och föreläsningar
Forskar du om Matarv? Jobbar du med matarv i museet? Vill du vara med i nätverket för #matarv?
Anmäl ditt intresse och få nyheter och information via länken: Forskarnätverket #matarv
Kontakta Jenny Högström Berntson om du vill veta mer (jenny.hogstrom@gu.se)
Träffa #matarv på Frihamnsdagarna
Kom till Frihamnsdagarna och testa ditt doftsinne, bläddra i kokböcker från världens alla hörn och dela med dig av matminnen.
Dofta på världen: mat, kulturarv och kokböcker
På plats i tältet finns Viveka Kjellmer, docent i konstvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet och Jenny Högström Berntson, koordinator för Centrum för kritiska kulturarvsstudier, båda engagerade i forskarnätverket #matarv. Tillsammans med dem kan du testa ditt doftsinne, botanisera i kokböcker och recept, inspireras och utmanas av matbilder och matkonst. Det finns också möjlighet att bidra till matarvsforskning genom att vara med i en undersökning om matminnen och måltidstraditioner.
#matarv - olika aktiviteter
- Jonsereds herrgård 2022 (Extern länk)
- Ett HUM om: krismat (2022) (Extern länk)
- Boksläpp: Matarvets trådar 21/9 2023 (Extern länk)
- #matarv utställare på Forum kulturarv 2023 (Extern länk)
- Workshop: mat, kulturarv och hållbarhet 18 december 2023 (Extern länk)
- Live med Matarvspodden Vetenskapsfestivalen 19 april (Extern länk)
- Matarv på Frihamnsdagarna i augusti (Extern länk)
Nyhetsbrevet Matarvsnytt
Utmärkelse till Matarvspodden och Kulturarvsakademin
Matarvspodden tilldelades utmärkelsen ”Dela med dig” vid Forum för forskningskommunikation 2022. Bakom utmärkelsen står de stora forskningsfinansiärerna som Riksbankens jubileumsfond, Vetenskapsrådet och Forte mfl.
– Mat är inte bara nödvändig för vår överlevnad, det är så mycket mer. Mat, recept och måltidsformer är kopplade till traditioner som förmedlas över generationer och som på olika sätt speglar både individers och större gruppers kulturarv, säger Jenny Högström Berntson, poddens producent.
I mitten av november fick hon ta emot ”Dela med dig utmärkelsen” vid Forum för forskningskommunikations årliga konferens i Stockholm.
Kulturarvsakademin får utmärkelsen för deras arbete med en helhet bestående av podd, webb och en bok och för att på ett enkelt sätt kommunicera forskning.
– Vi känner att just mat som kulturarv har något som kan appellera till många. Det väcker igenkänning och kan gå hem hos en bred publik med intresse för historia, kultur, hållbar utveckling och gamla mattraditioner, säger Jenny Högström Berntson.
Ur juryns motivering
”Få kommunikatörer har obegränsat med tid och pengar, och att – arbeta utifrån de resurser som finns är både en begränsande faktor och en förutsättning. I år vill vi därför ge en eloge till en grupp som rättat mun efter matsäck och arbetat med en helhet bestående av podd, webb och en bok, där forskare inom projektet genom olika medier fått komma till tals.”
Ny poddserie om måltidsgemenskap av Svenska Yle
Kom och ät!
Varför äter vi allt mer sällan tillsammans även om vi drömmer om att göra det och idealiserar gemensamma matstunder? I inredningstidningarna illustreras köksön som husets hjärta kring vilken familjen samlas och har det trevligt.
Kruxet är att vi i verkligheten inte hinner laga mat eller sätta oss ner tillsammans vid bordet. Vi har inte tid att mötas helt enkelt, trots drömmen och intentionen.
I sex avsnitt tar Annika Sylvin-Reuter reda på vad som styrt oss bort från måltidsgemenskapen och vad som kunde få oss dit tillbaka.
I serien samtalar hon med måltidsforskare, historiker och kostrådgivare som alla ger sin syn på måltiden och vad den hade för syfte förr och vad den gemensamma måltiden har för funktion idag.
Vi överöses med bilder på lyckade familjer och lyckliga människor som sitter till bords tillsammans.
Normen med måltidsgemenskap är så stark att ensamätandet demoniseras på kuppen. Hur kunde vi bli mer inkluderande och toleranta i vår syn på den gemensamma måltiden?
Två kollegor från Kulturarvsakademikopplade nätverket #matarv har intervjuats för serien och deltar i avsnitt 1 och 6.
Vi önskar er god lyssning!
Redaktör: Annika Sylvin-Reuter
Producent: Nicolina Zilliacus-Korsström
Ansvarig producent: Annika Löfgren
Ansvarig utgivare: Johanna Törn-Mangs 2023
Mölndals stadsmuseum
Utställning om matarv
Mat är något vi alla har en relation till och har haft i alla tider. Med utställningen har vi velat väcka minnen och lust till maten och berätta om historiska aspekter av hur vi ätit, vad vi ätit och när vi ätit, med fokus på 1900-talet. Mat är gemenskap, mat är trygghet och mat är tröst. Med den mat vi äter berättar vi också om vem vi är eller vill vara. Vi undersöker vilken vardagsmat som är populär bland gammal och ung, barnfamiljen och personer med rötter i en annan kultur. Fikat- det vill säga kaffe och bulle är ett viktigt sätt att umgås vilket uppmärksammas i utställningen.
Kontaktpersoner
Christine Caux-Gustafsson, 031-316 16 54, christine.caux-gustafsson@molndal.se
Västarvets Hemslöjdskonsulenter
Mat och slöjd
Förhållandet mellan mat och slöjd är sedan begynnelsen sammanflätat, där det ena på olika sätt präglar och förutsätter det andra. Kort och gott ett kulturarv som går tillbaka till människans mest grundläggande behov, men också lusten att sätta guldkant på tillvaron.
Västarvets Hemslöjdskonsulenter arbetar med spridandet av matrelaterad slöjd, både utifrån gör-det-självprincipen och slöjd som näring. Exempel på matslöjd vi arbetar med: Skedar, tråg, äggostformar, svepaskar, ölgäss, björkvispar samt korgar av alla slag.
Kontaktperson
Jonatan Malm, jonatan.p.malm@vgregion.se
Medicinhistoriska museet
Sjukhusmat (#sjukhusmat)
För en inlagd patient är matstunden ett av de tillfällen som är mest lik det vanliga livet. En måltid kan ge tröst och trygghet i en utsatt situation. Matstunden är vid sidan av näringsintaget även en möjlighet till samvaro, glädje eller ett avbrott från vardagen. Det normala i att äta ett mål mat kan spegla allt från en ovälkommen sjukdomssituation till en välkommen första frukost tillsammans med ett nyfött barn. Intragramposter under hashtaggen #sjukhusmat illustrerar alla dessa perspektiv och visar vilka starka reaktioner sjukhusmat ger. Utifrån museets samlingar reflekterar Medicinhistoriska museet kring sjukhusmatens betydelse ur ett historiskt perspektiv och knyter an till samtiden.
Kontaktperson
Robert Wallsson, robert.e.wallsson@vgregion.se
Institutet för språk och folkminnen
Mat som immateriellt kulturarv
- om Isof's arbete inom ramen för Unescos konvention om det immateriella kulturarvet
Med Matkult.se vill Institutet för språk och folkminnen (Isof) synliggöra och tillgängliggöra kulturarv kopplade till mat, dryck och måltider. Grunden är det rika arkivmaterial som finns i institutets samlingar om jordbruk och fiske, kosthåll, råvaror, växtsorter, husdjursraser, maträtter, matframställning etc. Materialet är variationsrikt och utgör en kunskapskälla till såväl matproduktion som sammanhangen runt maten och förståelse för människors relationer till mat. På Matkult kan man bland annat läsa om vad maträtter och råvaror heter på olika dialekter och om folktro och traditioner i matkulturen. Med hjälp av tidslinjer kan man även följa den historiska bakgrunden och utvecklingen. Det finns även en kokbok med över 800 äldre recept från olika delar av landet.
Projektet, som är kopplat till institutets arbete med Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet, drivs med medel från Landsbygdsprogrammet och är en del av regeringsuppdraget Traditionell småskalig matkultur.
Kontaktperson
Annika Sjöberg, annika.sjoberg@sprakochfolkminnen.se
Riksarkivet/Landsarkivet
1700-talets krogliv i Göteborg
Hur var 1700-talets krogliv i Göteborg jämfört med dagens krogliv?
I Riksarkivet/Landsarkivet i Göteborg finns en ”bibel” av gigantiska mått som innehåller information om Göteborgs krogliv under 1700-talet. Projektet ämnar kartlägga krognamn och verksamhet i Göteborg under den här tiden. Här finns ett matarv som är både spännande och bortglömt och som kan ge nya perspektiv på uteliv och ätande både förr och nu.
Kontaktpersoner
Ulf Andersson, Ulf.Andersson@riksarkivet.se
Karl-Magnus Johansson, karl-magnus.johansson@riksarkivet
- Alltid kommersiell
-
Alltid politiskt kontrollerad
-
Alltid värderingar som hänger ihop med tillagning och det måltidssammanhang där maten äts
-
Makt, underordning, kökskunskap
-
Maträtter är klass, ideologi, etnicitet, religiös tro
-
Måltider indelar dygnet, året, skiljer fest från vardag
-
Bearbetning – äta råvaror som förändrats med värme och mekaniskt arbete till maträtter
-
Samling – elden i mitten, människor runt om
-
Mötas – maträtter i måltid för att se varandra i ögonen, visa tänderna för varandra
-
Samtala – utbyta erfarenheter, vila i att äta
-
Matgåvan - laga mat till varandra
-
Omsorg – dela och inte ta för mycket
Inspirationsföreläsning med Richard Tellström
”När jag var liten åt vi alltid...”; om vårt förhållningssätt till det materiella och immateriella matkulturarvet.
Som kulturarv betraktat är den mat människan äter ett kortvarigt kulturarv. Som råvara några dagar eller veckor, om det nu inte är ost som kan lagras i 24 månader. Som matlagning är det oftast någon timma och som matrest ytterligare några dagar. Sedan är det försvunnet. Men som matlagningskunskap är det betydligt mer långvarigt. Bjuder man sina barn på julklenäter så har de chansen att bli delaktiga i en minst 600-åriga matkulturhistoria. Och en sill och snaps som middagsinledning är en svensk matkulturhistoria som är runt 300 år gammal. I denna föreläsning möter vi maten som ett kulturarv och hur den kan dokumenteras, bli till UNESCO-arv, visas fram och inte minst fortsätta att vara en levande tradition, samt frågan: Ska vi se de som vill göra matkulturen vegetarisk och insektsfylld som kulturarvsförstörare?